|
orr
om Varekil på Orust ligger Hoga
vars namn kommer från det norska ordet haugar
som betyder (grav)högar. Mycket riktigt så
finns ett höggravfält beläget alldeles
ovanför runstenen där man också |
tror att den ursprungligen stod. Runorna som märkligt
nog är ristade på en av stenens smala långsidor
tros ha tillkommit under den senare delen av 800-talet.
Vad runorna berättar är osäkert, förslagen
är:
Jaur nybliven änkeman fick brudgumsgåvan
i arv,
Hauri (gården) A m(ärkte) denna sten efter
Ramund,
Ior i Åm utförde stenen här på
mulen
(kullen)
Läs själv...
Tillbaka
Gravfältet
består av åtta gravhögar varav den
största är 14 m i diameter, här finns
också närmare 20 övertorvade stensättningar.
Uppifrån
höggravfältet ser man två domarringar
i väster vilka tangerar varandra
Tillbaka
Hagadösen
När
dösen restes kluckade Kalvfjordens vågor
mot
stranden som då var belägen strax nedanför
I
Haga i Stala socken på Orust står en dös
som ursprungligen var övertäckt av en hög
vars yttre var kantad med mindre stenar. Dösen
består av fyra resta hällar och en takhäll.
Inne i dösen påträffade man vid en utgrävning
genomförd år 1915 en skafthålsyxa och
en flintdolk, skifferhängen och bärnstenspärlor,
föremål vilka dock visade sig härröra
från en senare begravning.
Nere
vid Kalvfjorden sydost om Hagadösen ligger gravhögen
Kullbergs slott som är en storhög med 22 m
i diameter, och några stenkast öster därom
gravhögen Guldknapp med sina 15 m. Från dessa
gravhögar har man haft en vacker utsikt ut över
fjärden bort mot Lagmansholmen. På Tjörn
i söder finns en
annan dös.
Läs
lite om dösarna
Några hundra meter väster
om dösen tronar en gånggrift
där taket till gravkammaren utgörs av ett
enda jätteblock. Trakterna
kring Tegneby lär ha den största samlingen
av megalitgravar i hela Bohuslän.
Tillbaka
Tegneby
Tegneby
kyrka byggdes år 1891 på platsen för
en 1100-talskyrka
vilken enligt traditionen skall ha varit den första
kyrkan på Orust
Tegneby
ligger drygt två km nordväst om Hagadösen
och de båda gravhögarna nere vid Kalvfjorden.
Tegneby socken på Orust skrevs år 1360 som
Þegnabear sokn j Ordost i ett brev författat
av Vinald Hinzeson, präst på Tjörn.
Kyrkan själv skrevs som Þengnaby kirkiu
i ett brev från 1374 med Aslak Botolfsson och
lagrätteman Anund Torleifsson som utfärdare
och sigillanter.
Båda
breven författades på norska eftersom Orust
då ingick i det norska landskapet Älvsyssel
vilket styrdes från Bohus
och sträckte sig mellan Hisingen och upp till Uddevalla.
Älvsyssel bytte sedan namn till Bohuslän under
1400-talet för att utökas norrut under 1500-talet.
På Orust finns hela 14 fornborgar,
och på grannön Tjörn
6 stycken. Namnet Tegneby är intressant med sin
förmodade koppling till de thegner
som nämns på bl.a. västgötska runstenar.
Gamla berättelser menar att det skall ligga ett
vikingaskepp i en åker nära gården
Nötskär, väster om Tegneby, vars namn
kommer av vikingarnas namn för båthus - naust.
Här
har man tidigare hittat en guldhalsring.
I Röra har man funnit en fibula,
i Lunden återfanns en keramikskål
med fot som är 3.000 år gammal, i Hogen en
gjutform
för bronsyxa och i Långelanda ett bronssvärd
- länkarna går till historiska.se.
Guldbrakteat
från ca
500-tal
med ett drakliknande djur
Källor:
Informationsskyltar
SD
Orust
under 1000 år
- rekommenderas!
|