ena Hed har varit oerhört rik på bautastenar och gravhögar. Folktraditionen omtalar att de resta bautastenarna som ännu finns kvar på Lena hed rests i samband med ett stort slag mellan svenskar och danskar. Enligt en sägen skall en kung ha stupat på Lena Hed - vem detta skulle ha varit förtäljer dock inte historien...

P E Lindskog: "Ehurur denna Församling (Lena) är upfylld med berg och kullar, är dock ingen af dem märkvärdig; deremot torde LENA HED, som ligger 1/16:dels mil öster om Lena kyrka, förtjena att nämnas, emedan der finnes öfverallt en myckenhet större och mindre ättebackar, samt äfven många dervid upreste mindre och större stenar, på hvilka likaväl något tecken till synlig skrift icke är synligt."

Två bautatenar i en trädgård, 2,25 respektive 2,75 m höga. Ytterligare stenar
skall ha funnits i närheten, men är nu sedan länge förkomna,
kanske stod de där som vad idag är ett nedlagt grustag...

Bautasten på den gamla Lena hed

I Östadkulle, tidigare kallat Östads by (?) finns också där bautastenar och gravhögar, bl. a. norr om nya Lena kyrka samt i Sotlanda och i Ängatorp. I Sadelsten finns en hällkista i en omgivande hög vilken mäter 15 x 10 m, och i Tokatorp finns sex runda stensättningar där den största är 15 m i diameter. I Bergstena finns ett stort antal högar och stensättningar.

Sommaren 2003 fann man på Björktorp vid Spanåsen en ryttarsporre under en sten, eventuellt härrörande från tiden för Nordiska sjuårskriget 1563-70 eller åren 1611-12. Enligt Jan Skoglöw finns det dokumenterat att man vid Lena kyrka, efter slaget vid Brobacka 1566, mönstrade in 3.000 svenska soldater och att det fortfarande finns tydliga lämningar efter detta i en skogsdunge invid kyrkan. Det skall ha varit 7 fänikor fotfolk och 5 fanor ryttare - inalles 3.143 personer.

Den gamla vägvisaren i Östadkulle
visar vägen till Eklanda och Jönköping

Göta Älv var tidigt Västergötlands viktigaste handelsled. Redan under medeltiden gick en välanvänd klövjestig därifrån - från Skepplanda och Lödöse via Kvarnabo, där man tvingades göra ett vägval som till mycket berodde på årstiden och andra förutsättningar.
Antingen tog man sig per båt över Anten och rodde förbi Loholmen och upp via bäcken som ledde till Trålanda.
Eller så gick man söderom Anten mot Alingsås - eller rakt över Anten via båt eller över is - via Långared genom skogen norr om Älgaråsen för att komma ut strax norr om Lena gamla kyrka.
Därifrån gick vägen över Östadkulle, Lagmansholm, Siene och Eklanda och därifrån mot Jönköping, som redan i början av 1300-talet fått kungliga privilegier att göra affärer i Lödöse.

Den gamla vägvisaren i Östadkulle (bilden) fick våren 2003 genomgå en "renovering", vilket innebar att den aldrig mer kommer att se ut som den en gång gjorde...

Tillbaka

Lena gamla kyrka

Platsen för Lena gamla kyrka i början av 1900-talet - gravstenen sägs bära årtalet 1705

Lena gamla sockenkyrka låg söder om den nya kyrkan, på motsatta sidan vägen, vid gården Stommen - se karta. Kyrkan var byggd av gråsten och hade ett klocktorn av trä. Om Lena kyrka på 1700-talet:
"Här förvaras en Bondefana. Duken är af hvit buldan (grovt tyg) med svart påskrift Kållands Härad (Kullings). Den större klockan har oläslig Munkstyl omkring sig ofvan och nedan. Den mindre guten 1742".

P E Lindskog skrev år 1815 om den gamla kyrkan som då ännu fanns till:
"Lena Moderkyrka, hvarifrån är till Alingsås 1 mil, till Skara 7½, till Göteborg 5½, till Wenersborg 6 och till Borås 6 mil, är försedd med trätorn, hvari hänga 2:ne klåckor; den större af dessa är ganska gammal med oläslig munkstil omkring ofvan och nedan". År 1830 brann kyrkan ner till grunden.

På denna kulle stod Lena gamla kyrka fram till år 1830 då den brann ner

Det berättas också om att i början av den kristna tiden, då de allra första medeltida stenkyrkorna börjat uppföras på 1100-talet, vandrade Lenas invånare ända bort till Remmene kyrka utanför Herrljunga för att döpa sina barn!

Det lär ha varit ett ganska vanskligt företag att på dåtidens dåliga klövjestigar vandra tre mil eller mer med en nyfödd på armen - en sådan utflykt tog två dagar i anspråk! Men prästerna hävdade bestämt att barnet måste döpas inom nio dagar efter födseln, så vad göra...