|
ästergötland
har ca 1.500 domarringar,
fler än någon annan landsdel i Sverige. Domarringar
har uppförts från järnåldern
och fram till hedendomens sista århundraden, och
tillsammans med andra fynd |
som gjorts får man veta att Lagmansholm som ju
ligger vid Säveåns
dalgång varit bebott i åtminstone 4.000 år.
Ser
man sig omkring i Lagmansholm
så hittar man snart fram till Lagmanskullen. På
gravfältet som är ca 100 x 40 m stort finns
enligt fornminnesregistret åtta runda stensättningar
och sju domarringar. Tillsammans vittnar de om att
det varit en mycket viktig plats för dåtidens människor.
Ändå är det ingen imponerande syn
som möter besökaren, att se alla ringarna
låter sig inte göras. En del ligger delvis
inne i bredvidliggande trädgårdar och troligen
är jordbruket skyldigt till att ha flyttat en
del stenar.
Men
det är ju inte utan att man undrar varför
de är så många - har det kanske att
göra med att här för långeliga
tider varit en plats där mer omfattande rådslag
haft sin lokalisering...? År 1866 bekrevs domarringarna
som "nio vackra" i en redogörelse över
fornlämningar i Wårgårda.
Tillbaka
Har
det legat en borg på Lagmanskullen?
Det
finns många märkliga formationer på
den vackra Lagmanskullen
Måhända
kan det vara så markerna runt Lagmanskullen
varit platsen för forna tiders Lagmansgärde,
föregångaren till godset Lagmansholm? Lagman
står ju helt enkelt för det fornsvenska
beteckningen lagman medan gärde kommer
från gærdh - inhägnad, en
biform till gardh - gård, hägnad.
Ett lysande exempel är ordet gärdesgård,
och sammansatt bör då Lagmansgärde
kunna läsas som Lagmannens gård.
Och
så kan det säkert ha varit, förr fanns
något som hette lagmansskyld eller lagmansgärd
vilket var "en uråldrig, allmogen åliggande
utskyld till lagmannens underhåll, erlades mest
i spannmål och var ingalunda obetydlig".
Så då återstår frågan
- var bodde lagmannen...?
Har
det möjligen funnits en jarlaborg på Lagmanskullen
i Lagmansholm?
Här
är några vackra och märkliga bergsformationer
komna i dagen
Tillbaka
Det
menas att Birger
Jarl skall ha varit ägare till Lagmansholm
för sisådär 750 år sedan. Som
den store byggare av såväl fasta som andra
hus lär han också haft ett hus i Lagmansholm/Fullestadområdet,
och då måste Lagmanskullen ha legat synnerligen
väl till - en höjd med relativt branta sidor
som också var en god utsiktspunkt om man tänker
bort alla de träd vilka idag växer i området
- under 1200-talet lär det mest ha varit ljungmark.
Birgers bror var ju den kände västgötalagmannen
Eskil Magnusson,
så kopplingar till ett lagmansställe är
ju inte helt gripna ur luften.
Ragnar
Hagin menade att det var från Lagmansholm som
Birger skall ha kommit med sina styrkor år 1251,
på sin väg till det mytomspunna och omdebatterade
slaget vid Herrevadsbro.
En
bit upp på kullens nordvästra sida fuktas
marken av en källåder
Vem
vet vad som egentligen utspelats på Lagmanskullen?
Tillbaka
Månghundraåriga
ekar
En
av många flerhundraåriga ekar som framlever
sina dagar upp på kullen
Tillbaka
Ekelund
och Björkelund
En
bautasten i Björkelund,
öster om Fullestad
kyrka
fta
är platser som heter något som slutar med -lund
en gammal offerplats.
Strax intill Lagmanskullen ligger Ekelund, och ett
par kilometer norr om Lagmanskullen ligger Björkelund
där det både finns en bautasten och en offersten.
Man tror att där även funnits fler bautastenar
tidigare men att dessa nu ligger i grunden till
ladugården på Fullestad gård. Flera gravfält finns
också i närheten, ett ligger alldeles vid Lagmanskullen
och kom i dagen genom en sandtäkt.
Lagmanskullen kallas understundom även för
Galgbacken, kanske har den även använts som sådan?
I en offerlund hängdes ju både människor och djur
upp, och en
sådan blot var en kommunikation mellan människorna
och Gudarna. För detta var ju Tor, Oden, Frej
och de övriga asarnas
tidevarv. Kanske festade man tillsammans med gudarna
på de offrade djuren? Särimner, grisen, offrades
ju varje dag som mat till gudarna i Asgård, och
visst äter vi fortfarande gris till jul!
Julfirandet
är en av de gamla seder som kristendomen inte lyckats
utrota, men nuförtiden är det ju röda kulor vi hänger
i granen till jul, inte kroppar.
Ursprungligen var det tydligen i grenarna till en
särskild sorts speciellt
kraftig gran som de offrade hängdes upp.
*
* * *
Se
också bilder från Lundskullen
som är belägen någon dryg mil norr
om Lagmansholm, Nycklabacken
vid Fölene
ett par mil åt nordost och gravfältet
i Hol som ligger
fyra km söderut.