trax söder om den gamla kyrkoruinen och den berömda hällkistan i Södra Härene ligger Lundskullen - eller Lunda kulle i Hära, som man

En 10,4 m lång hällkista på Lundskullen med utsikt ner mot Nossan

Platsen har troligen också använts för offer - en lund var ju en plats där man offrade såväl djur som människor till gudarna för att det skulle gå väl med skördar, stridigheter och annat.

Lunda kulle har rensats på sly, men ändå har ett stort antal ekar sin växtplats på och runt gravarna vilket alls inte var fallet ens för en mansålder sedan.
Istället var kullen med sina megaliter en rejäl statusplats som man ville att alla som passerade förbi på Nossan eller den förbilöpande vägen som band samman Nossan med Säveån vid Skövde (Vårgårda) skulle se och imponeras av.

Inne i en trädgård på södra delen av gravkullen finns resterna efter ännu en hällkista. Tittar man sedan på de stenar som utgör grunderna till uthusen så förstår man att fältet en gång varit än mer imponerande. Och man kan undra hur mycket som försvunnit då den sydvästra sidan av kullen nyttjats som grustag...

Våren 2006 blev kullen äntligen rensad från sly och många träd togs bort

 

Tillbaka

"...gravfält med väl ett hundratal större och mindre bautastenar"

Nedanför kullen bredde fordom Nossan ut sig

År 1925 skrev Gustaf Ewald att "Invid hällkistan på Stora Lundskullen finnes ett stort gravfält med väl ett hundratal större och mindre bautastenar. Många av dessa stenar hade sedan långeliga tider, kanske i århundraden, legat kullfallna och överväxta av mossa och ljung. Folkskollärare H. Bengtsson tog så en vacker dag sina skolbarn med sig och letade reda på alla stenarna. Sedan samlades Häreneborna på hösten och reste upp de väldiga bautastenarna på de platser, man funnit dem".

En stor hällkista på Lunda kulle, sedd från söder där ingången en gång var belägen.
Takhällarna är sedan länge bortforslade...

 

Grusgropen som blottlagt hällkistan ovan och i vars rasbrant man idag kan
se ytterligare några bautastenar som fallit ner men åter blivit resta...

Tillbaka

Till höger en sten med ett urtag i sidan, sådana stenar har man
funderat över om de tillsammans med en hälsten kan ha varit
syftstenar för att mot stjärnorna bestämma en viss tidpunkt

 

 

Ett antal stenar som samlat sig i grupp - föreslagna både som domarring och skeppssättning

 

Nossan och Lundskullen vid en måttlig vårflod, här är annars åkermark.
Bilden är tagen i motsatt riktning mot bilden ovan.

 

En knapp mil öster om Lundskullen ligger gravfältet Nycklabacken
och 1,5 mil åt sydväst utmed E 20 tronar Hols gravfält

 

Se andra gravfält i Västergötland:

| Amundtorp | Brakelund | Dimbo |

 

Tillbaka

Gravfältet i Tåstorp, Fötene

De två bautastenarna i Tåstorp är 1,8 respektive 2,6 m höga

Drygt 1,5 km sydväst om Lundskullen, strax norr om gården Tåstorp i Fötene ligger ännu ett gravfält uppe på en höjd. De 20 gravarna är fördelade över ett 150 x 40 m stort område.

Delvis inne bland träden, överväxta av sly, med träd växande på sig och med grävlingar boende i sig tronar två stora gravhögar på uppemot 15 m i diameter, vackert vilande bredvid varann. Inne i en hage bredvid finns ytterligare två gravhögar samt två bautastenar. På kullen finns också fjorton runda stensättningar. Här i Fötene har man hittat ett kortsvärd från bronsåldern, se svärdet hos historiska.se.

Uppe på kullen var de sig väl synliga från den förbipasserande vägen mellan Vårgårda och Härene och därmed också mellan Säveån och Nossan. Föt- i Fötene anses komma av ordet fot i betydelsen väg.

Se fler megaliter

 

***

 

I Stôppatorpet i Fötene föddes J P Johansson i december 1853, mannen som bl.a. uppfann den ställbara "skrufnyckeln", skiftnyckeln som i mångt och mycket kom att revolutionera världen! På bilden t.v. visar han upp en ställbar rörtång. Tidigare hade man en rörtång per dimension, varför en rörmokare behövde ha en kärra fullastad med tänger då han begav sig ut på jobb... Länk till J P:s alldeles egna museum i Enköping, J P Johansson museum. (J P står för Johan Petter).