xevalla hus var med sitt läge ute på en udde i Husgärdessjön ca en mil öster om Skara beläget på en ur försvarssynpunkt väl vald plats.

Inte förrän år 1315 finns några uppgifter om borgen, men då omnämns den som novum castrum in Axsawaldh - det nya slottet i Axavald, och år 1321 för Nyhuset, vilket ju pekar mot en föregångare. Ett annat namn som nämnts är Absawald, en tysk benämning.

Det är nog inte fel att påstå att Axevalla hus var ett försvarskomplex och kanske det starkaste fästet i Sverige under sin storhetstid, möjligen undantaget Aranäs som låg ca tre mil norrut.

Tillbaka

Bild från en skylt på platsen

Axevalla har haft förborgar såväl mot land som mot Husgärdesjön. Dessutom fanns både vallar och vallgravar, en omgivande palissad ute i vattnet samt inte mindre än åtta mindre befästningsverk. Fram till borgen ledde en stenlagd väg, "omgifven af ett träsk".

Själva borgen var till ytan ca 52 x 44 meter. Ringmurens ruiner varierade ännu på 1700-talet i höjd mellan tio och arton meter. En dendrokronologisk undersökning gav vid hand att pålspärren i vattnet kom till ca 1288.

Inte långt från Axevall fanns också två kompletterande fästningar - Trågenborg 200 meter åt väster och Bjurbackarna 300 meter åt söder - dock är tillkomst och funktioner för dessa inte klart utredda.

Trågenborg låg längst bort i centrum av fotot, svår att fånga på bild
medan Axevalla hus ligger dolt till höger - i förgrunden en möjlig skans

Tillbaka

År 1277

Ett tidigt omnämnande av Axevalla Hus görs i Erikskrönikan, daterad till omkring 1320, vari berättas att borgen år 1277 intogs av den danske kungen Erik Klipping då han från Småland på hösten tog sig upp i Västergötland tillsammans med förre kung Valdemar.

Detta var det andra besöket av danskarna detta år - vid slaget i Ettak på våren hade de fått ge sig tillbaka hem med svansen mellan benen.
Dessa härjningståg kom sig av att Magnus Ladulås under sin tid som kung tvingats låna pengar av den danske kungen, men hade åsikter om summan...

Det var en mäktig befästning Klipping och Valdemar erövrade - och dessutom brände vid sitt återtåg... Även Gälakvist i Skara belägrades 1277. Fred slöts sedan på Lagaholm vid påsktid 1278.

Tillbaka

Hertiginnan Ingeborg

År 1327 anfalls Axevalla under hertig Eriks son kung Magnus Erikssons tid då han hade Mats Kettilmundsson som förmyndare. På borgen härskade då fortfarande Knud Porse som suttit där sedan han fått Axevalla i förläning av Magnus Ladulås. Så det var det svenska riksrådet som nu lät belägra och förstöra hertiginnans slott i Västergötland, varefter den svenska hären under den nämde riksföreståndarens befäl tågade mot Hunehals "som måste dela Axevalls lott, att nämligen jemnas med jorden".

Insidan av borgen med ingången mellan kullarna. Det är intressant att att föreställa sig att genom denna passage har med största sannolikhet storheter som Erik Klipping, hertig Erik, Magnus Eriksson, Engelbrekt, Albrekt av Mecklenburg och drottning Margareta m.fl vandrat...

Ingeborg hade så dags flyttat ner till Varberg där hon år 1327 gifte sig med Knud Porse - förre hövitsmannen på Axevalla hus som även satt där under Ingeborgs ägartid... (Hmmm...!) Ingeborgs son Magnus Eriksson blir kung över Sverige och Norge 1319, vid tre års ålder, och gifter sig sedan med den vackra Blanka av Namur på Bohus år 1335.

År 1364 förkunnar kung Magnus i ett brev författat i Grude kyrka till bönderna i Vilske härad att han lidit en svår förlust då det brunnit in castro nostro Axawal och att han därför fruktade att hans svekfulla fiender skulle belägra slottet. Han äskade därför hjälp av häradet och både bad och befallde dem att fylla förråden och påbörja återuppbyggnaden inom åtta dagar.

Tillbaka

Niklas Svarte Skåning, Mussla, Erengisle, Fågel m.fl.

Unionstiden närmar sig. År 1380 erövras Axevalla av riddaren Niklas (Niklis) Svarte Skåning för drottning Margaretas räkning (Svarte-Skåningarna stammade från byn Svarte i Skåne och hade ett sjörövarförflutet).

