edan urminnes tider har vägen som ledde mellan Nordanskog och Sunnanskog passerat förbi Bodarnesjön uppe i Tiveden. Här gick

Här skall bland många andra norske Olav digre ha färdats år 1028 då han tvingades fly från Norge och därifrån begav sig till Gårdarike för att undkomma danske Knud den store. Det var också här som kungarnas gisslomän överlämnades vid Eriksgatorna - vilket väcker funderingar om vad som kan ha funnits i form av någon gård eller anläggning för förläggning och försvar.

Sjön heter idag Borasjön och inte mycket minner längre om platsens forna betydenhet utmed den viktiga vägen - se vägkartan och läs om Eriksgatan.

Tillbaka

Antoniterklostret

Illustration av Lennart Thornstensson från en skylt på platsen

Antonitiusorden grundades år 1095 av en man víd namn Gerard som själv blivit botad efter ett besök i en kyrka i Frankrike där reliker efter den helige Antonius förvarades. Antoniternas främsta uppgift var att driva hospital och härbärgen för resande och pilgrimer, och då orden var som mest omfattande fanns det 369 ordenshus runtom i Europa, i Sverige dock endast i Ramundeboda.

Tillbaka

Ur Nordisk familjebok av år 1815
- något språkligt redigerad -

"Klostret var beläget på norra Tiveden i nuvarande Bodarna socken, vid stråkvägen mellan landet nordanskogs och sunnanskogs, där av ålder gränsen varit mellan Svea- och Götaland. Stället utgjorde en av stationerna vid konungarnas eriksgata, där närkingarna skulle möta monarken. Läget var särdeles lämpligt för ett kloster av Antoniusorden som företrädesvis ägnade sig åt sjukvård o d., vilket kunde komma de vägfarande väl till pass.
Det omtalas ej förr än 1497 då "S:t Antonii kloster på Tiveden" tillhandlade sig Solberga torp i Edsbergs socken. Dessutom egde det gården Klippan i Nysunds socken, öster om Letälven, samt en gård i Arboga, men därtill synes dess egendom ha varit inskränkt.
Detta föranledde Gustaf I, som insåg svårigheten för klostret att uthärda den dagliga gästningen, att tillåta munkarna (1527), "enär inom kort tid inga härbärgerare kunna förordnas, som så lämpliga äro att förestå denna tunga, som S:t Antonii bröder", att trots beslutet i Västerås draga omkring i landet 12 veckor på vintern och 8 på sommaren för att under "Guds rena ords predikande" förvärva sitt uppehälle. Några få år därefter (det uppges 1529) ansåg han dem obehövliga och lät utrymma klostret".

Tillbaka

"Sannolikt har klostret aldrig haft några mera betydande byggnader. Några hundra meter från landskapsgränsen, nära Bodarnesjön, finnes dock en ungefär manshög gråstensmur, som synes ha utgjort kortsidan, cirka 17 m., med tillstötande delar av långväggarna. På en teckning av Hadorpf är denna mur sluten. Möjligt är att muren härrör från en påbörjad klosterbyggnad.

Emellan dessa murar och sjön finnes en dubbelkällare av gråsten med delvis bevarat tunnvalv. Vid den utgrävning av källaren som gjordes år 1912 anträffades förutom ben av allehanda djur, mynt från såväl slutet av medeltiden som från alla konungar från Gustaf I till Karl XII.

Möjligen har källaren tillhört något härbärge som från klostertiden ägt bestånd ända till början av 1700-talet. De vid utgrävningen gjorda fynden förvaras i Laxå bruks museum. Strax intill de nämnda gråstensmurarna stod Bodarna på 1680-talet uppförda träkyrka innan den 1898-99 flyttades till Laxå bruk. Denna kyrka har enligt handlingar i Laxå bruks arkiv i sin tur haft en föregångare vars ålder bevisligen når upp till 1500-talet och möjligen kan ha haft samband med klostret".

Källor:
Nordisk familjebok 1915
Historiska.se

Tillbaka

Ramundeboda (Bodarne) kyrka

Kyrkan i Laxå, flyttad från Ramundeboda år 1898

Dopfunten från 1600-talet

Kyrkan i Ramundeboda i Närke byggdes åren 1686-88 på platsen för minst en föregångare, känd är klosterkyrkan som Antoniterbröderna uppförde omkring år 1400. Dagens kyrka som flyttades från Ramundeboda till Laxå åren 1898-99 stod en gång vackert belägen nere vid Bodarnesjöns strand "invid Ramundebodas klostermur", men då Laxå växte upp invid den nya järnvägen tyckte dess församlingsbor att det blev alltför långt att ta sig ner ända mot västgötagränsen för att besöka sin kyrka. Kyrkans ursprunglige byggherre var brukspatron Anton von Boij som lät uppföra kyrkan i Bodarne - en av kung Karl XI:s gunstlingar och av denne kallad för "min torpare på Tiveden". Kyrkan är en centralkyrka där tornet är placerat i mitten varifrån sedan fyra jämnstora korsarmar löper ut, i sin tur avfasade vilket gör att kyrkan är åttakantig. De liggande väggstockarna är på utsidan klädda med tjärad spån, liksom taket, medan väggarna på insidan är brädfodrade.

Mycket av kyrkans inventarier är från 1600-talet, såsom predikstol, altare och takmålningar

Till index för kyrkorna

Källor:
Ramundeboda kyrka, sammanställd av Birger Leméus