begynnelsen hette nuvarande Kungslena endast Lena och var på 1200-talet ett gods tillhörigt Bjälboätten - den förste kände ägaren

 

Tillbaka

Slaget vid Lena 1208

Vid Lena stod ett stort slag den 31 januari år 1208. Det var de Sverkerska och Erikska ätterna som drabbade samman för andra gången - den första striden hade stått vid Älgarås drygt tre år tidigare, år 1205. Den gången hade Knut Erikssons son Erik Knutsson undkommit med blotta förskräckelsen, lämnande kvar sina tre döda bröder på platsen. Erik sägs ha fått hjälp med att fly av riddaren Fale Bure och tog senare sin tillflykt till Norge.

Allmogen skall efter Älgarås ha blivit så upprörda av vad som skett att de kom att driva kung Sverker d.y. på flykten. Denne tog sig då ner till svågern Ebbe Sunesen i Danmark för att en tid senare återkomma med en stark dansk trupp. Siffran 18.000 man har nämnts av tidigare sagesmän, men man tror att det måste vara en betydligt överdriven siffra. Dock, Sverker blev den 31 januari nesligen tillintetgjord i Lena - "knapt hade förut i Sverige så mycket blod blifvit utgjutet i någon slagtning". I sanning en bedrift, då Eriks svensk-norska armé "endast" bestod av 9000 man - troligen även det en rejäl överdrift, men man kan ana att styrkeförhållandet var i kraftig dansk favör.

Munkar skrev: "Det hände i Lena, att 2:ne Danskar togo flykten för en Svensk och fingo ryggen full med stryk".

Traditionen säger att den danska hären flydde rakt ut i ett kärr, Helveteskärret där de sjönk ner i gyttjan och blev nedgjorda. På en närbelägen kulle kallad Kungshögen lär en kung ha stått och betraktat ett fältslag, och där har man funnit krigsredskap i jorden. Även vid något som kallades Ryttarbackarna i norra Kungslena har yxor, hamrar (?), sporrar och människoben påträffats, kanske minnen efter detta slag. Även en ihoprostad ringbrynja har påträffats, detta under en sten i en bergskreva strax nedanför "Kungslena berg".

Bland många andra stupade; Knut jarl, en son till Birger Brosa och Ebbe Sunesen och Lars Sunesen ur den danska Hvideätten.

 

Tillbaka

 

Dansken Palle Lauring menade att Sverker återigen hämtade hjälpen från både sin mor Kristinas släkt, hon var Valdemar den stores systerdotter och hos sin första hustru Benedictas ätt, den själländska Hvide-ätten med Ebbe Sunesen som anförare. Men - Palle skrev att han var fullständigt övertygad om att slaget stod vid Lena, norr om Alingsås!

En annan dansk:
"Två år efteråt (efter Lena) gjorde Sverker ett nytt försök att återvinna sitt rike, men föll i Slaget vid Gestilren. Trots att Sunesönernas tåg till Sverige knappast har varit ett danskt Riksföretag, var intrycket av den stolta ätten (Hvide-ätten) nederlag icke desto mindre översvallande; man mindes det i en tungsint folkvisa" (balladen om slaget vid Lena).

 

På forumet Skalman.nu diskuteras Slaget vid Lena

 

* * * *

Under 2008, dvs 800 år efter slaget, kommer man att utföra en förberedande arkeologisk undersökning i Kungslena som, om den slår väl ut, troligen leder vidare till mer omfattande utgrävningar, s.k. slagfältsarkeologi.

År 1210 stod sedan slaget vid Gestilren, en plats man vill förlägga ca fyra km söder om Kungslena.

Minnestenen över slaget vid Gestilren står mindre än fyra km söder om Kungslenastenen

 

 

 

Tillbaka

Lena kyrka

Kungslena kyrka med de tre tornen som sägs symbolisera den unge
norske kungen Håkon, Birger Jarl och Birgers son kung Valdemar

ot slutet av 1250-talet vistades Birger Jarl med sin son kung Valdemar i Lena, och hade dit också inviterat sin måg, den unge norske kung Håkon Håkonsson av Norge som var gift med Birgers dotter Rikissa. Det berättas att de alla bevistade påskdagens mässa, och att riksföreståndare Birger Magnusson och kung Valdemar flankerade kung Håkon då de i den lilla bykyrkan av trä skred fram till altaret för att offra.

Birger Jarl skall vid detta tillfälle enligt en norsk källa hotat sina män med stryk om de kallade de norska gästerna för "baggar"... (Bagge - fårtestikelpung - svenskarnas öknamn på norrmännen...!).

Lena kyrka lär sedan ha blivit ersatt av dagens kyrka vilken med sina tre tornspiror skall symbolisera Birger, Valdemar och Håkon. Enligt Bråthen har man årsringsdaterat ekstockar i koret till åren 1118-1122.

Från början hade kyrkan endast tre smala fönster på södersidan, endast ca 25 cm breda. Dagens stora fönster kom till 1684 "för mörkrets skull".

Runt fönstren i kyrkan har man målat gardiner

Index över kyrkorna

 

 

Tillbaka

Lena hus

Fotomontage av Lenaborgen på sin riktiga plats med Billingen i fjärran, Glimmingehus får illustrera. Om det funnits en omgärdande mur är osäkert, men här finns flera jordvallar

ena hus eller Lenaborg var beläget högt uppe på en kulle med milsvid utsikt. Huset var byggd av sten och tros i första hand ha varit tänkt som en högreståndsbyggnad. Men det höga läget valdes inte för utsiktens skull utan med tanke på borgens försvar, stridigheter tillhörde inte ovanligheterna.

