 |
 är
man studerar kartor över den tidigmedeltida
kyrktätheten ges man samtidigt en ganska god
inblick i var befolkningsmängden var |
som störst runt 1100- och 1200-talen, detta jämte
häradernas storlek. Om kyrkorna låg tätt
och häraderna var små var befolkningstalet högt
även om man för häradernas del får
betänka att bosättningarna kunde vara ganska ojämnt
fördelade över ytan.
Den
stora tätheten för kyrkorna öster om Vårgårda
tyder på att folktätheten varit osedvanligt
stor - och det har funnits ännu fler. Lila färg
visar på ett ungefär Svältorna
enl. Lindskog.
Det är särskilt tre områden i Västergötland
som utmärker sig för sin kyrktäthet, i
första hand Falköpingstrakten
och sedan trakten
runt Husaby vid Kinnekulle. Därtill kommer Vårgårda
och trakten österut. Inom det område som idag
utgör Vårgårda kommun fanns 17 kyrksocknar,
alla från 1100- och 1200-talen.
För
hela Västergötland gäller att medelvärdet
på den genomsnittliga arealen för en sockenkyrka
omfattar 59 km². På hela kartutsnittet ovan
blir siffran ca 23 km², ytan ovanför km-skalan
ger 21 km² och för Vårgårda och
de 10 närmsta kyrkorna 9 km² per kyrka. Då
är det tätt!
Särskilt
folket i Västergötland
var framstående när det gällde att bygga
kyrkor under 1100- och 1200-talen, såpass flitiga
att påven menade att man måste minska antalet...
Enligt en förteckning som gjordes på 1250-talet
fanns det då hela 517 kyrkor.
Index
över kyrkorna
En
betraktelse över de tidiga kyrkorna
Källor:
Foteviken
Scanias
regionala institut
|