 |
trakten
av Ljungby i det gamla Finnveden i sydvästra
Småland ligger fornlämningarna tätt,
mycket beroende på närheten till Lagan
som här rinner förbi på sin väg
från sydsvenska höglandet ner mot Västerhavet |
där den rinner ut via Laholm.
Ljungbytrakten har varit en centralbygd i Finnveden ända
sedan stenåldern, något de ca 500 hällkistor
som finns i området vittnar om - enbart i Göteryd
socken knappa tre mil söder om Ljungby finns närmare
100 stycken!
Tillbaka
Finnveden
Finnveden
som utgörs av Östbo, Sunnerbo och Västbo
härader var ett av de land som kom att ingå
i landskapet Småland.
Namnet finns omnämnt bl.a. på en runsten i
Replösa norr om Ljungby, som
fin:iþi. Förleden kan mycket väl
vara av folket finnaithæ som omnämndes
av Jordanes på 500-talet (och som inte har något
med finländare att göra).
Om
slutleden i ortnamnet ed(e) finns en uppfattning om att
det ursprungligen betydde 'ställe där man går'.
Finnveden skall då från början syftat
på en del av den färdväg som senare kommit
att kallas för Lagastigen, ytterligare lite senare
åt den del av det småländska området
genom vilken Lagastigen löper.
På
en runsten i småländska Forsheda väster
om Värnamo skrivs dock namnet som finhiþi,
varför en del forskare har föredragit att tolka
slutleden som hed, inte som skog.
Tillbaka
Replösa
norr om Ljungby
Sm
35 i Replösa
Götrad gjorde [monument] efter Astrad, sin fader,
den bäste av fränder och tegner som i Finnveden
fordom voro
Namnet
Götrad förekommer inte på någon
annan än denna runsten medan Åstrad är
ovanligt men återfinns på ett par danska runstenar.
Från det medeltida Skåne känner man till
flera personer med namnet Åstrad. Det är värt
att notera att både faderns och sonens namn slutar
på -rad. Att barn och förälder
på detta sätt hade en namnled gemensam medan
den andra byttes ut var förr en vanlig namngivningsprincip.
En
skeppssättning belägen endast några meter
från runstenen ovan,
ursprungligen har den troligen bestått av 12 stenar
Replösa
gravfält består av ca 50 högar och ett
tjugotal resta stenar
Nedanför
gravältet står en stor transformator som förtjänstfullt
byggts in med informationstavlor på alla fyra sidor,
avslöjad endast av ett svagt surrande.
Tillbaka
Berga
socken
En
skeppssättning i Össlöv, med en traktorväg
som leder rakt igenom...
Den
ca 42 m långa och 13 meter breda skeppsättningen
har 29 bevarade resta stenar.
Borta till höger syns ett gravfält daterat till
yngre järnålder.
Runstenarna
vid Berga kyrka
Tillbaka
Önds
minnessten
Sm
27
...
denna sten efter Önd ...död...
Stenen
har legat i Berga gamla kyrkas dörröppning.
När den nya kyrkan byggdes fick runstenen fungera
som trappsteg på kyrkogårdsmurens utsida.
Tillbaka
Minnessten
efter en Englandsfare
Sm
28
Tord
reste denna vård...dog i England
Tillbaka
Sm 30 står invid vägen mellan Berga och Ljungby,
knappa två km söder om Ljungby kyrka
Fastulv?,
sin son, av människor...
En tradition berättar att runstenen är rest
efter en rik och mäktig man i Trotteslöv vilken
hade en bror nere i Ljungby. Dessa båda lade under
sig all mark längs Lagan, från Vidöstern
och ner till Kånna.
Men de blev oense om marken, och det slutade med att brodern
i Trotteslöv dräpte brodern i Ljungby.
Berga
stod i händelsernas centrum år
1308 under striderna mellan hertigarna Erik
och Valdemar och deras bror Birger
som hade hjälp av danske Erik
Menved.
Tillbaka
Asbjörns
minnessten
Sm
45 i Bräkentorp, Tutaryd, en knapp mil sydost om
Ljungby
Västen
gjorde detta minnesmärke efter Asbjörn,
sin broder, denna minnesvård vid vägmötet
Runstenen
i Bräkentorp stod tidigare ca två kilometer
längre söderut, utmed vägen mellan Tutaryd
och Södra Ljunga. Den spiralformade inskriptionen
är unikt i sitt slag. Korset på stenens kant
ser ut att ha tillkommit senare än runorna.
Tillbaka
Medeltida
borgar runt Ljungby
Runt
Ljungby som låg mindre än fem mil från
gränsen mot Danmark har det funnits sex borgar.
I
norr låg Stenhusholmen
(nämnd 1477), sätesgård för riksrådet
och riddaren Gustav Olofsson Stenbock d.ä. (Toftaholm).
Här finns idag ruinen av ett stenhus i två
våningar, 23 x 10 meter stort, samt grundstenarna
efter ytterligare ett par mindre byggnader. Ruinens väggar
står delvis kvar till en höjd av fem meter.
I norr låg även Danaborg
(möjligen även Torsborg eller, i folkmun, Danasorg)
anlagd vid ett sund av danskarna under unionsstriderna
år 1455.
I
väster låg Piksborg,
en fogdeborg förvaltad av bl.a. riddaren Ebbe Pik,
tillkommen under 1300-talets senare del och inte omöjligt
uppförd av denne Ebbe vars änka Margareta Dudde
gifte om sig med Abraham
Brodersson. Borgen låg på en naturlig
kulle vilken omslöts av en grävd vallgrav som
var mellan 5-10 meter bred. Jordmassorna från graven
lades upp utanför vallgraven så att de bildade
en yttervall vilken förstärktes med en träpalissad.
Vid landbryggan fanns ett porttorn med en fällbrygga.
Om den närliggande Eneborg
vet man inte så mycket, men den omnämns för
att ha haft en vindbrygga.
I
öster låg Källarholmen
på en halvö i Ryssbysjön, daterad till
1300-talets första hälft. Borgen har haft en
tornbyggnad som flankerats av ett boningshus och en annan
mindre byggnad. Borggården delades av med en mindre
vallgrav och i förborgen fanns ytterligare en byggnad,
alltsammans av trä.
Agundaborg fanns ute
på Brånäset i Agunnarydssjön redan
på 1200-talet. Den har haft en huvudbyggnad i två
våningar, ett gårdskapell och ett stall eller
förrådshus. Agundaborg har under en tid varit
ett privat residens för en kanik vid Linköpings
domkyrka.
