ågon gång under åren 1133-1137 uppfördes kyrkan i Fåglum, idag bestående av ett rektangulärt långhus med ett tresidigt avslutat

Kyrkan har två ingångar - dels via vapenhuset i väster, men också genom en dörr som går direkt in till korpartiet. Koret utvidgades troligen under 1600-talet då det fick samma bredd som långhuset.
Under 1800-talet uppfördes såväl vapenhus som sakristia i trä vilka sedan ersattes med de nuvarande stenutbyggnaderna år 1929. Upptagningen av fönstren lär ha skett ovanligt sent.

Tillbaka

Fåglums kyrka 2004

Fåglums kyrka 1893 - notera muren som var sned redan då

Index över kyrkorna

Tillbaka

Forntid

Tog man sig österut från Fåglum, till Barne-Åsaka, så kom man fram till Runebacken och kung Ranes sten, enligt Lindskog en forntida tingsplats.

Men först fick man korsa flödet Nossan, en å som idag inte alls går att jämföra med hur den en gång såg ut. Bl.a. genomfördes i slutet av 1800-talet en sänkning av vattenståndet här i Fåglum med två meter - bergsknallar och annat som var i vägen för ett jämnt vattenflöde sprängdes bort.

I Tegelund har man funnit en guldbrakteat från folkvandringstid.

På 1800-talet fanns här två kvarnar där Nossans vatten rann in under den lilla bron - idag
är vattenytan på grund av sänkningen belägen flera meter längre ned

Tillbaka

Hällristningarna vid Godegården, Fåglum

Ristningarna blev ifyllda med färg i augusti 2005

Alldeles invid vägen som sedan urminnes tider slingrar sig fram mellan Fåglums by och Södra Härene finns en stenhäll med hällristningar från bronsålderns tidevarv för ca 3.000 år sedan. Här finns 25 fotsulor i par, 20 enstaka fotsulor samt ett antal skålgropar. Även några solhjul lär förekomma.

Varför man knackat in dem och vad de symboliserar vet man inte. Det kan ha varit som en del av en fruktbarhetskult, eller kanske följde man i någons fotspår i betydelsen att följa ett exempel eller överta någons roll. Eller kanske att de var symboler för gudarna som ju inte syntes och kanske inte fick avbildas. Ja, vi lär aldrig få reda på det...

Gode var under forntiden beteckningen för en hövding och tempelpräst...

Innan imålningen - en skålgrop omgiven av ett par fötter,
kanske storlek 36 och med en skålgrop emellan...

Tillbaka

En mäktig bautasten på Godegården i Fåglum, Västergötland.

Stenen ovan ingår i en gärdsgård vilken fram till 1998 utgjorde gränsen mellan Skaraborgs och Älvsborgs län. Bilden är tagen från Älvsborgssidan där från 1600-talet fogden på Elfsborgs slott styrde och ställde medan kullen i bakgrunden lydde under Skaraborgs slott.

Läs en betraktelse över forntiden