rten Järpås ligger belägen nordost om Sparlösa och Levene och knappa två mil sydväst om Lidköping. Kyrkan är byggd ovanpå en

Kyrkan som är byggd av gråsten ligger på en stor sandås varifrån man innan träden växte upp hade en fantastisk utikt ut över landskapet, Lindskog skrev att man från Järpås kyrka enligt 'Ullenii Sockne-Register' förr kunnat se hela 33 kyrktorn!

Tillbaka

Lindskog om kyrkan

Lindskog fann tydligen Järpås intressant eftersom han skrev en hel del:

"Hjerpås Kyrka, liggande nästan midt i Pastoratet och hvarifrån räknas 2 mil till Lidköping och 3 till Skara, säges af Rhyzelius hafva blifvit byggd af Biskop Jerp-Ulfver som dödde 1201, och af honom fått sitt namn. Den tros hafva varit en offerkyrka, till hvilken nödstäldt folk förärat gåfvor för att bekomma hjelp, i anledning hvaraf man förmenar att hon blifvit kallad Hjelpås. Kyrkoherden Andreas Petri lät år 1647 tillöka Kyrkans Kor, så att hon då blev 47 1/2 aln. lång inuti, men 8 1/4 aln bred. Hon skall ock en gång sedan blifvit tillbyggd (förmodligen på bredden). Men som hon det oagtatdt var för liten emot nu varande folkmängd; så uppbyggdes hon från grund år 1803 dubbelt bredare, då hon äfven förlängdes. Höras lilla förfallna trä-Kyrka blef då dermed förenad. Före 1647 hade Kyrkan ett högt torn, som blåste omkull natten till d. 4 Dec s.å. Det tornet, som efter denna tiden uprättades, lärer varit det, som nedrefs 1803 vid Kyrkans ombyggnad, men hann icke att upbyggas förrän 1806. Kyrkan, ljus och rymlig, har 2:ne läcktare, en vid västra och en vid östra gafveln framom altaret. Kyrkan och tornet äro täckte med skiffer".

Tillbaka

Lindskog om fornlämningar i Järpås

"Kyrkan ligger på en sandås, på hvilken ej långt från kyrkan finns höga stenar, upreste förmodligen till bevis, att der fordom varit Domare-säte. Wid sands upgräfning i backen sägas krukor, fulla med aska och jord, för några år sedan blifvit fundna. Äfven i slutet af sistl. Sept. månad, hafva vid sandsupgräfning, ungefär en aln under jordytan blifvit fundne 3:ne krukor av ler, men af tiden så förtärde, att de, så snart de vidrördes, gingo sönder, hvartill n.v. Kyrkoherden A. Winberg varit åsyna-vittne. Svart mull med benskärfvor hafva i dem funnits. Här synas ock flere ättehögar och deribland en ansenlig, som kallas Dyrehög, vid hvilken en Kong Dyre säges ligga begrafven; af honom synes ock Konungsberget emillan Holet och Fintorpet hafva bekommit sitt namn. Här är ock en offerkälla, som ligger sudost från Kyrkan nedre i bygatan och har i samma ändamål, som Kyrkan, blifvit besökt".

I fotnoter skrev Lindskog vidare om biskop Jerp-Ulf att han "Kallas ock Jerp-Ulpho eller Ulfver Hjerpe och säges vara född uti Hvarf i Wartofta härad samt den förrste Biskop, som begärt tionde af bönderne i sitt Stift, dertill han vunnit Kon. Sverchers samtycke". Järpulf omnämns för att ha hållit ting i Askeberga år 1200 och att det var då som han införde tiondet.

På Storgården har man hittat två spriraltenar av guld, 334 g.

Index över kyrkorna

Tillbaka

Toras sten

Toras sten betecknas Vg 30, inmurad i kyrksockeln

Kanp(?) och Vigman(?) satte denna sten
och gjorde bro efter Tora

Var denna bro som Kanp och Vigman lät bygga till Toras ära har legat vet man inte, men förr fanns det flera sankmarker i kyrkans närhet. En annan sten där en Tora nämns fanns österut i Saleby innan den flyttades till Dagsnäs av Per Tham i slutet av 1700-talet.

Tillbaka

Höra kyrka

Höra kyrka frrån 1300-talet

Höra 1300-tals träkyrka låg belägen en knapp halvmil nordost om Järpås, invid Höra Stommen någon km från Lidan. Socknen skrevs år 1430 som Hyrene Sokn. Kyrkan stod på sin plats fram till 1802.

Källor:
P E Lindskog
RAÄ