Rökstenen
Uppdaterad den 14 maj, 2008
Tillbaka


Runstenen i Rök i Östergötland - Ög 136
veriges kanske mest berömda och omtalade runsten finner man i Rök i Ödeshög kommun i Östergötland. Den reser sig 2,5 meter ovan jord,
ristades troligen på 800-talet och har den längsta runinskrift man känner till. Rökstenen är ungefär samtida med Sparlösastenen i Västergötland.

Rökstenens runor är i huvudsak s.k. kortkvistrunor, den yngre svensk-norska runraden som är en förenklad typ där "kvistarna" på runorna är just korta. I Sverige förekommer dessa runor i de östra landskapen och i Norge i de sydöstra delarna samt i England där norrmännen hade sina kolonier.

Den Rådulf som nämns på stenen vill en del ha till att det är densamme som Rodulf från Ranrike.

 

Tillbaka

Vad var det Varin ville berätta?

Man har funderat mycket över vad runorna vill berätta, något som är extra besvärligt eftersom det inte finns något som avdelar orden. Vissa runor kan vara slutruna i ett ord och begynnelseruna i nästa, som sakumukmini där det första sakum tros mena "sagum", ett ord i ålderdomlig form som kan betyda antingen "jag säger" eller "låt oss säga" medan det efterföljande ordet antingen kan vara ukmini som kan betyda "de unga" eller mukmini som kan betyda "folkminne".

 


Fem sidor bär runor, alltså även översidan vilken har en lönnskrift - ur Antiqvarisk tidskrift


En av flera tolkningar av runorna:
Till minne av Vämod står dessa runor. Men Varin skrev dem, fadern, till minne av den döde sonen. Jag säger de unga det, vilka de två stridsbyten var som tolv gånger blev tagna som krigsbyte, båda på en gång från man efter man. Det säger jag som det andra vem som för nio släktled sedan miste livet hos reidgoterna och han dog hos dem till följd av sin skuld. Då rådde Tjodrik den dristige, sjökrigarnas hövding över Reidhavets kust. Nu sitter han rustad på sin gotiska häst, med sköld över axeln, den främste av Märingar. Det säger jag som det tolfte var Gunns häst ser föda på slagfältet, där tjugo konungar ligger. Det säger jag såsom det trettonde, vilka tjugo konungar satt på Själland under fyra vintrar, med fyra namn, födda åt fyra bröder. Fem med namnet Valke, Rådulfs söner, fem Reidulf, Rugulfs söner, fem Haisl, Hords söner, fem Gunnmund, Björns söner. Nu för de unga säger fullständigt envar ... eftersporde ... Jag säger de unga det, vem av Ingvaldsättlingarna som blev gäldad genom en hustrus offer. Jag säger de unga, åt vilken kämpe en ättling (förskjutningschiffer) är född. Vilen är det. Han kunde krossa en jätte. Vilen är det. Nit. Jag säger de unga: TOR Sibbe viets väktare avlade nittioårig (en son).

Tillbaka

Professor emerita Gun Widmark: I Varins berättarteknik ingick att sägnerna skulle presenteras i viss ordning och de var därför numrerade - ett grepp som ofta användes också i gammal isländsk poesi. Men det är bara delar av det stoff som Varin känner till som återges. Myterna och sägnerna hänger inte ihop, och eftersom de för länge sedan är glömda har vi ingen möjlighet att i djupare mening förstå texten. Bara de som var samtida med Varin och delade hans kultur kunde begripa hans text. Varin har velat visa sin lärdom och kunskap för dem, och det syftet hade också hans användning av lönnskrift. Eftersom innehållet är så speciellt som det är, kan de invigda knappast ha varit andra än den egna ätten. Dess medlemmar kände till vilka minnen som var numrerade 3 till 11, och de visste också hur ättens åkallan till Tor skulle lyda. Ristningen blev en sorts påminnelse så att de inte skulle tappa sammanhanget.

 

Tillbaka

Rökstenen finns i ett historiskt sett mycket intressant område, ca åtta km öster om Vättern och knappa tre km söder om Tåkern. I nordväst ligger Dags mosse, i väster Omberg med sina tre fornborgar, kung Sverker den äldres kungsgård, Alvastra kloster, den gamla staden Hästholmen med sina hällristningar - se dessa platser under sidan om södra Omberg.


Se stenen hos Illustrata.com

Källor:
Vikingatidens ABC
Forskning & Framsteg nr 5:98 / Gun Widmark

 

 

Tillbaka

Runstenarna i Heda

Dryga fyra km väster om Rökstenen finner man Heda kyrka på vars kyrkogård stenarna nedan stod innan de byggdes in i kyrkväggen i mitten av 1800-talet.


Runstenarna Ög 131 och Ög 132

Torger reste detta minnesmärke efter Anund kamp ("mustasch"), sin fader
Holmsten reste denna sten och gjorde bro efter Myr(?), sin fader, som bodde i Jättingstad

 

Tillbaka

Runt kyrkan finns flera gravfält från vikingatid. Här finns också ett flertal bautastenar vilka idag står ute på odlad åkermark, det gäller att komma under rätt årstid för att kunna gå fram till dem.

Ett stort gravfält ligger beläget ca tvåhundra meter väster om kyrkan. Här lär det finnas ca 170 fornlämningar bestående av ca 65 högar, en domarring, en treudd samt flera runda stensättningar.

Vid Disevid i nordost finns en större gravhög och i söder vid Häggestad finns ytterligare ett stort gravfält, beläget på båda sidorna om vägen som löper mot Stora Åby.


Se en karta över Östergötland


Källor:
Skyltar i Heda
Foteviken