Ljungbytrakten
Uppdaterad den 6 oktober, 2008
Tillbaka



Gravhögar på rad utmed den urgamla vägen mellan Ljungby och Berga (samhället Lagan)

trakten av Ljungby i det gamla Finnveden i sydvästra Småland ligger fornlämningarna tätt, mycket beroende på närheten till Lagan som här rinner förbi på sin väg från sydsvenska höglandet ner mot Västerhavet
där den rinner ut via Laholm. Ljungbytrakten har varit en centralbygd i Finnveden ända sedan stenåldern, något de ca 500 hällkistor som finns i området vittnar om - enbart i Göteryd socken knappa tre mil söder om Ljungby finns närmare 100 stycken!

 

Tillbaka

Finnveden

Finnveden som utgörs av Östbo, Sunnerbo och Västbo härader var ett av de land som kom att ingå i landskapet Småland. Namnet finns omnämnt bl.a. på en runsten i Replösa norr om Ljungby, som fin:iþi. Förleden kan mycket väl vara av folket finnaithæ som omnämndes av Jordanes på 500-talet (och som inte har något med finländare att göra).

Om slutleden i ortnamnet ed(e) finns en uppfattning om att det ursprungligen betydde 'ställe där man går'. Finnveden skall då från början syftat på en del av den färdväg som senare kommit att kallas för Lagastigen, ytterligare lite senare åt den del av det småländska området genom vilken Lagastigen löper.

På en runsten i småländska Forsheda väster om Värnamo skrivs dock namnet som finhiþi, varför en del forskare har föredragit att tolka slutleden som hed, inte som skog.

 

Tillbaka

Replösa norr om Ljungby


Sm 35 i Replösa


Götrad gjorde [monument] efter Astrad, sin fader,
den bäste av fränder och tegner som i Finnveden fordom voro

Namnet Götrad förekommer inte på någon annan än denna runsten medan Åstrad är ovanligt men återfinns på ett par danska runstenar. Från det medeltida Skåne känner man till flera personer med namnet Åstrad. Det är värt att notera att både faderns och sonens namn slutar på -rad. Att barn och förälder på detta sätt hade en namnled gemensam medan den andra byttes ut var förr en vanlig namngivningsprincip.


En skeppssättning belägen endast några meter från runstenen ovan,
ursprungligen har den troligen bestått av 12 stenar

 


Replösa gravfält består av ca 50 högar och ett tjugotal resta stenar

Nedanför gravältet står en stor transformator som förtjänstfullt byggts in med informationstavlor på alla fyra sidor, avslöjad endast av ett svagt surrande.

 

 

Tillbaka

Berga socken


En skeppssättning i Össlöv, med en traktorväg som leder rakt igenom...


Den ca 42 m långa och 13 meter breda skeppsättningen har 29 bevarade resta stenar.
Borta till höger syns ett gravfält daterat till yngre järnålder.

 

Runstenarna vid Berga kyrka

Tillbaka

Önds minnessten


Sm 27


... denna sten efter Önd ...död...


Stenen har legat i Berga gamla kyrkas dörröppning. När den nya kyrkan byggdes fick runstenen fungera som trappsteg på kyrkogårdsmurens utsida.

 

Tillbaka

Minnessten efter en Englandsfare


Sm 28


Tord reste denna vård...dog i England

 

Tillbaka


Sm 30 står invid vägen mellan Berga och Ljungby,
knappa två km söder om Ljungby kyrka


Fastulv?, sin son, av människor...


En tradition berättar att runstenen är rest efter en rik och mäktig man i Trotteslöv vilken hade en bror nere i Ljungby. Dessa båda lade under sig all mark längs Lagan, från Vidöstern och ner till Kånna. Men de blev oense om marken, och det slutade med att brodern i Trotteslöv dräpte brodern i Ljungby.

Berga stod i händelsernas centrum år 1308 under striderna mellan hertigarna Erik och Valdemar och deras bror Birger som hade hjälp av danske Erik Menved.

 

 

Tillbaka

Asbjörns minnessten


Sm 45 i Bräkentorp, Tutaryd, en knapp mil sydost om Ljungby


Västen gjorde detta minnesmärke efter Asbjörn,
sin broder, denna minnesvård vid vägmötet


Runstenen i Bräkentorp stod tidigare ca två kilometer längre söderut, utmed vägen mellan Tutaryd och Södra Ljunga. Den spiralformade inskriptionen är unikt i sitt slag. Korset på stenens kant ser ut att ha tillkommit senare än runorna.

 

 

Tillbaka

Medeltida borgar runt Ljungby

Runt Ljungby som låg mindre än fem mil från gränsen mot Danmark har det funnits sex borgar.

I norr låg Stenhusholmen (nämnd 1477), sätesgård för riksrådet och riddaren Gustav Olofsson Stenbock d.ä. (Toftaholm). Här finns idag ruinen av ett stenhus i två våningar, 23 x 10 meter stort, samt grundstenarna efter ytterligare ett par mindre byggnader. Ruinens väggar står delvis kvar till en höjd av fem meter.
I norr låg även Danaborg (möjligen även Torsborg eller, i folkmun, Danasorg) anlagd vid ett sund av danskarna under unionsstriderna år 1455.

I väster låg Piksborg, en fogdeborg förvaltad av bl.a. riddaren Ebbe Pik, tillkommen under 1300-talets senare del och inte omöjligt uppförd av denne Ebbe vars änka Margareta Dudde gifte om sig med Abraham Brodersson. Borgen låg på en naturlig kulle vilken omslöts av en grävd vallgrav som var mellan 5-10 meter bred. Jordmassorna från graven lades upp utanför vallgraven så att de bildade en yttervall vilken förstärktes med en träpalissad. Vid landbryggan fanns ett porttorn med en fällbrygga. Om den närliggande Eneborg vet man inte så mycket, men den omnämns för att ha haft en vindbrygga.

I öster låg Källarholmen på en halvö i Ryssbysjön, daterad till 1300-talets första hälft. Borgen har haft en tornbyggnad som flankerats av ett boningshus och en annan mindre byggnad. Borggården delades av med en mindre vallgrav och i förborgen fanns ytterligare en byggnad, alltsammans av trä.
Agundaborg fanns ute på Brånäset i Agunnarydssjön redan på 1200-talet. Den har haft en huvudbyggnad i två våningar, ett gårdskapell och ett stall eller förrådshus. Agundaborg har under en tid varit ett privat residens för en kanik vid Linköpings domkyrka.

 

Se kartan över Småland


Källor:
Informationsskyltar
RAÄ


s