Horla
Uppdaterad den 14 maj, 2008
Tillbaka


Horla medeltidskyrka fick sina tre stora fönster så sent som 1845

yrkan i Horla, uttalat som Holl`a, är från 1100-talet, och byggd i
vad som kallas för anglonormandisk stil, vilket man menar visar på

att det var munkar från England som var de första missionärerna i trakten. Enligt en tradition från Eriksberg skall den erikska ätten haft sitt ursprung just från engelska missionärer vilka skall ha kommit till Västergötland någonstans runt eller strax efter år 1000. Månntro att det kan finnas ett samband här? Kyrkan ser märkligt nog ut att vila på en hög - kanske är den byggd på en tidigare hednisk kultplats, eller kanske på en gravhög som kyrkan i Forsby?

År 1684 brann stora delar av Horla by ner till grunden, och inte heller kyrkan klarade sig. Bygden var vid denna tid så fattig att kyrkan inte kom i brukbart skick igen förrän år 1730. Men mycket tack vare just fattigdomen kom den att ha kvar sin triumfbåge från medeltiden, dessa har annars ofta kommit att byggas bort i de flesta av de medeltida kyrkorna. Troligen av samma anledning har man inte heller tagit upp några fönster på den norra sidan, också det tämligen ovanligt.

Tillbaka


Den ursprungliga triumfbågen som skilde prästen från församlingen finns ännu kvar

 


Horla kyrkas norra sida är ännu idag utan fönster, här sedd nerifrån
den gamla vägen som kommande från Hol leder upp till byn.
Horla och Hol - finns det ett samband mellan namnen, tro?

 

Läs en betraktelse över kyrkorna

Index över kyrkorna

 

 

Tillbaka

Domarringarna vid Lillesjön


Ingen vakar längre över domarringarna i Horla

Vid trevägskorsningen vid Lillesjön utmed den urgamla vägen mellan Horla och Kärtared, inte långt från Kunggården i Horla, finns några intressanta lämningar från vår tidiga historia. Bredvid vägen och gömda inne i skogen finner man inte mindre än fem domarringar och en ovanlig cirkelrund stensättning.

Vid den tid då stenarna placerades i sina cirklar hade man en god utsikt ner mot Säveåns glittrande vatten. Platsen ligger i ett område som varit bebodd sedan stenåldern, och endast fem km öster om gravfältet i Hol och sex km söder om Lagmansholms domarringar.