indahus, Kinnahus, Kinnaholm eller Kindaholm som det också kallas låg på en udde vid Ätran där Lillån (Kalvån) har sitt utflöde.

I Erikskrönikan står att läsa om när danske kungen Erik Menved försökte angripa hertigarna Erik och Valdemar på Kindahus år 1307 då de förskansat sig här - läs stycket.

Tillbaka

Kindahus var en stor anläggning med tredubbel försvarslinje av vallar och gravar, med stora, djupa skogar mot Danmark. Det var en i det närmaste fyrkantig anläggning med 100 respektive 150 meters sida med huvudfronten riktad mot öster där den tredubbla försvarslinjen bildades genom vallar och gravar.
Den yttre vallen hade ett flankeringstorn med ett kärnfäste beläget på en platå i nordvästra hörnet av anläggningen. Här syns lämningar av flera byggnader, bl.a. ett stenhus, sannolikt av tornkaraktär. Enligt Djurkou var huvudfästet byggt av trä.

Detta ser ut att ha varit en väg som leder upp till borgen från Ätran

Tillbaka

Belägringar

orgen belägrades under brödrafejden mellan Birger Magnusson och hertigarna Erik och Valdemar återigen av en dansk här 1307 efter att ha bränt Openstensborgen.

Under Engelbrektsfejden nämns inte Kindahus, men det är ganska säkert att det brändes då, för 1449 börjar Karl Knutsson 'återupprätta' fästet igen, ett beslut han tog i Skara under sin eriksgata.

Sedan belägras det sommaren 1452 av den danske riksmarsken Claus Rönnow. Besättningen på borgen som bestod av en uppbådad allmoge försvarade sig i fem dagar, men måste till sist uppge borgen. Eventuellt kan de ha klarat sig längre, till en bit in på hösten, men därefter är Kindahus öde okänt.

Fästet kan slutligen ha förstörts vid ett danskt anfall 1502, i så fall troligen samtidigt som borgen Öresten brändes. Även Elfsborg intogs 1502.

Det kan inte ha varit lätt för en anfallare att passera en sådan här vallgrav

Skiss över området