Slottet

"På nordvästra sidan om Qvinnestads kyrka äro tvenne backar nära intill hvarandre belägne; den större, som är är närmast kyrkan, heter SLOTTET och den mindre BORREBACKA."

"På västra och nordvästra sidorna omgifvas desse backar af Qvinnestads sjö. Derifrån upstiger en djup graf, som ej allenast åtskiljer bägge backarne, utan äfven sträcker sig rundt omkring dem, till dess den åter på ömse sidorna om dessa backar, löper ut till sjön."

Den gamla vallgraven

"Grafven har i vidd och djuplek samma utseende, som grafven kring Brobacka vid Skara (Gälakvist). Dock lärer denna graf fordom varit uppfylld med vatten, hällst den på 3:ne ställen är förenad med sjön och ännu liggermed sin botten blott en eller högst en och en half aln öfver sjöns vattenbryn samt på flere ställen ännu har vatten i sina hålor. Djupleken minskas årligen.

På den största kullen har man för flere år sedan gräfvit och funnit grund till en kostbare forntidens byggnad, jämte tegelstenar, kol, knifvar och andra äggjärn. Tvänne kulor af järn, en till 1 ½ tums diameter och solid, den andre iholig, mot tre tums diameter, äro äfven härstädes fundne.

Sådant tyckes visa att här icke varit ett Nunnekloster, såsom några berättat, utan en skans eller befästadt ställe; och då Borrebacke är så nära intill, måtte det varit av samma beskaffenhet".

"Om nedsänkta skatter i sjön utanför desse backar, talas än idag efter en gammal sägen."

Kvinnestadsjön

Ur Försök till en korrt beskrifning om Skara Stift
författad av P E Lindskog

Kvinnestad kyrka ligger på en kulle alldeles invid den sägenomspunna borgen i Kvinnestad. Kyrkan har i sina äldsta delar ännu kvar murar från sin tillkomst. Byggnadsåret är osäkert, men antingen 1100- eller tidigt 1200-tal.

Kyrkan som är byggd av gråsten hade ursprungligen ett smalare kor, men fick år 1766 ett fullbrett kor med rak altarvägg. Ungefär samtidigt med detta bör även gaveltornet av trä ha tillkommit då årtalet 1770 kan läsas på en av tornsträvorna.

Vid utvidgningen bör en ny bänkinredning ha byggts liksom den nuvarande altarringen, och samtidigt fick långsidornas fönsteröppningar sin nuvarande form. År 1793 försågs det plana innertaket med målningar i form av änglahuvuden mot en grön botten, och förgyllda stjärnor som monterades mot taket. Både sakristian i söder och vapenhuset i norr tillkom senast under 1880-talet. Innertaket är idag målat i en i ljusblå färg och över hela taket finns de utskurna stjärnorna, något som anses vara synnerligen unikt. Unikt är också att ingången till kyrkan är belägen på långhusets norra vägg.