är man tittar på kartan är det inte utan att man kan börja fundera över varför sagans daner och norrmän skulle vara så glada i att ta sig runt hela södra skandinavien för att komma till Uppsala vid Mälaren.

Osämja med grannkungar liksom viljan att lägga deras mark under sig är förståelig, men Mälarlandskapen låg inte nära och det omfattande företaget att ta sig dit omtalas inte. Detta är extra märkligt eftersom de tidiga kungarnas skepp inte seglades, de roddes! Från Vestfold hade norrmännen ca 120 mil av kust att ta sig förbi för att komma bort till Mälar-Uppsala, rent avståndsmässigt sett var det närmare till England...

Tillbaka

Skepp med segel

Det tidigast kända nordiska skepp som man anser ha varit försett med segel är Storhaugskeppet från Harald Hårfagers Karmøy i sydvästra Norge, daterad till ca 750-talet, och sedan det norska Osebergskeppet från 830-talet som man vet säkert att det förde segel. Men roddbåtar verkar ha varit använda i stor omfattning även efter seglets införande, som vid erövringen av England 1066 då man även rodde över Engelska kanalen, se Bayeuxtapeten. Skeppet som avbildats på Sparlösastenen t.h. från ca 800 bär dock segel. Stenen står en dryg mil från Vänerns strand.

Tillbaka

Göter och svear

I Beowulf kan man läsa att skilfingakungarna Othere (Ottar) och Onela (Ale den uppländske, Adils hos Snorre) som var bröder ofta for wid wäter (vattnet, sjön) och överföll geaterna vid ett berg som synes ha legat nära stranden.
Beowulf tillhörde själv geaterna, något många utländska forskare är övertygade om att det betyder götarna - västgötarna. Av sagan förstås att scylfings (skilfingarna - svearna) och geaterna under 500-talet bodde vid samma vatten, inte långt ifrån varandra.

De som invänder mot att det skulle vara i Västergötland som Beowulf var kung lutar sig bl.a. mot att västgötarna inte bodde vid havet. Men det är ju faktiskt troligt att Västergötland på 500-talet och ännu mot slutet av 800-talet fortfarande sträckte sig ända ut till Kattegatt likaväl som man tror att gauthigothernas, de forna västgötarnas område gjorde. Därefter skall norske Harald Hårfager lagt landet under sig.

Men nog kan man säga att Vänern är ett hav:

Tillbaka

Innanhavet Vänern

En ensam segelbåt ute på Vänerns vida vatten mellan Värmland och Västergötland

Sjön Vänern är västra Europas största innanhav, fem gånger större än Mälaren och med stränder sammanlagt lika långa som hela den svenska västkusten, från Strömstad och ner till Ystad. Mitt ute på sjön ser man överhuvudtaget inte land, och här finns över 20.000 öar, holmar och skär.

Ute på Källbergsön i Lurö skärgård låg en fornborg som tidsmässigt bör tillhöra den aktuella tiden, ca 150 x 70 meter stor och belägen mellan Dalbosjön och östra Vänern vilka passar så väl in på "de tvenne sjöarna" som omtalas i Beowulf.

På Vänerns stora vattenyta kan man därför tänka sig att sagans kungar från folkvandringstid och kanske ännu tidigare skulle kunna samla stora flottor av enbart de båtar som normalt fanns i området - Göta älv avvattnar faktiskt en tiondel av Sveriges yta, så via alla de vattendrag och sjösystem som fordom fanns hade man förbindelser över väldiga arealer - se kartan ovan o nedan.

En i våra ögon märklig karta som ändå visar en äldre uppfattning
om vattendragen i norra halvan av Vänern

Snorre kallade på något ställe sjön för væni, förslag finns dels om att namnet betyder Vanernas sjö, dels att det kommer sig av danska och norska "vand, vann" som betyder vatten. I Beowulf förekommer wäter i betydelsen vatten eller sjö, även Lögrinn och Vendel har samma betydelse.

Göta älv strax nedanför Trollhättan. Ur Olav den heliges saga:
Ut ur Lögrinn är en enda älvmynning ut i havet
och så smal att mången å är bredare...

Tillbaka

Daner och norrmän runt Vänern?

Danmark som namn på ett land nämns först på 880-talet och Norge på 970-talet. Snorres första omnämnande av en kung i dagens Danmark lär gälla Ivar Vidfamne på 600-talet, men andra källor nämner såväl syddaner, östdaner som norddaner, så danerna verkar ha bott och verkat i flera områden. Kanske därför landet heter Danmark och inte Danland? Delar av Dalsland hette ju förr Markerna, kanske finns här ett samband?

Om norske kung Harald Hårfager skrev Snorre att han runt år 900 for med härsköld över stora delar av Götaland med många fältslag på båda sidor om Göta älv, vilka han oftast vann. Sedan lade han under sig hela landet på norra sidan om älven och västan Vänern och dessutom hela Värmland, och invånarna fick betala skatt till honom. Norske Ottar menade vid samma tid att folket utmed hela dagens bohuslänska kust var daner.

Tillbaka

Kinnekulle sett ifrån Värmland - Åkershus på Värmlandsnäs, knappt två mil rakt söder om fornborgen Villkorsberget och en mil norr om fornborgen på Källbergsön i Lurö skärgård. Enligt Adam av Bremen låg Uppsala mitt i sveonernas land, i en bergig bygd söder om Värmland...

Källor:
För skeppen som bar segel - Marinarkeologisk tidskrift 1999:1