Gudhems härad några km norr om Lena hus låg för några hundra år sedan enkelhusborgen Dala hus i Dala socken. Den var en gång ett fast

Fram till år 1877 fanns en romansk stenkyrka strax invid herrgårdsbyggnaden. Kyrkans väggar och tak var smyckad med kalkmålningar från 1400-talet, troligen utförda av mästaren Amund som man också tror målade bl.a. den brunna kyrkan i Södra Råda och Suntak. Ett med skulpturer smyckat gravkor för adelssläkten Ribbing från 1646 finns ännu kvar på ödekyrkogården.

Tillbaka

Dala hus

Dala hus norra sida - denna rekonstruktion är ursprungligen upprättad
av Harald Widéen efter Petter Thams uppgifter från 1740-talet

Den ännu bevarade källaren till Dala hus är byggd av gråsten med murar som är 1,5 m tjocka och har tunnvalv i samtliga fem rum. Den enda ingången finns på den norra sidan och angavs av dåvarande ägaren Petter Tham på 1740-talet såsom varande den enda porten in till huset. Märkligt är att den ligger i markplanet vilket gör huset mer sårbart - någon vallgrav omnämns inte, men kanske att huset omgavs av kraftiga palissader.

Källarens rum är försedda med små ljusgluggar - de som vetter mot väster har fönstersmygar som kuriöst nog utvidgas utåt. I den östra muren finns en spiraltrappa som tidigare var den enda förbindelsen till de övre våningsplanen.

Tham beskrev den andra våningen som bestående av tre mindre välvda rum och ett större med pelare i mitten. Denna större sal låg troligen i väster, och mittpelaren talar för att taket var kryssvälvt.

Den tredje våningen som väl med fog kan kallas för Riddarsalen var ett enda stort rum med sex meter i takhöjd. Uppe under taket löpte skyttegångar längs samtliga väggar varifrån man genom hål i muren kunde hålla en god uppsikt över tilldragelser på utsidan. Detta är unikt för svenska förhållanden, men förekommer här och var i Tyskland. Hela huset angavs vara 16 meter högt.

Så som rekonstruktionsförsöket ovan visar är det väldigt likt Glimmingehus. Troligen har Torpa och det numer försvunna Loholm även de haft liknande utseenden. Se också Kastelholm på Åland för jämförelse, ett gammalt svenskt fäste.

Tillbaka

Riddarsalen på Glimmingehus som den såg ut på 1930-talet och gör ännu idag.
Tänker man bort taket så bör Dala hus' Riddarsal ha sett ut på liknande sätt.

Dagens Glimmingehus byggdes vid sekelskiftet 1400-1500 på grunden till en mindre föregångare. Byggnadens mått är ca 30 x 12 m och höjden 25 m
att jämföra med Dala hus 19,5 x 11 x 16 m.

Tillbaka

Medeltida ägare

Sparre av Tofta

Grip

Ett av ätten Bielkes vapen

Den förste kände ägaren till Dala var riddaren och riksrådet Knut Karlsson Sparre av Tofta som tros ha stupat i slaget vid Falköping år 1389 som stod strax söder om Dala.
År 1426 säljer Knuts syster Margaretas man Sten Turesson Bielke Dala till Bo Knutsson Grip, känd för att under Engelbrektupproret ha angripit fästet Stäkeholm vid det forna Västervik, Gamleby.
Margareta, som nog var den som hade Dala med sig in i äktenskapet, hade i sitt tidigare gifte med Knut Tordsson Bonde sonen Karl, d.v.s. kung Karl Knutsson Bonde.

År 1444 skrev sig väpnaren Olof Ryting till Dala, och efter honom sonen Bengt Ryting som tillsammans med biskop Mats Gregersson i Strängnäs förhandlade fram ett viktigt krigsstillestånd med Danmark år 1504. Ryting var f.ö. det medeltida namnet på en kraftig kniv.

Mot slutet av 1400-talet ärvdes Dala av Katarina Nilsdotter Sparre av Ellinge, släkt med Sten Turesson Bielke ovan.
Gården brändes av danskarna efter Stockholms blodbad år 1520, men återuppbyggdes och fungerade som sätesgård under Vasatiden.

