Ornunga
Uppdaterad den 24 september, 2008
Tillbaka


Ornunga gamla kyrka
en gamla kyrkan i Ornunga ligger en dryg mil sso Vårgårda och är en 1100-talskyrka som visserligen blivit både utökad och ombyggd
men som trots detta ändå har kvar en tydlig medeltida prägel. Vapenhuset tillkom år 1720 samtidigt som koret fick den då så moderna trekantiga formen.

Intressant med denna kyrka är att den inte ligger på någon kulle eller annan förhöjning, utan istället i vad som kan betecknas som en liten sänka. Kan detta ha att göra med Leylinjer, tro...? Se nedan.


Bild av den annorlunda inredningen

 


På den södra sidan finns ett grått, stående fält där ett kors pryder den översta stenen.
Fältet visar var den gamla kyrkan en gång slutade.



Korset på väggen



Kyrkans norra och västra väggar

 


I Ornunga finns en gravsten som menats vara från 1100-talet.
Detta är dock fel, den är antingen från 1701 eller 1710.

 


Ornunga gamla kyrka i början av 1900-talet. Vårgårda kommunarkiv.

 

Tillbaka

Olav den helige

 

Denna trästod som föreställer den norske vikingakungen Olav digre prydde en gång kyrkväggen i Ornunga kyrka. Stoden tros vara från 1400-talet och är troligen tillverkad lokalt.

Det var mycket vanligt att Olav avbildades i svenska kyrkor då han efter sin död blev allmänt hyllad som helgon, dock blev han aldrig kanoniserad. Olav blev efter sin död kallad Olav den helige liksom senare vår Erik den helige.

Olav ses ofta avbildad med en yxa i handen, vilken saknas på bilden t.v. Yxan visade att det var med en sådan han togs av daga i slaget vid Stiklestad år 1030, och han ses alltid trampande på trollet Skalle som tros vara en symbol för hedendomen.

Nuförtiden vistas Olavstoden från Ornunga på Göteborgs stadsmuseum.

 

Tillbaka


Ornunga är högt beläget - i norr ser man hur platåbergen Mösseberg, Billingen och Ålleberg
flyter samman. Bilden tagen från ett bronsåldersröse strax bakom den nya kyrkan.

 


Ornunga nya kyrka har ett vidunderligt vackert läge med milsvid utsikt norrut

 

Norrut ligger Asklanda kyrka och i söder stod kyrkan i Ljur fram till år 1851.

 

Index över kyrkorna

 

 

Tillbaka

Leylinje

I sin bok Stenring - Fädernas glömda kunskap skriver paret Ulla och John Hamilton om de märkliga fenomenen med pulser och olika kraftfält som löper över hela vår jord men som inte går att mäta med moderna instrument.
Bland många andra fenomen beskriver paret hur de utgick från Kinnekulles Upsal och följde en ovanligt kraftig Leylinje. Den utgick i sydvästlig riktning, mer exakt 237°.

På sin väg menar paret att kraftlinjen passerar (bland andra) Höge Hall i Västerplana, Högehall på Gum, Källby Hallar, Nycklabacken vid Fölene och hit till Ornunga för att sedan fortsätta söderut mot Hedared och vidare mot Danmark. Vem vet - kanske är det så...?

 

 

Tillbaka

Labyrinter
- Labyrinten på Hovs backe -


Labyrinten på platsen med det intressanta namnet Hovs backe

 

Hilding Svensson 1930

Diametern Ø är 11,25 m där den är som bredast

I Ornunga finns en av Sveriges drygt 300 labyrinter. Intressant med denna är att den inte ligger vid havet vilket annars är det vanligaste. Ornungalabyrinten var dessutom inte ensam där den låg, utan belägen i Sveriges enda område inåt land som har haft flera labyrinter ganska väl samlade - de flesta är dock numer försvunna. I Fristad fanns Trojenborgen i Påtorp fram till i slutet av 1800-talet. Utanför Alingsås fanns Trollcirklarna i Skår, i Hedared finns den sexvallade Tröenborgen på Spisakullen och troligen har där funnits ytterligare en, och i Vänga där Säveån rinner upp fanns en labyrint fram till år 1880.

Labyrinter förekommer flitigt från Hallands- och uppmed Bohuskusten på västsidan och som ett pärlband längs ostkusten med en ökad täthet norröver. Norrbottens skärgård är den plats i världen där labyrinterna ligger tätast. Av Sveriges labyrinter ligger 100 av dem i Norrbottens skärgård.


Labyrinten på Hovs backe, troligen på 1930-talet. Vårgårda kommunarkiv.

 

Vad är en labyrint?

En labyrint består av mindre stenar lagda i cirklar efter ett bestämt mönster så att de bildar cirka 0,3 - 0,4 m breda gångar. En labyrint kan vara allt mellan 4 och 18 meter i diameter.
Man anar att de ursprungligen kan ha haft en magisk, kultisk innebörd och använts i samband med fruktbarhetsriter, andra menar att de använts som strålfyrar där pulsstrålar visat vägen med hjälp av en bergskristall (Hamilton).

Det är svårt att säga när labyrinterna har anlagts, men allt från bronsålder och framåt nämns. Redan för 3000 år sedan


En något större variant,
belägen utanför Visby

fanns mönstret nedtecknat på lertavlor och i skrifter från Medelhavsområdet. Dessa gångar är som man lätt ser inga labyrinter i ordets egentliga bemärkelse.

 


Ett ystkar med en labyrint i botten med texten
A:o 1701 - från Fotskäl socken i Marks härad.
Trolldom eller vidskepelse?

 


Labyrint på Hönö i Göteborgs skärgård kallad Tryggeberg, 7,5 m i diameter bestående av sex stenkretsar. Det lär finnas ett trettiotal labyrinter utmed västkusten.

Se också labyrinten i Badelunda utanför Västerås

 

Källa labyrinter:
Ann-Catrine Westerberg