Peter Eriksson Lindskog
Uppdaterad den 14 maj, 2008
Tillbaka

 

n av de källor som ofta förekommer på dessa historiasidor är boken Försök till en korrt beskrifning om Skara Stift, författad av
Peter Eriksson Lindskog. Texterna var vid utgivningen fördelade
över fem häften som utkom åren 1812-1816, inalles 1.258 sidor.

Lindskog föddes den 15 juni år 1766 i Väghult i Tvärreds församling i Västergötland, beläget knappa milen norr om Torpa stenhus. I tre generationer tjänade Lindskogarna som frälseinspektorer hos herrarna till Torpa, Hofsnäs (se nedan) och Fästered. Peter Lindskogs farmor hade därtill varit kammarjungfru hos grevinnan Beata Elisabeth Stenbock, gift med överamiralen, friherre Carl Georg Sjöblad till Torpa.

 

Tillbaka

P E Lindskog - en lärd hedersman

Under sina tidiga år bodde Peter inne i Skara, men flyttade omkring 1809 till en av sina egendomar, Åkedal i Händene, och därifrån 1816 till en annan herrgård, Stubbesgården vid Händene kyrka.

Peter läste mycket och hade bl.a. en fil. magister från Uppsala. Han prästvigdes 1793 för Skara stift som huspredikant hos översten, greve C. E. Sparre på Torpa och slutade sin gärning som domkyrkosyssloman i Skara domkyrka, "med lektors namn, heder och värdighet".

I det första häftet presenterade han sig själv som Filosofie Magister och Teologie Kandidat, Lektor, Domkyrko-Sysloman och Ledamot af Samfundet pro Fide & Christianismo.

 

 

Tillbaka

Försök till en korrt beskrifning om Skara Stift


Den korta beskrivningen omfattar 600 sidor,
här i en faksimil från 1985

ommaren 1811 sände Lindskog från sitt hem på Åkedal i Händene ut en anmälan om att han ämnade ge ut en beskrivning över Skara stift.
I denna anmälan erinrar han om Gabriel Tidgrens insatser för västgöta-forskningen och påminner stiftets kyrkoherdar om hur nödvändigt det är att de gamla otryckta sockenbeskrivningarna som stiftsbiblioteket hyser måtte bli aktualiserade så att den planerade beskrivningen kan bli så komplett och tidsenlig som möjligt.

Han lämnar även en kort plan till prästernas vägledning och framhåller de viktigaste uppgifterna som måste lämnas: Församlingens namn, gränser och läge m. m., kyrkorna i pastoratet, hemmantalet, folkmängden, slott och kungsgårdar, säterier, boställen, gästgivaregårdar, tingsställen, hälsobrunnar, bruk och fabriker, sjöar och vattendrag, minnesmärken och historiska händelser, klimat, åkerbruk, skolor etc.

Redan Gabriel Tidgren hade gjort sitt arbete efter en frågelista år 1783 och dessförinnan Sven Wilskman efter en äldre dito av år 1749.
Stig Appelgren, som i en skicklig och värdefull undersökning "Västgötsk hembygdsforskning under åren 1740-1820" (Skara 1972) utrett västgötaforskningens egen lärdomshistoria, nämner icke i vad mån Lindskog haft framgång med sina vädjanden, men hans verk skred stadigt framåt, fyllt av just de många fakta som han bett om i uppropet.

 

Tillbaka

De fem häftena

 

I:a häftet, 1812:
Skara stad med dess Lands-Socknar, samt Saleby, Jungs, Skarstads, Ryda, Levene, Hjerpås, Säfvareds och Synnerby Pastorater med de till hvarje lydande annex-Socknar.

 

II:a häftet, 1813:
Kinna kontrakt, som består af Götene, Medelplana, Österplana, Klefva, Björsäters, Husaby, Kjällby och Forshems Pastorater;
Winköls kontrakt, som innehåller Winköls, Gökhems, Klefva, Gudhems, Wånga, Broddetorps, Segerstads och Wings Pastorater, och
Wilska kontrakt, som består af Falköpings, Lekåsa, Bitterna, Larfs, Floby, Kinneveds, Grolanda och Börstigs Pastorater, med de till hvarje Pastorat lydande annex-Socknar.

