|
|
ttak bildar tillsammans
med Suntak,
Vättak
och Baltak en intressant konstellation där de
ligger mitt i Vartofta härad och med Tidan rinnande
strax förbi. De fyra gamla gårdarna med
sina besynnerliga |
namn var belägna endast några kilometer från
varandra, och hade Härja
märkliga kyrka strax söder därom.
Tillbaka
Gården
Ettak
En
provgrävning på gården Ettak (etæghi)
utförd av B. Westrin visar att där funnits en
borganläggning och
att gårdens läge på en höjd alldeles
invid Tidan indikerar att en befästning mycket väl
skall ha kunnat legat här.
På
gården i Ettak har det funnits en gårdskyrka
vilken dock blev raserad på 1700-talet. Man tror
att en del av de ovanliga stenrelieferna på Härja
kyrka kommer från Ettak medan predikstolen inköptes
åt kyrkan i Östra
Gerum för 50 daler silvermynt år 1729.
Denna
stenrelief på Härja kyrka tros ha suttit på
kungsgården Ettaks gårdskyrka
Birger
Jarl lär ha huserat på Ettak, och sonen
Valdemar
vet man var här i mars år 1271 då han
i ett brev kungjorde att han "tagit abbedissan Katarina
och konventet i Gudhem med allt
som tillhör dem i sitt beskydd". SD
Valdemar
lär också ha varit på gården en
tid efter att han förlorat slaget vid Hova 1275,
och då skall Ettak ha varit en kungsgård.
Ettak nämns bl.a. i Erikskrönikan
för striderna mellan förre kungen Valdemar och
hans bror kung Magnus
Ladulås 1277 - se nedan.
Under Kalmarunionen
var Ettak ett förvaltningscentrum, och under Engelbrekts
tid lär det ha varit ett befäst slott med underlydande
län. Ficke Johansson Bülow hade Ettak i förläning
under en tid, vilken dock återtogs av Sten
Sture d.ä. Under Svante
Sture vistades "Danmarks plågoris"
Åke Hansson Natt
och Dag på Ettak.
Tillbaka
Slaget
vid Ettak 1277
Under
striderna mellan förre kungen Valdemar
och hans bror kung Magnus
Ladulås 1277 hade Valdemar allierat sig med
den danske kungen Erik
Klipping.
Tillsammans tar dom sig upp i Västergötland
i ett omfattande härjningståg. Bl.a. råkar
Axevalla hus
och Skara illa
ut.
År
1276 hade det uppstått osämja mellan Magnus
Ladulås och den danske kungen Erik Klipping. Denna
osämja hade sannolikt sin grund i en fordran som
Erik ansedde sig ha på Magnus för den militära
hjälp denne fått i upproret mot brodern Valdemar.
Hjälpen värderades av Erik till 6 000 mark silver,
vilket Magnus bestred då han ansåg sig ha
rätt att göra ett avdrag för de danska
truppernas härjningar under återtåget
från Sverige. Denna osämjan kom att utveckladas
till öppet krig.
De
direkta stridshandlingarna inleddes av Magnus år
1276 då han härjande gick in i Halland och
vidare ner till Skåne. Magnus avbröt dock anfallet
då han möttes av en dansk här under ledning
av marsken Uffo.
Året
därpå besvarade Klipping de svenska härjningarna
med att i början av år 1277 marschera in i
Småland.
Då man inte mötte något motstånd
och samtidigt förstärktes med uppslutande härar
blev man alltmer sturska och gick in i Västergötland.
Vid påsktid kommer en svensk styrka om 200 ryttare
för att driva tillbaka danskarna.
Härförare var riddarna Ulf Karlsson, Peder Porse
och Offe Diver. Dom fann danskarna då dessa slagit
läger innan Ettak och just satt och inmundigade sig
en god måltid.
Svenskarna
anfaller överraskande och med stor kraft och lyckas
tränga in i lägret som blev ett enda virrvarr
av riddare som letade efter sina vapen, svenner som sprang
för livet och hästar som var skräckslagna.
Svenskarna tog många fångar, av vilka en del
frigavs efter att ha svurit sin riddared på att
inte återkomma.
Mot slutet av året hade Erik Klipping återigen
samlat en här och återkom ännu en gång
till Västergötland.