Tillbaka

På Dala lär Hogenskild Bielke ha fötts år 1538, son till Nils Pedersson Bielke och modern Anna Clementsdotter Hogenskild efter vilken Hogenskild tog namnet. Stora Dala var vid den tiden det största säteriet i Västergötland.
Hogenskild var en stor samlare av böcker, bl.a. tror man att han ägt den idag på Kungliga biblioteket förvarade äldsta avskriften av den Äldre västgötalagen och att den funnit i Hogenskilds bibliotek på Dala hus, troligen inköpt från Erik Gustafsson Stenbock till Torpa.

Det berättas att då Hogenskild gifte sig med Anna Sture här på Dala år 1569 så lär inget ha fattats på borden under de åtta dagar kalaset pågick: Det kom bland väldigt mycket annat att gå åt 45 oxar, 34 får och 50 skålpund konfekt vilket sköljdes ner med 5.500 liter rhenskt vin - ölåtgången tros ha varit den femdubbla...

Tillbaka

Fram till år 1619 var översten och landshövdingen Bengt Ribbing ägare då han dog här på Stora Dala.
Prins Eugen var ofta här och målade i början av 1900-talet.

Tillbaka

Dala och dess omgivningar

På en kalkstenspelare i Stora Dala finns rester efter en runsten som påträffades i muren vid "Dala Domarestäte" - Vg 85.

P E Lindskog om Dala, skrivet i början av 1800-talet:

Dala har vacker och ordentlig åbyggnad. Fordom stod här ett Stenhus uppbyggdt, som förmenes, af någon i Folkunga Slägten, men hvilket på 1740 talet nedtogs, då i stället nu varande corps de logis uppfördes.

Af gamla minnesmärken må nämnas ett litet kapell, som fordom varit vid ett torp, lydande under Dala Säteri, hvadan torpet ännu heter Kapellet.
Kyrkogården vid detta kapell var ännu omkring medlet af 18:de seklet med en ringmur omgifven, men är nu i ett stenrör förvandlad. Ett kors af järn stod den tiden inom ringmuren. En offerkälla har varit strax härintill belägen.

Månntro att detta är lämningar av det kapell som P E Lindskog skrev om,
beläget på en kulle invid huvudbyggnaden

På flere ställen i Församlingen ser man på högderne stenar uppreste till olika antal, der de hedniske förfäder haft sine domplatser. De märkeligaste finnas på Brobacken i Borguna och i denna Sockens södra åkergärde på Domkullarne, hvilket namn ännu vittnar om förrättningen på desse kullar.

Vid landsvägen, som går från Kyrketorp till Kongslena finnes i Dala södra åkergärde 2 högar, som kallas Store och Lille Kongshögen förmodligen deraf, att K. Sverker Carlsson härstädes lefvererade K. Erik Knutsson den bekanta slagtningen. Högarne ligga vid pass tre åttondedels mil nordväst från Kongslena. I den större högen äro, under en gräfning, fundne åtskillige urner, äfvensom värjuddar och sporrar här och der i åkrarne blifvit träffade.

På en backe i öster från Dala by är 1745 en sten upprest till åminnelse af dem, som 1710 1711 blefvo i pesten döde och här begrafne. Inskriptionen på stenen är oläslig.
Vid ett dikes grafvande på Dala gärde 1783 fanns, på en alns djup, en vigge(?) af flintsten ett qvarter lång och så hvass i ena ändan, som en yxa, hvilken han fullkomligt liknade.
Vid viggen funnos 20 större och mindre flintstenar. En dylik, men större och ej så slät, vigge fanns på 1770:talet under en gräfning genom en backe vid hemmanet Holan. Desse viggar, som allmogen orätt kallar åskviggar, måtte antingen varit stridstyg eller ock, kan hända, nyttjade till offerdjurens slagtande under hedendomen.

På Heden emillan Dala och Kyrketorp nedanföre Säteriet Wallstorp är Ragvalds graf belägen, som tjenar till skillnad och råmärke emillan före nämnde Socknar.
En stor häll finnes här liggande på några stenar. Hvilken den här begrafne Ragvald varit, derom har man ingen underrättelse.

Karta över Falköpingstrakten

Källor:
Borgar och befästningar i det medeltida Sverige / Christian Lovén
SMB
P E Lindskog

Tillbaka