 

III:e häftet, 1814:
Wartofta Kontrakt, som består af Slöta, Åsaka, Hångsdala, Hvalstads, Dimbo, Hvarfs och Åsleds Pastorater;
Kåkinds Kontrakt, som innefattar Walora, Foglås, Fröjereds, Kyrkefalla, Acklinga, Daretorps och Grefbecks Pastorater samt
Kållands Kontrakt, hvilket innehåller Lidköpings, Sunnersbergs, Otterstads, Rackeby, Örslösa, Tådene, Thuns och Råda Pastorater, med de till hvarje Pastorat lydande annex-Socknar.

 

IV:e häftet, 1814:
Södra Wadsbo Kontrakt, som består av Mariestads, Leksbergs, Ekby, Odensåkers, Horns, Wärings, Thorsö, Hjälstad och Flistads Pastorater, samt
Norra Wadsbo Kontrakt, hvilket innefattar Hassle, Lyrestads, Undenäs, Fägreds, Bellefors, Ransbergs, Hofva och Fredsbergs Pastorater (med de till hvarje Pastorat lydande annex-Socknar) samt Amnehärads Socken.

 

V:e häftet, 1816:
Billings Kontrakt, som innefattar Sköfde, Varnhems, Dala, Bergs, Stenstorps, Sjogerstads och Häggums Pastorater samt Åsaka Prebende-Socken;
Wene Kontrakt, som består af Flo, Näs, Tengeneds, Särestads, Främmestads, Tunhems, Wenersborgs och Mellby Pastorater;
Redvägs Kontrakt, hvilket innehåller Habo, Sandryds, Yllestads, Böne, Åsarps, Ulricehamns, Blidsbergs, Hösna, Bottnaryds och Stengårdshults Pastorater;
Åhs Kontrakt, som består af Borås, Rångedala, Wings, Hellstads, Bredareds, Odhs, Eriksbergs och Skölfvene Pastorater, samt
Kullings Kontrakt, hvilket innefattar Alingsås, Algutstorps, Norunga, Björke, Herljunga, Lena och Hools Pastorater med de till hvarje Pastorat lydande annex-Socknar.

 

* * * *

 

I fullbordat skick blev det så till sist två band i duodesformat (där arket är vikt till tolv blad som man får sprätta upp).

 

På trettondedagen år 1821 avled Peter E. Lindskog på Stubbesgården i Händene, strax väster om Skara, och jordfästes tio dagar senare på Händene kyrkogård. Han blev 54 år gammal och efterlämnande maka och fem barn. I församlingens dödbok berättas att han genom förkylning ådragit sig en lamhet "hvilken slog sig inåt kroppen och inflammerade".

 

* * * *

 

Ett stort tack till Carl Zakariasson i Ed som tog på sig både det praktiska och ekonomiska ansvaret att återutge faksimilen av P E Lindskogs häften!

Källor:
Bengt O. T. Sjögren i inledningen till faksimilet 1985

 

 

Tillbaka

Hofsnäs


Hofsnäs sommaren 2004


Dagens Hofsnäs herrgård i Länghem är från år 1924 då den återuppfördes efter en brand året innan. År 1488 skrevs gården som Håcksnäs men 1528 som Hofsnäs då 'Säfrin Rijls' (Severin Kijl) ägde gården, hövitsman på Elfsborgs slott år 1530.
Severin var gift med en syster till bröderna Peder och Lindorm Ribbing som efter Stockholms blodbad kom att avrättas av Kristian II i Jönköping år 1520.

Brev utfärdat på Hofsnäs den 24 juni 1530:
"Seffrin Kill på Hoffznes intygar, att den tid han hade Elfsborg i värje av konung Gustaf, fick han brev av hr Ture Jönsson, bp Måns och hr Mans Bryntesson att möta dem i Skara, där han senare mötte Göstaf Olofsson (Stenbock till Torpa?), som kom till Elfsborg och tjänade honom som en tro karl".

 

Källa:
Svenskt Diplomatarium

 

Tillbaka