Lagmansholm
Uppdaterad den 14 maj, 2008
Tillbaka


Tvåvalvsbron över Säveån i Lagmansholm, byggd på 1800-talet
agmansholm i Fullestad socken sydväst om Vårgårda bär ett namn som vittnar om att platsen en gång torde ha varit betydelsefull.
Hur namnet Lagmansholm tillkommit finns olika uppfattningar. Att Lagmansholm heter som det gör bör ha att göra just med att någon lagman varit verkande i Lagmansholm, kanske på vad som i 1546 års jordabok kallades för Lamenssgerde och 1567 Lagmandzgerde, vilket väl i och för sig kan ha varit samma plats som för dagens herrgård. Annars är det väl inte omöjligt att det legat någon form av borg eller gård uppe på toppen av Lagmanskullen, endast ett par stenkast bort.

Tillbaka


I tiondelängder daterade år 1600 kallas platsen för Lananzholm, men i diskussioner om stavningar från den tiden bör man ta med i beräkningen att det före 1600-talet överhuvudtaget inte fanns några egentliga stavningsregler.

Ordet lagman betydde ordförande för landskap eller landskapsting och utsågs ursprungligen av landskapets självägande bönder. Under slutet av 1200-talet var lagmannen ett organ för kungamakten, från 1400-talet utsågs lagmannen oftast ur någon ur stormannaätterna. På 1500-talet blev det vanligt att lagmannen tillsattes av kungen själv.

De flesta av ägarna till Lagmansholm under 1600- o 1700-talen tillhörde högadeln och många hade höga befattningar i rikets tjänst - se under Lagmansholms herrgård.

 

 Lagmansholm herrgård 2002

 

 

Tillbaka

Lagmansholm och Birger Jarl

Professor Hjalmar Lindroth lät ana att Birger Jarl kan ha dött i Lagmansholm år 1266, en slutsats han drog efter att ha tolkat den äldre Rimkrönikan vilken anger att "birge jerl doo i jälbolung". Lindroth menade att Lagmansholm då låg verkligt bra till! De flesta menar dock att Long på Varaslätten är platsen för Birger Jarls död och att han ligger begravd i Varnhems klosterkyrka, något ett C14-prov utfört år 2002 har bekräftat.

Mer om Birger - Ragnar Hagin skriver år 1983 i Alingsås Tidning: ..."Birger Jarl bodde för det mesta på något av sina gods i Västergötland. Ett av dessa var Lagmansholm i närheten av Härsvad".

Vidare förtäljer en berättartradition i Hols socken följande:
"Birger Jarl kom med en stark här från Lagmansholm för att vid Hols hed möta ett väntat danskt anfall. Efter en blodig strid tvingades danskarna att retirera längs Härvägen, men blir upphunna vid Häradsvad och där nedgjorda".

 

Tillbaka

 

Foto: Ulf von Greiffencrantz
Lagmansholms herrgård idag, år 1600 ägdes gården av
Erik Abrahamsson Leijonhufvud, riksråd under Karl IX

 

Tillbaka

Mellan Lödöse och Jönköping

Lagmansholm låg utmed den gamla handelsvägen mellan Lödöse och Jönköping, på den tiden endast en klövjestig. Redan under 1300-talet hade nämligen Jönköpings borgare ett privilegium innebärande att de fick göra affärer i hamnstaden Lödöse. Riktiga vägar kom inte förrän långt senare, så under den här tiden ufördes all transport med oxar eller hästar eller att man själv bar sina varor.

Vägen gick från Lödöse, men innan skeppen blev för djupgående kunde man också segla en bit uppför Grönån till Skepplanda, vilket sparade avstånd.
I vilket fall - färden gick sedan via Kvarnabo, båt över Anten till Loholm, sedan vidare över Långared genom skogen till Östadkulle i Lena och Lagmansholm, för att fortsätta vidare via Mängsholm, Gongstorp, Siene och Eklanda mot Jönköping.

 

 

Tillbaka

Danskarnas sommarfälttåg 1612

Under danskarnas sommarfälttåg 1612 och efter att ha övervintrat i Bohus fästning ledde den danske kungen Kristian IV den danska hären på härnadståg i Västsverige, detta efter att ha intagit Elfsborgs och Gullbergs fästningar och sedan bränt och raserat bl a Lödöse och Gräfsnäs slott. Därpå tog man sig vidare in i Västergötland.

Vid reträtten hemåt, med Gustav II Adolf endast någon dagsmarsch bakom, går Kristian den 19:e juni över Nossan i Södra Härene. Då man passerade Lagmansholm togs de svenska befälhavarna David Burell och Joen Andersson till fånga under en strid som krävde 150 svenska ryttares liv.

Eftersom danskarna brände allt i sin väg så lär inte Lagmansholm klarat sig. Ägare vid den tiden var Erik Abrahamsson Leijonhufvud, vars släktingar på Gräfsnäs som nämnts hemsökts och fått slottet både plundrat och bränt.

 

 

Tillbaka

Klockan i Jutahôlja

Följande sägen finns upptecknad av C M Bergstrand:
"Det ligger en kyrkklocka från Fullestad kyrka i vår Jutahölj vid Gillekrok - det är en hölj i Säveån. Den skulle de ta med sig upp med två tjurar. Den som var nere i ån band fast tåget (repet) i henne, och de hade fått upp henne i vattenbrynet. Men då kom en halt höna dragande med en stor släpestock. Det såg så roligt ut, och de skrattade och svor åt henne. Men då gick tåget av och klockan drattade i ån. Den var väl nedsatt på det viset, att det var något som skulle förstöra det för dom. Sen har dom inte gjort något försök att ta upp henne". Platsen är belägen nedanför vattenfallet vid herrgården.

En variant med samma tema berättades i Viglunda.

 

 

Källor:
Karl J Gustafsson, Runstenar och ridvägar i Västergötland
Sveriges bebyggelse, Älvsborgs län VII
Strövtåg i hembygden, Håkan Sandstedt

Loholm Long Häradsvad - Herrevadsbro? Stynaborg