Niklas fick som ersättning för erövringen Mark och Öresten i förläning.
Erövringen föregicks av en belägring av 7000 man (?), varefter sonen Nils Jönsson Svarte Skåning sattes som hövitsman. Under dennes tid reparerades borgen, något som Nils lät västgötabönderna betala. För detta dömdes han vid ett rättarting i Skara år 1397.

Vid slaget vid Falköping, vid Åsle, år 1389 spelar Axevalla en betydande roll som stödjepunkt för Margaretas trupper och hon tar också borgen i besittning efter att avtvingat den från Albrekt.
Kommendanturen på borgen kom även efter att Margareta tillträtt att innehas av danskar, vilka plågade omgivningen så till den milda grad att Engelbrekt genom Eric Puke belägrade Axevall 1436. Hövitsman var då Anders Niklisson Mussla, vilken inte lär ha givit upp i första taget. Under en lång tid lyckades Puke endast inta förborgarna.

Engelbrektarna efterträddes på Axvall av Karl Knutsson Bonde redan samma år. Som hövitsmän tillsatte han Erengisle Nilsson Natt och Dag på längden 1437, Bo Knutsson Griphufvud till 1441, Carl Ormsson Gumsehufvud och Knut Stensson Bielke. Efter den sistnämndes död 1451 gav kung Karl Knutsson Axevalla åt "den förrädiske" Thure Thuresson som sedan tvingades överlämna det till Thord Bonde. Besättningen på Axevalla hus uppgick vid den här tiden (år 1452) till femtio man.

Till vänster låg Axevalla hus, i mitten mellanborgen och till höger förborgen

Tillbaka

Slutet för Axevalla

Efter flera turer belägrar kung Karl Knutson Axevalla vintern 1468-69 med ca 1000 man där den dansktrogne Ivar Gren nu sitter som hövitsman. Kung Karl lämnar dock snart Axevalla för att bege sig norrut, men kvarlämnar en belägringsstyrka. Senare låter han skicka förstärkningar både till Axevalla och Elfsborg varvid en skans uppförs mittemot Gullbrandshus.

Danske Kristian I ligger dock inte på latsidan. Han har snart samlat en här och tar sig in i Västergötland via Skåne och Halland. Då danskarna närmar sig Axevalla finner belägrarna det för gott att dra sig undan upp i de Tivedska skogarna. Väl vid Axevalla finner Kristian att fästet nu reder sig själv, och han beger sig istället ner mot Småland.

Ivar Axelsson Tott

Kung Karl sänder då mer trupper under ledning av Ivar Axelsson Tott som genskjuter Kristian, vinner några småsegrar och ser till att danskarna fortsätter söderut. Men något händer, kanske får danskarna förstärkning, för snart är det Ivar Axelsson som flyr, tillbaka in i Västergötland. Slaget vid Herrljunga står i Fölene i mars 1469, där danskarna vinner och fortsätter på sin väg norrut, jagande Ivar i hälarna. I trakten av Bjärklunda söder om Skara beslutar sig Ivar Axelsson åter för att försöka stoppa danskarna. Det blodiga slaget står i slutet av mars och som segrare står danske Kristian. Efter segern drar sig danskarna märkligt nog tillbaka hem.

Ivar Axelsson var svärson till kung Karl och skulle senare få Stegeborg i Östergötland i förläning av Sten Sture d.ä.

Resterna av det en gång så stolta Axevalla hus som det såg ut mot slutet av 1600-talet.
Beskuren bild ur Erik Dahlbergs Suecia Antiqua et Hodierna.

Tillbaka

Varia

Inge den äldre - Ökulls bo - Husgärdessjön

Enligt tradition och muntliga berättelser skall Inge d.ä. ha hållit hov på Axevalla mot senare delen av 1000-talet.

Vid Husgärdessjöns sydöstra strand, ganska exakt en km sydost om Axevalla hus låg kungsgården Ökull som anses ha varit centrum för Ökulls bo, ett av Västergötlands åtta bon.

Husgärdessjön var förr betydligt större än den är idag idag, och bör ha sträckt sig förbi 1200-talets Höjentorp och upp till Eggby nära fem km åt nordost från Axevalla hus räknat. Husgärdessjöns vatten rinner via Vingasjön ner till Hornborgasjön - läs mer om den under sidan om Sätuna m.fl. platser.