Beslutet att flytta Lödöse togs i Kalmar av Rikets råd den 17 augusti 1473, då kallad för Götaholm, något som borgarna dock inte ville veta av. Man krävde istället att behålla sitt gamla namn, så staden fick heta Nya Lödöse, i ett dokument omnämnt som Nygia Lødisse. Runt Nya Lödöse skall det ha funnits fyra kyrkor, och på hospitalsområdet lär det ha funnits tre kyrkor.

Tillbaka

Det är ordensrörelsen OFM (Ordo fratrum minorum) som på 1400-talet börjar skönja en ny uppgång efter en längre period av inre förfall. Franciskanorden försöker reformera sig och konventet i Viborg är en av de första i raden av nybyggen i Sverige.
Det omnämns för första gången år 1403, därefter tillkommer bland andra konvent i Krokek (kallas år 1440 för Vårfruklostret), Raumo (omnämnt 1449), Kökar (omnämnt 1472), Växjö (1400-tal) och slutligen Nya Lödöse (efter 1473). Franciskanerna får nu också en egen nordisk ordenshögskola i Lund någon gång mellan 1425-1438.

 

Tillbaka

Gustav Vasa i Nya Lödöse

Informationer om franciskankonventet i Nya Lödöse är synnerligen knapphändiga, dess kända historia börjar först i samband med nedläggningen i samband med Gustav Vasas reformation på 1520-talet Första omnämnandet är från den 20 februari 1526 då konungens nämnd håller ett möte i Nylöse klosters konventstuga. Med på mötet är bl.a. Gustav Vasa som bevistar konventsalen för att ha en överläggning med traktens folk, och bland andra deltar Nya Lödöses borgmästare Hans Wisse och rådmännen Anders Andersson och Anders Gisslasson samt andra borgare i staden och bönder från de kringlydande byarna.

Man diskuterar om hur man skall befästa den nya staden med vallar och vallgravar, vilket senare också fullföljs, men Nya Lödöse förblir ändå sårbart för fientliga angrepp. Vid mötet lär drygt 2.000 soldater ha varit inhysta i klosterbyggnaderna.

Tillbaka

Nästa möte i gråbrödraklostret i Nya Lödöse hålls år 1528, återigen i konventsalen. Denna gång var det för en överläggning med den danske konungens Fredrik I:s sändebud, vilka åtföljdes av inte mindre än 200 personer.
Även den danske konungen var inbjuden, men kom inte. I den svenska kungens råd, där Gustav Vasa själv var närvarande, ingick bland andra Ture Jönsson Tre Rosor och Lars Sparre.

Samma år förvisades franciskanbröderna till andra konvent, ”ty kloster finns många, men få bröder”, tyckte Gustav Vasa, och överlät dess byggnader till ett hospital som förflyttades från Gamla till Nya Lödöse. Och förmodligen var det konventets kapell, det ”helge cors capell”, som samtidigt blev beordrat att rivas.

När staden sedan besattes av danskarna 1612 flyttade några av innevånarna till systerstaden Göteborg, några till Brätte (senare Vänersborg) och ett trettiotal hamnade i Alingsås.
Hospitalsbyggnaderna i Nya Lödöse eldhärjades många gånger, bl.a. av danskarna åren 1611 och 1645.

Hospitalet som alltså haft sina rötter i Lödöse alltsedan 1300-talet kom att verka i Nya Lödöse från år 1528 fram till år 1872 då verksamheten flyttades över till Hisingen och blev Sankt Jörgens (mental)sjukhus.

Tillbaka

Den sista byggnaden revs 1963 och var från sekelskiftet 1800. Flera kyrkor har funnits på platsen och den sista revs så sent som 1911. Grävningsundersökningar företogs 1965 på det forna konvents- och hospitalsområdet i Gamlestaden, dock utan att några spår efter en äldre klosteranläggning kunde påträffas.
Endast sentida spår av hospitalet har hittats, så ännu i dags dato vet man inte hur franciskankonventet kan ha sett ut. Idag återstår endast en mindre kyrkogård med enstaka gravar.

 

 

Tillbaka

Danskarna härjar Nya Lödöse 1611

Kristian IV

Kung Kristian IV av Danmark börjar tidigt på året 1611 med att försöka ta Gullbergs fäste med överraskning. Den 27 januari klockan tre på morgonen står han med en trupp om 2000 man framför fästet. Svenskarna med kommendant Mårten Krakow var på sin vakt, men danskarna lyckades ändå under natten spränga yttre porten. Danskarna stormade in och en häftig strid utbröt. De danska anfallarna led stora förluster och fick dra sig tillbaka. Den danska kungen vände sedan sin trupp mot Nya Lödöse som han tog utan motstånd. Han lämnade en trupp om 1.000 man i staden och fortsatte sedan norrut mot Skara.

Snart kommer Jesper Matsson Cruus med trupp till Nya Lödöse. Under natten utfördes belägringsarbeten och tre kanoner hämtades från Älvsborgs slott.
Tidigt på morgonen öppnade svenskarna eld varpå den då 700 man starka besättningen kapitulerade mot fritt avtåg. Ett par hundra av dem gick över i svensk tjänst. De 300 norska bönder som var i staden omfattades inte av kapitulationen utan avrättades.

Källa: Gustav II Adolfs fotfänika i Göteborg

 

 

Tillbaka

Text om Nya Lödöse ur
Nordisk familjebok:

Nya Lödöse, fordom stad i Vestergötland på ömse sidor om Säfveåns utlopp i Göta elf, 3.5 km. n. ö. om nuv. Göteborg, men på denna stads mark, erhöll privilegier d. 17 Aug. 1473.
Egentligen var det ämnadt, att den skulle anläggas å en holme utanför Säfveåns utlopp och kallas Götaholm, men borgarena i Gamla Lödöse, som befalldes flytta dit begärde att det gamla namnet måtte behållas.

I början af 1540-talet ville konung Gustaf flytta staden närmare Elfsborg för att få den skyddad af fästningen, och en flyttning till Elfsborg egde ock några år derefter rum.
Men sedan Elfsborg 1563 förstörts af danskarna, fingo lödöseboarna återvända till Nya Lödöse, som 1572 erhöll nya privilegier af Johan III.
Sedan det under kriget med Danmark besatts af danskarna (1612), började dess borgare dels nedsätta sig i den nyanlagda dotterstaden Göteborg eller i Brette (Vänersborg), dels anlägga en ny stad, det nuv. Alingsås.
Omkr. 1624 synes Nya Lödöse hafva varit i det närmaste öfvergifvet. Platsen kallas nu »Gamlestaden».

 

Källor:
Atlestam, Ingrid: ”Gamlestaden, historik och arkitekturguide” – Göteborg 2000, sidan 15.
Järpe, Anna: ”Nya Lödöse” (I Riksantikvarieämbetets serie ”Medeltidsstaden”, nr 60) – Stockholm 1986, sidorna 19-20 och 74.
Mattson, Gunnel: ”Ett historiskt hospital”, i Göteborgs Postens lokaltidning ”Angered”, den 28 augusti 1986, sidan 16.
Nordisk familjebok, 1800-talutgåvan
Tack till Harri Blomberg!