ppe på Klosterkullen vid Kungahälla fanns ursprungligen en kastal, ett befäst torn med en vallgrav runt, uppfört under Sigurd Jorsalafars tid en bit in på 1100-talet.

Enligt en sägen skall alla i trakten som var över nio år var nionde månad leverera fem stenar eller fem störar till palissaden. Där innanför lät Sigurd bygga en kungsgård och en kyrka, och där förvarades den stora skatten i ett relikskrin: flisan ur Jesu kors som han fört med sig från det heliga landet.

Borgen var troligen byggd av trä och brändes då venderna (från södra delen av Östersjön) förintade Kongahälla och kastalen redan år 1135. Då klosterruinen undersöktes på 1890-talet fann man rester av en vall med vallgrav, och med hjälp av infraröda flygfotografier kan man ana att Klosterkullen omges av två mörka ringar - detta skulle kunna tyda på att det funnits en dubbel vallgrav, något som utgrävningarna dock inte kunnat bekräfta.

Tillbaka

Augustinerklostret

Det är inte mycket som återstår av det forna klostret

De grundstenar som återfinns idag är vad som återstår av ett Augustiner-kloster. Det stod klart före 1180 och är det äldsta kända klostret i Bohuslän. Munkarna kallade sig Augustinkorherrar och kom från samhällets högre skikt. De bar prästdräkt och ägnade dagarna åt boklig bildning och själavård.

Vid utgrävningar i det tunna jordskiktet har man träffat på djurben, lerbitar, blosshållare, nycklar, metkrokar, kammar, saxar, spännen, sländtrissor och knivar. Även ett femtiotal skelett efter munkar påträffades, gravsatta under kyrkans golv, detta trots att jordskiktet ovan berggrunden endast var ca 50 cm.

Källor:
Skylt på platsen
Borgar från forntid och medeltid - Anna-Lena Eriksson m.fl.