Resville
Uppdaterad den 14 maj, 2008
Tillbaka


Kyrkan i Resville låg på en ås invid en av Flians forsar
en skaraborgska byn Resville ligger beläget någon mil söder om Lidköping, alldeles invid Flians lopp ner mot Lidan genom vars
flöden man fordomdags per båt kunde ta sig till Kinneviken i Vänern.

Den medeltida kyrkan i Resville togs ur bruk på 1500- eller 1600-talet, troligen efter att ha blivit bränd av danska trupper. Idag utmärks platsen för kyrkan med stenar som lagts utmed dess forna murar.
Kyrkan har inte varit stor, blott 14x6.5 m med en kyrkogård om ca 50x30 m, och var belägen på en ås strax nordost om en av Flians forsar. Nedanför kyrkplatsen, på andra sidan av en liten ravin, finns en offerkälla.

På 1660-talet fann man i kyrkans raserade vägg en enorm runsten, se nedan, vilken bär vittnesbörd om att här en gång för ungefär 1000 år sedan bodde en kungens ställföreträdare över området.

 

Tillbaka

 


Offerkällan i Resville

 

Lindskog skrev år 1812 att "Wid Resvelle åen Ö. från Saleby är en hög kulle, hvarpå synas lemningar af Bastioner; denne kallas än idag Skansen".
Möjligt är att den låg på den östra stranden.

Platsen och den tidigare varande socknen skrevs år 1330 som Rhediswelli, enligt Linde sammansatt av mansnamnet Rhedir och vælle som betyder vall eller fält.


 

Tillbaka

Runsten Vg 59 från Resville


Sten funnen i kyrkans vägg då man rev densamma omkring år 1660


Räving, Gälle, Brynjulv och Gävul reste denna sten
efter Fot, sin fader, en mycket god tägn Åsa makens /
minne hedrat / så som hustru / hädanefter /
ej ska göra. Hjälm och Hjalle gjorde runor


Inskriftens första och sista meningar har inte vållat några svårigheter att tolka. Den mellersta har däremot givit upphov till en hel del huvudbryderier och många olika förslag har förts fram. En översättning från latin av Johan Hjertén i Skara:

Må Gud bevara sin trogne tjänare. På ett sådant sätt
tar vår Oden ej emot man och kvinna efter det att vi
valt andra* seder.

* läs: kristna

Den enorma runstenen står idag på Dagsnäs, ditflyttad av Pehr Tham under 1700-talets senare del. Läs om thegn-stenar.


Källor:
P E Lindskog
Rose-Marie och Håkan Dahlins hemsida om västgötska runstenar
Skylt på platsen