Det
återstår inte så mycket av Tarsled kyrka,
en i området ovanlig kyrka
|
arsled
gamla kyrka strax väster om Herrljunga
och endast ett par km söder om Fölene
har inte liknat någon av de övriga kyrkor som
funnits i denna trakt. För det första var den
huvudsakligen byggd |
av sandsten, vilket i och för sig är märkligt,
men den har också varit rikt ornamenterad, något
som för tankarna till betydligt större kyrkor, längre
norrut i Västergötland. Inte
heller den grund som finns kvar ser ut som de kyrkor som byggdes
här under 1100- 1200-talen. Fönster fanns som vanligt
endast på den södra sidan.
P
E Lindskog:
"Tarsleds Kyrka förmenes vara mycket gammal och
är till mer än hälften på östra
gafveln upförd af huggen sten".
Tillbaka
I
en fristående klockstapel invid kyrkan hängde en
klocka som enligt sägnen skulle ha tagis som byte av
danskarna då de varit i Larv
och härjat år 1611 men som de tvingats lämna
åt sitt öde då de passerade Tarsled på
sin väg hem till Danmark.
Klockan
hänger idag i kyrkan i Herrljunga, vilken idag är
gemensam med Tarsled. Där hängde tidigare också
Tarsled kyrkas lillklocka som tros ha blivit inköpt från
Väster-Bitterna
år 1789, sedan 1866 enligt uppgift hängande i kyrkan
i Hol.
Ingången
till Tarsled kyrka har en gång varit vackert ornamenterad
Koret
var skilt från kyrkan genom en rundbågig muröppning
av täljsten, försedd med fotlist. I koret finns
en gravsten varunder en löjtnant Tornberg och hans fru
Barbro Hall, död 1708, ligger begravda. Om detta kan
man läsa på ett epitafium som idag finns i Herrljunga-Tarsleds
gemensamma kyrka. Även Tornbergs värja finns kvar.
Man
kan undra vad detta fragment av en gammal fin stenkolonn
en gång stolt burit upp - kanske själva altaret?
Hålet
är knappa decimetern djupt och ca tre fingerbredder
i diameter.
|
|
Inte
heller den grund som finns ser ut som de kyrkor
som byggdes i trakterna under 1100- 1200-talen.
Tillbaka
Namnet
Tarsled
Namnet
skrevs år 1404 som Thorslefua och år 1411 som
Taarzlef. Enligt Anders Kyllén som var präst i
Herrljunga från år 1757 så borde Tarsled
egentligen heta Täraldshed. Andra menar att förleden
kommer av Thor eller Thord och är en västgötsk
variant av en norsk namnförklaring av Tarald till Torvald
(Linde).
I
Tarsled hittar man det stora gravfältet Nycklabacken.
Dit leder en väg som förr lär ha kallats för
Tingvallavägen - kanske har Nycklabacken eller området
nedanför hetat Tingvalla förr? Fortsätter man
vägen norrut kommer man till Hobergshöjden
i Fölene där ett hednatempel sägs ha legat.
Sydväst om kyrkoruinen ligger Bosgården.
Tarsled
kyrka revs år 1863.
Index
över kyrkorna
Omkring
år 1400 säjer riddaren Magnus Trottesson med sin
hustru Märta Magnusdotters samtycke Larstorp i Tarsleds
till Thorberg Kärling (Laurenzstorp i Thorslefua sokn
i Kolandzhæradhe ligiande).
Tillbaka
Remmene
Dagens
Remmene kyrka tillkom 1870
Den medeltida kyrkan i Remmene
revs mot slutet av 1860-talet då den ansågs vara
sliten och fallfärdig. Den skall ha saknat fönster
mot norr och menas ha haft en lucka över koret upp till
det s.k. munkrummet, precis som man har i Söne
kyrka på Kålland.
I kyrkan finns en medeltida dopfunt av sandsten med ornament,
en madonnabild och ett krucifix av trä samt ett rökelsekar
av malm vilka alla vittnar om den tid då Sverige var
katolskt.
P
E Lindskog om den gamla Remmene kyrka:
"Remmene
tros vara den äldsta äfven som hon förmenes
havfa varit nästan ensam i orten under Påvfedömets
början, så att gammal sägen är, att folk
från Lena
Församling rest dit för att låta döpa
sina barn".
Omring
år 1400 säljer Gjord Fot och hans hustru Elin Rangvaldsdotter
(död före 1403) sitt gods i "Asenom" i
Remmene socken och gården "Quaernabiaerghom"
i Grolanda socken till Johan Simonsson.
Tillbaka
Runstenen
vid Remmene kyrka
- Vg 156 -
Stenen
som står invid Remmene nya kyrka har en gång fungerat
som
den gamla kyrkans dörrtröskel
Sidan
utan kors:
Torbjörn
reste sten ... efter Tore sin brorson
Sidan
med kors:
...en
mycket dugande sven
Stenen
togs fram ur kyrkväggen av fornforskaren Djurklou mot
1800-talets slut, och han fick då sin misstanke om att
den var ristad på två sidor bekräftad.
Index
över kyrkorna
Remmene
- en bygd med många fornlämningar
Ett
stenomfattat gravröse i Remmene
Remmene
är mycket rikt på fornlämningar, och på
det numer avsomnade skjutfältet som var en del av Svältorna
står fornlämningsskyltarna tätt.
En
drygt två meter hög bautasten invid en mindre gravhög
på Remmene skjutfält
Tillbaka
Hällkista
med gavelhål
En
hällkista med runt hål in till själva gravkammaren.
Bilden från Tångautställningen 1948 - Vårgårda
kommunarkiv.
Hällkistan
som ligger på Remmene forna skjutfält, blott 135
meter från gränsen till Vårgårda,
har legat i en hög som var 10 meter i diameter. Hällkistan
är åtta meter lång och 1,35 meter bred och
har ett gavelhål som är är 50 cm i diameter.
Än idag är hällkistan välbevarad, men
svår att fotografera på grund av växtlighet.
Se hällkistan inne
i Herrljunga för jämförelse. Läs om
hällkistor.
Källor:
P E Lindskog
Skylt på platsen i Tarsled
Rose-Marie
o Håkan Dahlins hemsida om runstenar
SD