Algutstorp med omnejd
Uppdaterad den 14 maj, 2008
Tillbaka


Algutstorps kyrka från 1100-talet, belägen strax söder om Vårgårda
ppe på en kulle strax söder om Vårgårda ligger Algutstorps vackra
1100-talskyrka med utsikt ner mot Säveåns stilla flöde. I nådens år
1351 skrev man Algutstorp som Algustorp. Algus lär dock inte ha något med mansnamnet Algut att göra, utan Asgut. Mellan åren 1382-1463 kan man återfinna ytterligare sju skrivningar med förleden as-, först 1482 förekommer Algutstorp med dialektuttalet àljustôrp. Platsen skall inte blandas samman med det Algutstorp som ligger vid Edsvära där Algotssönerna verkade som lagmän över Västergötland i generationer.

Tillbaka

Den ursprungliga kyrkan var endast hälften så stor som den nuvarande. En utvidgning och restaurering utfördes under åren 1748-1750 medan det lilla trätornet tillkom år 1770. Klockan med det vackert klingande namnet Maria Magdalena som tidigare hängt i en klockstapel bredvid kyrkan fick därmed en ny hemvist.



Teckning av komminister Ernst Wennerblad 1888

 

 

Tillbaka

Brynsten i korväggen

I kyrkans korvägg sitter en sten inmurad vilken sägs ha tjänat som en brynsten på vilken traktens manfolk vässat sina svärdsklingor och bajonetter innan de marscherat ut i krig för kung och fosterland. Detta lär vara den enda stenen i sitt slag i hela Sverige!

Stenens yta är densamma som man finner hos ett bryne, och att den är använd kan man se. Stenen ansågs bringa såväl framgång som lycka. Men eftersom man inte fick ta in vapnen i kyrkan så placerades stenen på utsidan, så nära altaret som möjligt.

Troligen har denna sed med brynet följt med hemvändande soldater från Tyskland.

 

Tillbaka

 


Innertaket täcks av en vacker målning föreställande allt från helvete till himmel

 

 

Tillbaka

Ur protokollen

Tydligt är att traktens befolkning inte alltid uppförde sig så som kyrkans tjänare tyckte skulle vara önskvärt. År 1706 klagade komministern över "det gruveliga buller och trampande som händer (inträffar) vid slutet av gudstjänsterna, innan de kommit ut av läktaren och kyrkan. Resolution: Klockaren måste gå till kyrkodörren vid församlingens utgång och se till vilka som bullra och stimma vid utgången, vilka då strax androm till varnagel sättas i kyrkostocken några timmar".

Några utdrag ur visitationsprotokoll;

1708: "Angav pastor en kvinnoperson, som skulle vara van att gruveligen svärja. Då hon härför framkallades och skulle sättas i stocken lopp hon sin kos, och ingen ville hjälpa klockaren att taga henne fast".

1712: "Klagades åter över Ingegerd i Rensvist, att hon jämväl svär nu som tillförne i senaste visitationen § 8 angavs. Resolution: hon skall därför tingsstämmas och plikta".

Läs också om prästen Elaus Wagners liv.

 

Tillbaka

Under Amerikafeberns tid på 1800-talet skrevs följande rapport till Hushållningssällskapet:

"Under 1862 utvandrade från detta distrikt över 200 personer till Amerika; men sedan kriget påbörjat därstädes och underrättelsen om indianernas plundringar och mord på emigranterna blev meddelad, därvid icke mindre än 13 personer från Algutstorp blivit mördadee, så synes lusten för utvandring till Amerika hava betydligt avsvalnat."

 

Index över kyrkorna

 

 

Tillbaka

Stenlandskapet i Hägrunga, Algutstorp


Bautasten från järnåldern försedd med skålgropar - gården Ambjörntorp

Ett stort antal stensättningar, domarringar och resta stenar tyder på att Algutstorp varit en viktig plats där det ligger alldeles invid Säveån. På Siene-sidan i väster ligger ett annat gravfält med järnåldersgravar, röse och domarring m.m. Där skall enligt traditionen den tidigaste kyrkan för Siene ha legat. Intressant för Algutstorp är också att det ligger mellan Säveåns vattenled och den knappt sex km norrut belägna Nossan som i sin tur rinner ut i Vänern väster om Ås kyrka. I Algutstorp finns också åtskilliga spår av järnframställning.

Större delen av Hägrunga i Algutstorp är en veritabel orgie av stenar; stenar i hög, stenar i beteshagar, stenar i gärdsgårdar, resta stenar i åkrar, resta stenar bredvid åkrar och stenar man i övrigt förundras över... Dessutom högar (med tillhörande stenar...) vilka mycket väl kan vara gravar - någon information finns dock ingenstans. Här finns också flera hällkistor.

Strax intill och öster om bautastenen på bilden ovan finns ett gravfält bestående av 19 fornlämningar fördelade på två runda stensättningar med mitthög, 16 runda stensättningar samt en domarring med sju stenar. Vägen som går förbi gården är dragen igenom gravfältets västra del. Läs om domarringar.


Bautasten med en av flera gravhögar i bakgrunden...

 

Tillbaka

 


...och en granne, bara några meter vid sidan om

 

Tillbaka

 


Battlakullen, en gravhög som är 22 m i diameter. Här kan man också
ana att Hägrunga ligger högt beläget i landskapet.


Den största gården heter Kungegården, och ca två km sydost därom låg Kvinnestadborgen.

 


En hällkista från bronsåldern belägen i den östra delen av Hägrunga på en
höjd ovanför Häggviken och söder om Häremossen vid Kvinnestadsjön

 

Läs om hällkistorna

 

Området tillhör Svältorna, där namnet i sig visar
hur det var att bo här för inte så länge sedan.

 


Denna något märkliga sten reser sig inne i skogen en bit från vägen mellan Algutstorp och Olstorp herrgård. Att den (idag) skall föreställ en fallossymbol torde väl stå utom alla tvivel. Överdelen har någon satt fast med cement.

 

 

Tillbaka

Olstorp


Nordost om Algutstorp ligger Olstorp