finns troligen i kyrkans östra parti. I det medeltida
altaret finns en relikgömma i form av en blykapsel
innehållande en benskärva och träkol.
De invändiga valven tillkom på 1400-talet
varvid triumfbågen vidgades och kyrkans valv
och väggar smyckades med dekormålningar.
Vid en renovering i början av 1910-talet fann
man s.k. muralmålningar, väggmålningar,
varav en föreställde en pelikan.
År
1656 byggdes familjen Stakes gravkor på korets
sydvägg vilket från 1700-talet använts
som sakristia. "En Adelig graf, Stakiska Famillien
tillhörig, fullsatt med adeliga sköldar,
men brukas nu till Sakristia, såsom byggd
i rätt linia med kyrkomuren" som Lindskog
skrev.
Långhuset utvidgades åt väster
år 1756, samtidigt som man höjde det
rakslutna koret. Altaruppsatsen och altartavlan
är troligen från början av 1700-talet,
liksom två huvudbanér från ätten
Stake. Den vackra klockstapeln uppfördes 1698.
En
arkeologisk utgrävning utförd 1982 uppdagade
bland annat en tröskelsten till en romansk
triumfbåge, två trappsteg framför
altaret samt skelettdelar under sakristian, troligen
även de tillhöriga ätten Stake.
Här
ses ätten Stakes gravkor som sedan 1700-talet
används som sakristia.
Det vackra klocktornet uppfördes år 1698,
för över 300 år sedan.
Tillbaka
Stakernas
begravningsvapen
På
orgelläktaren finns två begravningsvapen
upphängda. På friherrevapnet står:
"Kongl. Majts. til Sverige Trotjenare välförordnad
Capetain Lieutnant af Vestgjöte Infanterie
den Högvälborne Herren Herr Eric Stake,
Friherre till Vik, Herre till Hönsetter, Bjurum
och Lifvered,
hvilken afsomnade i Herranom på Lifvered gård
d. 13 febr. Anno 1672".
På
det adliga vapnet står: "Kongl. Majts.
Trotjenare och välbestälter Cornett för
et Compagnie af Västgötha Cavallerie den
Edle och Välborne Herre Herr Hans Stake till
Olstorp
och Lunden, hvilken afsomnade i Herranom på
Olstorp d. 14 februari 1672".
Av
sköldarna var den förra upphängd
på höger sida om altaret och den senare
på vänstra sidan i koret.
Källa
för begravningsvapnen
Tillbaka
I
ett brev skrivet här i Vättlösa i
november 1436 lät biskop Sven Grotte i Skara
meddela att alla som ekonomiskt understöder
ombyggnadsarbetet av S:ta Helenas kyrka i Götene
erhåller 40 dagars avlat. Detta är det
första beviset på att Götene
kyrka är helgad åt Sankta
Helena av Skövde.
En
korshäll på kyrkans
östra korvägg
Index
över kyrkorna
Tillbaka
Holmestad
socken
Om
Brännebrona
beläget utmed E 20 ca åtta km nordost
om Götene
skrev Lindskog att där "är en backe,
som kallas Wallmarsbacke eller backen vid Wallmar-Mo,
som föregifves, efter Konung Waldemar.
Tillbaka
Kung
Rings grav i Holmestad
Vidare
noterade Lindskog att en "Gammal sägen
är, att Kong Ring haft sitt tillhåll
i Holmestads socken, hvaraf hemmanen Ringåsen
och Ringsbackens skola fått sina namn; det
finnas ock stora stenkummel, som tros vara lämningar
efter någon skans, men sannolikt äro
grafvårdar. I skogen vid Ringåsen 1/2
mil från Holmestads kyrka skall och finnas
Kong
Rings Grafsten, hvilken är afritad i Gr.
Dahlbergs Svecia Antiqua & Hodierna".
Platsen
heter idag Ringsbacken (i eller på (?) Ringkung)
i Ringsåsen, Holmestad, och ligger 7,5 km
nordost om Götene,
strax söder om Brännebrona. Idag syns
inga spår av stenen, men man har anmält
att stenar med streck eller ristningar har tagits
från platsen och hamnat som fyllnadsmaterial
i en in/uppfart till en loge i början av 1930-talet.
Norr om Ringsbacken ligger Kungsäng...
I
Ringsborg ett stycke öster om Ringsbacken har
Mac Key funnit stora mängder slagg efter järntillverkning.
Tillbaka
Lilla
Bjurum
I
samband med Bjurums
kyrka vid Hornborgasjön skrev Lindskog
om en offerkälla "kallad S. Thorstens
källa vid Lilla Bjurum (sex km sydost om
Götene), en half aln i fyrkant, stensatt
i bottnen och rundt omkring och hvaruti penningar
fordom plifvit offrade; derom Prosten Sv. Bjerchenius
uti bref af d. 24 Oktober 1707 lämnat berättelse.
Den har varit omgifven af en mur och ett stenkast
derifrån har varit en kyrka eller kapell,
som rudera utvisat och gammalt folk berätta.
Denna kyrka kallades Birum eller Bjurum".
I
en fotnot fortsatte Lindskog: "Thorsten var
en fäherde, hvilken, för tillvitad försummelse
i sin tjenst, blef af sin hedniske husbonde mördad
vid en sten i marken, der han var van att göra
sin bön; och har sedermera en slagtad oxe,
den husbondens tjenstefolk höll på att
stycka sönder, vid Thorstens namn begabbande,
fått lif igen. Till vördsam åminnelse
af denne Thorsten har en kyrka eller kapell sedan
blifvit upbyggdt, kalladt Thorstens kapell, efter
hvilket berörde qvalefvor ännu skola vara
synlige, om denna kyrka varit någon annan
än Bjurum som ofvanföre är nämnd,
är osäkert".
Torstens
kapell i Lilla Bjurum ur Dahlbergs
Sueciaverk
Tillbaka
Ättestupan
i Gullhammar
"Ej
långt derifrån (Lilla Bjurum)
finnes i skogen en djup graf eller däld, i
en backe, som nu kallas Thorsgrafven, der förr
varit en ättestupa hvaräst de fordne hedniske
Göter störtat sig utföre, då
de velat fara till Oden
i Wallhall.
Icke långt ifrån bemälde ättestupa
ligger stora och lilla Gullhammar, tillhörig
Assessoren m.m. Modin, som torde vara det i Göthriks
och Rolfs saga omtaldte Gyllingshammar. Ättestupan
är är nu med skog öfvervuxen".
Lindskog
fortsatte med en fotnot: "Om Gyllinghammars
läses i 1 kap. af Göthriks och Rolfs saga
i öfversättning: "her er en skogsbacke
vid vår by, han heter Gillingshammar (Gyllingshammar)
och therhos en klippa, som vi kallom ättestapel;
hon är så hög och brant ovanföre,
att det djur behåller ej lifvet, som far therutföre.
Och heter hon therföre ättestapel, att
vi thermed förminskom som slecht, så
ofta något sellsamt vidunder tilbär,
och dö ther alle våre föräldrar
föruthan sjukdom, och fara ther till Odens".
Af detta Gillingshammar hafver byn Gullhammar sitt
namn. Hammar betyder malleus, men ock skog, silva,
scopulus & Ullenii Sockne-Register. Digelii
Disp. om Husaby m.fl.".
Gullhammar
ligger strax sydost om Vättlösa.
Ättestupa
ur Dahlbergs
Sueciaverk, troligen just Gullhammar som Lindskog
skrev om
Karta över Kinnevikenområdet
Källor:
Bebyggelseregistret
