edan på 970-talet fanns en bebyggelse på platsen för dagens Sigtuna. Kung vid den här tiden var Erik Segersäll som var gift med

Den lilla vikingatida byn i västra Attundaland var omgiven av berg, sumpmarker och en i övrigt oländig terräng vilket inte gav utrymme för några större odlingar. Med anledning av detta får man dra slutsatsen att Sictona varit en handelsstad utmed vattenleden för det inre av tre tre folkländerna. Bebyggelsen låg utmed en gata som löpte parallellt utmed stranden och faktiskt finns kvar med samma dragning än idag - se nedan.

Sigtuna är välförsedd med runstenar, i staden finns ett tiotal hela stenar, och i hela kommunen över 150 kända inskrifter.

Tillbaka

Olof skötkonungs mynt...

Vid utgrävningar i Sigtuna år 1990 påträffade man ett s.k. myntstampsavslag vilket pekar mot att mynt slagits för kung Olof Skötkonung här omkring 1000-talet, på platsen där muséet ligger idag.

Avslaget påträffades nära Sigtuna kungsgård där sedan stadens äldsta kyrka S:ta Gertruds byggdes år 1080, vilken lär ha varit Sigtuna domkyrka. Denna tomt erhöll sedan biskopen år 1061, och här låg då troligen mellansveriges första biskopssäte.

Så här tänker man sig att mynthuset sett ut, huset var 5x6,4 m stort

I Sigtuna har man även funnit mynt med Knud den stores namn, de s.k. Knutsmynten med texten CNUT REX SV - "Knut svearnas konung" - och i ett brev år 1027 kallar sig Knud den store själv för "kung över hela England och Danmark och över nordmännen och en del av sveonerna".

Av detta kan man sluta sig till att Olof Skötkonung och senare hans son Anund Jakob vid denna tid inte haft någon makt över området, säkert en följd av slaget vid Helge å 1026 där Knud besegrade Anund och norske Olav Haraldsson.

Manshuvud i snidat horn, tillverkat
på 1000-talet och funnet i Sigtuna

Tillbaka

Biskopssätet

Sigtuna var för en tid en av Sveriges viktigaste kyrkostäder. Under 1070- och 1120-tal nämns Sigtuna som biskopssäte, men detta flyttades år 1164 till gamla Uppsala.

Det var under kung Stenkil från Levene i Västergötlands tid som biskopssätet i Sigtuna upprättades 1060, med Adalvard d.y. som biskop. Han stannade dock inte någon längre tid då han fördrevs och istället blev biskop i Skara 1065. Men på pappret var han biskop i Sigtuna fram till 1079.

Påven Gregorius skrev den 4 oktober 1080 följande till Stenkils son Inge d.ä. med anledning av det uppror som startat runt Mälaren:
"Under tiden uppmanar vi dig att i din vishet leda och styra det rike som ligger dig anförtrott i endräkt och rättvisans hägn och outtröttligen sträva efter att bevara lag och ordning".

En känd biskop från Sigtuna var Henrik, vilken dock fördrevs från Sverige och stupade på den danske prinsen Magnus starke Nilssons sida i slaget vid Fotevik år 1134.

I ett påvligt diplom från 1215/16 föreslogs att ärkebiskopssätet skulle flyttas från gamla Uppsala till Sigtuna, något som dock aldrig genomfördes.

Tillbaka

Kyrkobyggandet

Sankta Maria ca 1880

Utanför det äldsta stadsområdet uppfördes under sent 1000-tal eller tidigt 1100-tal ett antal stenkyrkor - S:t Lars, S:t Per, S:t Nicolaus och S:t Olof.
Då dominikanerna kom till Sigtuna började de på 1240-talet uppföra en stor tegelkyrka, S:ta Maria, strax intill S:t Olofs kyrka. Denna räknas i dag som en av Sveriges äldsta bevarade tegelkyrkor (se också Järstad kyrka). Klostret som var ett cistercienskloster för nunnor revs efter reformationen, och 14.000 tegelstenar fraktades bort till andra byggen.

Sankta Maria i Sigtuna, Sveriges kanske äldsta existerande tegelkyrka, byggd på 1240-talet

Tillbaka

U 379

Stenen har suttit inmurad i en av klostrets väggar

Frisernas gillebröder läto resa denna
sten efter Torkel sin gillebroder. Gud hjälpe hans
ande. Torbjörn ristade.

Frisiska och saxiska köpmän slöt sig gärna samman i handelsgillen där de genom ed förband sig hjälpa varandra, och samlades även gärna till såväl gästabud som dryckeslag.

Tillbaka

Sigtuna i Skänningeannalerna

År 1187 brändes Sigtuna av sjörövare från öster. År 1255 noterade en munk i vad som skulle kallas för Skänningeannalerna att Sigtuna än en gång bränts, men anger inte hur eller varför. År 1260 gjordes ännu en notering i samma annal om att Sigtuna fick det första provinskapitlet.