Fästena Axevall
och Gälakvist
intogs och platser man passerade brändes.
Man tror att Erik till sist led ett nederlag och därför
drog sig tillbaka.
Efter senare förhandlingar sänktes Eriks fordran
till 4000 mark silver.
*
* * * *
Erikskrönikan
skrev att danskarna stannat innan de kom till Ettak -
det är därför inte omöjligt att det
var i Vättak som danskarna överraskades - läs
om det här).
Tillbaka
Rimkrönikan
om slaget vid Ettak år 1277
Ögonvittnens
berättelser om medeltida fältslag är sällsynta,
slaget vid Ettak finns dock beskrivet i Rimkrönikan.
|
|
...
Innan Etake war een striidh
tha jnnan then samma tiidh
The danske waro tha kompne tiit
herra benkt aff alsö ok palne hwit (Hvide?)
Ok andre riddare ok swena flere
wäl hwndrada örss ok än mere
Ok gawo sik alle godha tröst
ok haffdo thera plator aff sik lööst
Ok
satho wiid bord ok fingo sik maat
tha öpte then man i träno saat
Ok sagdo them allom tidhande
at the vplänzske komo ther ridhande
Herra wlff karsson een hälade goodh
huilkin kamp han ther bestoodh
mellom gardhin ok ena broo
han sagde ther aff ä til han doo
wäl
twhundradhe örss waro thee
Herra peder porsse aff hallande
een rasker hälade fromer ok stark
han war wt driffwen aff danmark
Ok offe diwr ok andre slike
the waro tha rymde til swerike
Ok haffdo eth hertoghanom eth hald
hertoghen lente them gotz ok wald
Swa at the matto them wäl nära
ok älskade them wäl ok haffde them kära
bordhin wordo tha rasklika skutin
ok margh dör sönder brutin
The hafdo summi latit sina hesta i stal
thera swena lupu hwar annan vm koll
Thera örss waro tha rasklika hänt
margh plata bleff ther ospent
The
komo alle til thera hesta
ok bundo thera hielma thz war thera bezsta
konungsins baner war wprukt
fly thz haffdo the ekke hukt
herra palne hwit var först til redho
ok reende aff garden mz eth skedhe
Ok tith som han fiende saa
nordhan garden ligger en aa
Ther wart han fangen mellom garden oc henna
for thy han mwnde ostyrlika ränna
fra sina sälla ok fölgde ey them
fore thy tha reed han fangin heem
Ther kom tha saman en harder leek
marghin lukt brynia bleek
wart färgadh mz manna blode rodh
örss bliffwo a badha sidhor dödh
The danska wordo ther fangne fleste
Herra benkt aff alsö han war then bezste
riddare ther a markynne waar
man sagde at han prisen baar
Han haffde eth örss thz war swa got
jak tror han haffdit för forsokt
Hwar han stempde a een rothe
thz fiol alt nider som en brote
ffor thz örss han saat vpa
Hwo slikan riddera skal besta
han skal ey trädha perlor mädhan
swa frampt at han wil liffwande thädhan
Tha han formatte ey lenger stridha
ofangin lotho the han thädhan ridha
Ok saa at honom war hielp faat
tha bödh han thöm allom goda nath
The lotho honom fara i godhan friid
the torffton ther ey lenger wiidh
Hwar then dansk ther fangin war
man gaff them allom dagh eth aar
at ridha ok fara at thz sin
ok koma til suderköpungs jn
Konung erik laa mädhan a axawal
tessa lund tha waro hans faal
at han haffde ther lenge biit
Ok wille gerna haffwa striit
Ok hertogen wille honom ey bestanda
han wille ok ey hem til landa
fför än han haffde striit ella mera bränt
för wille han ey hawa ather wänt
Tha wart dagtingat ok takit j dagh
ok kom tha jnnan eth miwkare lagh
Tessa lund war thz for ämpt
at the sagdo at han haffde sik yffrit hämpt
fore thz the haffdo i danmark bränt
thz skulle wara liikt oc ther mz änt
Ok han skulle haffua thz sölff honom var mält
the herra haffdo ther lenge vm wält
för än the gatho lakt thz swa
at konung erik loot sik nöghia vpa
|
|
