|
ppe
på Klosterkullen vid Kungahälla
fanns ursprungligen en kastal, ett befäst torn
med en vallgrav runt, uppfört under Sigurd
Jorsalafars tid en bit in på 1100-talet. |
"Konung
Sigurd lät så mycket stärka och gynna
köpstaden i Kongahälla, att den var den förnämsta
i Norge, och han satt där länge som vakt vid
rikets gräns" heter det i Sigurd Jorsalafars
saga.
Enligt
en sägen skall alla i trakten som var över
nio år var nionde månad leverera fem stenar
eller fem störar till palissaden. Där innanför
lät Sigurd bygga en kungsgård och en kyrka,
och där förvarades den stora skatten i ett
relikskrin:
flisan ur Jesu kors som han fört med sig från
det heliga landet.
Borgen
var troligen byggd av trä och brändes då
venderna (från södra delen av Östersjön)
förintade Kongahälla och kastalen redan år
1135. Då klosterruinen undersöktes på
1890-talet fann man rester av en vall med vallgrav,
och med hjälp av infraröda flygfotografier
kan man ana att Klosterkullen omges av två mörka
ringar - detta skulle kunna tyda på att det funnits
en dubbel vallgrav, något som utgrävningarna
dock inte kunnat bekräfta.
Tillbaka
Augustinerklostret
Det
är inte mycket som återstår av det
forna klostret
De
grundstenar som återfinns idag är vad som
återstår av ett Augustiner-kloster. Det
stod klart före 1180 och är det äldsta
kända klostret i Bohuslän. Munkarna kallade
sig Augustinkorherrar och kom från samhällets
högre skikt. De bar prästdräkt och ägnade
dagarna åt boklig bildning och själavård.
Vid
utgrävningar i det tunna jordskiktet har man träffat
på djurben, lerbitar, blosshållare, nycklar,
metkrokar, kammar, saxar, spännen, sländtrissor
och knivar. Även ett femtiotal skelett efter munkar
påträffades, gravsatta under kyrkans golv,
detta trots att jordskiktet ovan berggrunden endast
var ca 50 cm.
Källor:
Skylt på platsen
Borgar från forntid och medeltid - Anna-Lena Eriksson
m.fl.
|