Det fasta huset tros ha sett ut ungefär som Glimmingehus, fast med något större utrymmen - 33 x 15 meter med en väggtjocklek på dryga metern. Det har haft ett och mycket möjligt två torn, 12 respektive 14 meter i diameter.

Bland resterna efter huset har man funnit ringformade stenhögar som mycket väl kan ha varit grundstenarna till två försvarstorn, båda belägna i öster

Fönstren i Lena hus har varit små och inne i borgen har det säkert varit både mörkt, kallt, rått och fuktigt. Fönsterglas fanns inte, istället spändes oxblåsor upp på träramar som sedan sattes för fönstergluggarna.
Uppvärmningen kan ha fungerat som så att värmen från de stora öppna ugnarna i bottenplanets kök spreds upp i huset via kanaler i väggarna. Detta lär ha erfordrat en hel massa ved, samtidigt som det nog inte gav någon vidare värme. Veden har man fått forsla uppför bergsidan, för högst troligt var hela berget kalt och endast bevuxet med ljung.

Rekonstruktionsförslag på Falbygdens museum. Foto: Peter Lundin

 

Tillbaka

 

Kanske såg det ut så här i borgen i Lena - som vardagsrummet
i Jens Holgersen Ulvstands våning på Glimmingehus

I bottenplanet fanns förutom köket också ekonomi- och personalutrymmen medan borgherren själv huserade på andra våningen där den praktfulla riddarsalen var belägen. På övervåningen tros Lenaborgs manskap haft sina utrymmen, varifrån man haft en synnerligen god utsikt.

I byggnadens västra del har funnits en källarvåning där man hade en kallkälla med bräddavlopp. Överskottsvattnet leddes bort i en 50 meter lång murad kanal, ett arrangemang som försett borgen med friskt vatten året om.
Vid den tiden var det endast Lenaborg och Varnhems kloster som hade denna moderna nymodighet. På borgens baksida återfinns rester efter ett flertal mindre byggnader.

Utsikten från Lenaborgen uppe på Varvsberget med kyrkan belägen rakt nedanför

Efter Birger Jarls bortgång ärvdes Lena av sonen Bengt, biskop i Linköping och hertig av Österland, ungefär dagens Finland. År 1289 skänkte Bengt sitt Lena och därtill 26 hörande gårdar till biskopsbordet i Linköping, där det dock inte verkar ha stannat så särskilt länge. Ca år 1300 står enligt uppgift Torgils Knutsson som ägare, vilken också tros ha varit ägare till Aranäs, åtminstone i sitt ämbete som riksmarsk.

Läs lite om borgar

 

Tillbaka

Torgils Knutsson

Lena lär Torgils Knutsson ha häktats och hämtats, detta på order av kung Birger och/eller hans bröder hertigarna Erik och Valdemar, för att som fånge föras till Stockholm. Han bands fast på en häst, med benen sammanbundna under hästen och med händerna i bojor, och lär ha fått rida till Stockholm utan att stanna vare sig för mat eller vila. Att detta hände i december gjorde säkert inte resan mer angenäm...

Efter att han skrivit sitt testamente skildes hans huvud från kroppen dagen därpå, den 10 februari 1306.

Det är inte mycket som återstår av den gamla borgen där Torgils fängslades

 

 

Tillbaka

Ägarstrider

Johan Gabriel Stenbock

Vid reduktionen år 1681 uppstod ett rejält carambolage om vem som egentligen ägde Lena. Greve Johan Gabriel Stenbock trädde då fram och påstod att han och ätten Stenbock var de rättmätiga ägarna eftersom hans far Gustaf Olofsson Stenbock sedan 1517 ägt Lena. Och så fick det bli. År 1571 ärvdes Lena av friherren och riksrådet Olof Gustafsson Stenbock. Hans mor var Birgitta Leijonhufvud, en dotter till Erik Abrahamsson Leijonhufvud till Loholm. För Olof gick det inte så bra. Vid ett fälttåg i Österland, Finland, mot kung Sigismunds anhängare ådrog han sig

 

Tillbaka

Kungslena kungsgård

Lena kungsgård, höger därom den lutande stigporten in mot kyrkogården

Det intill kyrkan liggande stenhuset står på kartan utsatt som Bosgården. Kungsgården har fungerat som översteboställe sedan 1691. Dagens stenbyggnad uppfördes 1731 under generalmajoren och friherren N Strombergs tid och var då 'Öfverste-Säte' för Kongliga Skaraborgs regemente.

Stenen hämtade man från Lenaborg upp på kullen - en tacksam uppgift för de indelta soldater som fick utföra jobbet - nedförsbacke hela vägen!

Strombergs efterträdare Wrede lät påbygga en andra våning 1763. Vid en vådeld 1779 förstördes alla mangårdsbyggnader, endast stenhuset klarade sig. Byggnaderna återuppfördes av fältmarskalken och friherren Scheffer, dock flyttades ladugården längre bort från huset.

Uppgifter sökes...

 

 

Tillbaka

Varia

Dryga 200 m väster om kungsgården och kyrkan finner man kung Vides hög, en 20 meter stor gravhög.

Med början på 1770-talet hölls den 29:e september varje år en marknad med speciell inriktning mot kreaturshandel i Kungslena. Men under kung Gustav IV Adolf drogs rättigheterna in, vilket Kungslenaborna dock inte verkar ha tagit någon större notis om. I väntan på att återfå sitt marknadstillstånd fortsatte handeln som vanligt...

 

Karta över Falköpingstrakten