Tillbaka

S:T Olof

S:t Olof som den kan sett ut på 1100-talet - kyrkan överst på sidan
Teckning av Lars Lindqvist

S:t Olofs grundplan skall vara samma som för Olav Kyrres kristikyrke i Nidaros i Norge, medan de små avsmalnande fönstren har en anglo-saxisk stil. Sigtunakyrkan är tillägnad den norske vikingakungen Olav Tryggvasson, kung mellan 995-1000.

Utgrävningar har visat att mittskeppet skulle ha byggts ut åt väster, men förmodligen avbröts byggandet då ärkebiskopssätet flyttades till gamla Uppsala år 1164. Vem som uppfört kyrkan är inte helt klarlagt, men dels omnämns en benedektinerorden som verkat i Sigtuna, dels ett lokalt handelsgille. Under kyrkan har man funnit rester av murverk som tros kunna ha tillhört en ännu äldre stenkyrka, i så fall en av de första som byggts i Sverige.

Tillbaka

Den streckade linjen allra längst till vänster visar var
kyrkan slutar, delen väster därom blev aldrig byggd

Högt upp på kyrkans västra vägg sitter denna del av en runsten inmurad

...denna sten efter Grimulv (sin) följeslagare...

Tillbaka

S:t Per

S:t Per

S:t Pers kyrka tros ha uppförts i två etapper under 1100-talet. Den östra delen med kor, tvärskepp och mittorn lär vara uppförda efter kontinentala förebilder under århundradets tidigare del, medan långhuset och det nuvarande västtornet uppfördes något senare. Framför sydingången har ett vapenhus varit beläget.

En tradition gör gällande att helgedomen nyttjades som biskopskyrka fram till 1130 då biskopssätet flyttades till gamla Uppsala, medan en annan sägen menar att kyrkan varit en kungsgårdskyrka. Efter en brand på 1600-talet har kyrkan stått som ruin.

Västtornet sett genom mitttornet

Denna runsten står inne i ruinen, använd som
tröskelsten i kyrkan fram till år 1612 - U 394

Torbjörn reste denns sten efter Esbjörn, sin bror.
De är Dyrvers(?) söner i ...

Tillbaka

Uppe till vänster kommer vägen från Håtuna - kanske var det där som kung Birger
som sina bröders fånge färdades en höstdag år 1306, på väg till Nyköpings hus.
S:ta Gertrud lär ha varit Sigtuna domkyrka, idag är platsen museets utecafé Fördärfvet.

Stora Gatan i Sigtuna som än idag har samma sträckning som för 1000 år sedan, även om den blivit ungeför dubbelt så bred. Gårdarna var nästan identiskt stora, 30 m långa och 8 m breda. Stranden där man kunde dra upp sina skepp var pga landhöjningen belägen ca fem meter högre upp än idag.

Tillbaka

Håtuna

Strax väster om Sigtuna låg Håtuna kungsgård. Den 29 september 1306 firade kung Birger med hustrun Margrethe, Erik Menveds dotter, och sonen Magnus ärkeängeln Mikaels dag i Håtuna. Med på kalaset var bl.a. biskop Nils Kettilsson från Västerås, senare ärkebiskop.

Plötsligt dyker kungens båda bröder upp, hertigarna Erik och Valdemar, detta utan att alls vara inbjudna. De blir ändå gott mottagna, men väl insläppta visar de snart på sitt rätta ärende. Birger med familj grips och förs till Nyköpings hus där de spärras in. En hovman vid namn Arvid smålänning lyckas dock föra den lille kronprinsen Magnus i säkerhet till dennes morfar Erik Menved i Danmark. I mellan två till fyra år, uppgifterna varierar, sitter Birger fängslad medan bröderna strider om makt och kungakrona.

Tillbaka

Håtuna kyrka - månntro att det var här som kung Birger lyssnade på biskop
Kettilssons mässa vid ärkeängeln Mikaels dag den 29 september år 1306

åtuna stenkyrka uppfördes vid 1100-talets slut och utvidgades under 1300-talet mot öster och söder till att bli en rymlig salkyrka med trätunnvalv, vars takstol är bevarad. Vid samma tid försågs fönstren med masverk (en typ av spröjs). Vapenhuset tillkom under 1400-talet. På 1870-talet revs det ursprungliga tornet och sakristian byggdes.

Läs om Birgers strider med sina bröder

Det Lewenhauptska vapnet på en
sentida gravsten vid kyrkans östra vägg

Källor:
STF:s årsskrift 1942
Anesa - tjugo svenska kungar
Foteviken
historiska personer.nu
NE