|
ppe
på en kulle strax söder om
Vårgårda
ligger Algutstorps vackra
1100-talskyrka
med utsikt ner mot Säveåns
stilla flöde. I nådens år |
1351 skrev man Algutstorp som Algustorp. Algus lär
dock inte ha något med mansnamnet Algut att göra,
utan Asgut. Mellan åren 1382-1463 kan man återfinna
ytterligare sju skrivningar med förleden as-,
först 1482 förekommer Algutstorp med dialektuttalet
àljustôrp. Platsen skall inte blandas
samman med det Algutstorp som ligger vid Edsvära
där Algotssönerna
verkade som lagmän
över Västergötland i generationer.
Tillbaka
Den
ursprungliga kyrkan var endast hälften så
stor som den nuvarande. En utvidgning och restaurering
utfördes under åren 1748-1750 medan det lilla
trätornet tillkom år 1770. Klockan med det
vackert klingande namnet Maria Magdalena som tidigare
hängt i en klockstapel bredvid kyrkan fick därmed
en ny hemvist.
Teckning
av komminister Ernst Wennerblad 1888
Tillbaka
Brynsten
i korväggen
|
I
kyrkans korvägg sitter en sten inmurad vilken
sägs ha tjänat som en brynsten på
vilken traktens manfolk vässat sina svärdsklingor
och bajonetter innan de marscherat ut i krig för
kung och fosterland. Detta lär vara den enda
stenen i sitt slag i hela Sverige!
Stenens
yta är densamma som man finner hos ett bryne,
och att den är använd kan man se. Stenen
ansågs bringa såväl framgång
som lycka. Men eftersom man inte fick ta in vapnen
i kyrkan så placerades stenen på utsidan,
så nära altaret som möjligt.
Troligen
har denna sed med brynet följt med hemvändande
soldater från Tyskland.
|
Tillbaka
Innertaket
täcks av en vacker målning föreställande
allt från helvete till himmel
Tillbaka
Ur
protokollen
Tydligt
är att traktens befolkning inte alltid uppförde
sig så som kyrkans tjänare tyckte skulle
vara önskvärt. År 1706 klagade komministern
över "det gruveliga buller och trampande som
händer (inträffar)
vid slutet av gudstjänsterna, innan de kommit ut
av läktaren och kyrkan. Resolution: Klockaren måste
gå till kyrkodörren vid församlingens
utgång och se till vilka som bullra och stimma
vid utgången, vilka då strax androm till
varnagel sättas i kyrkostocken några timmar".
Några
utdrag ur visitationsprotokoll;
1708:
"Angav pastor en kvinnoperson, som skulle vara
van att gruveligen svärja. Då hon härför
framkallades och skulle sättas i stocken lopp hon
sin kos, och ingen ville hjälpa klockaren att taga
henne fast".
1712:
"Klagades åter över Ingegerd i Rensvist,
att hon jämväl svär nu som tillförne
i senaste visitationen § 8 angavs. Resolution:
hon skall därför tingsstämmas och plikta".
Läs
också om prästen Elaus
Wagners liv.
Tillbaka
Under
Amerikafeberns tid på 1800-talet skrevs följande
rapport till Hushållningssällskapet:
"Under
1862 utvandrade från detta distrikt över
200 personer till Amerika; men sedan kriget påbörjat
därstädes och underrättelsen om indianernas
plundringar och mord på emigranterna blev meddelad,
därvid icke mindre än 13 personer från
Algutstorp blivit mördadee, så synes lusten
för utvandring till Amerika hava betydligt avsvalnat."
Index
över kyrkorna
Tillbaka
Stenlandskapet
i Hägrunga, Algutstorp
Bautasten
från järnåldern
försedd med skålgropar - gården Ambjörntorp
Ett
stort antal stensättningar, domarringar och resta
stenar tyder på att Algutstorp varit en viktig
plats där det ligger alldeles invid Säveån.
På Siene-sidan
i väster ligger ett annat gravfält med järnåldersgravar,
röse och domarring m.m. Där skall enligt traditionen
den tidigaste kyrkan för Siene ha legat. Intressant
för Algutstorp är också att det ligger
mellan Säveåns vattenled och den knappt sex
km norrut belägna Nossan
som i sin tur rinner ut i Vänern
väster om Ås
kyrka. I Algutstorp finns också åtskilliga
spår av järnframställning.
Större
delen av Hägrunga i Algutstorp är en veritabel
orgie av stenar; stenar i hög, stenar i beteshagar,
stenar i gärdsgårdar, resta stenar i åkrar,
resta stenar bredvid åkrar och stenar man i övrigt
förundras över... Dessutom högar (med
tillhörande stenar...) vilka mycket väl kan
vara gravar - någon information finns dock ingenstans.
Här finns också flera hällkistor.
Strax
intill och öster om bautastenen på bilden
ovan finns ett gravfält bestående av 19 fornlämningar
fördelade på två runda stensättningar
med mitthög, 16 runda stensättningar samt
en domarring med sju stenar. Vägen som går
förbi gården är dragen igenom gravfältets
västra del. Läs om domarringar.
Bautasten
med en av flera gravhögar i bakgrunden...
Tillbaka
...och
en granne, bara några meter vid sidan om
Tillbaka
Battlakullen,
en gravhög som är 22 m i diameter. Här
kan man också
ana att Hägrunga ligger högt beläget
i landskapet.
Den största gården heter Kungegården,
och ca två km sydost därom låg Kvinnestadborgen.
En
hällkista från bronsåldern
belägen i den östra delen av Hägrunga
på en
höjd ovanför Häggviken och söder
om Häremossen vid Kvinnestadsjön
Läs
om hällkistorna
Området
tillhör Svältorna,
där namnet i sig visar
hur det var att bo här för inte så länge
sedan.
Denna
något märkliga sten reser sig inne
i skogen en bit från vägen mellan Algutstorp
och Olstorp herrgård. Att den (idag) skall
föreställ en fallossymbol torde väl
stå utom alla tvivel. Överdelen har
någon satt fast med cement.
|
Tillbaka
Olstorp
Nordost om Algutstorp ligger Olstorp
|