Ribbingsberg
Uppdaterad den 14 maj, 2008
Tillbaka


Ribbingsberg sent 1940-tal

 

Sigvard Bengtsson
1400-talet

odset Ribbingsberg i Södra Härene tillkom under tidigare delen av 1600-talet, då ägaren Erik Pedersson Ribbing slog samman de båda frälsehemmanen Toketorp och Mo Västergård. Den tidigast kända ägaren av Toketorp var väpnaren Sigvard Bengtsson som stod som ägare under senare delen av 1400-talet.

Erik Pedersson Ribbing innehade även Amnehärad i Ribbingsfors. Hans dotter var gift med landshövdingen Carl Siggesson Rosendufva som deltog med utmärkelse i Trettioåriga kriget och som år 1642 tillträdde i lands-hövdingämbetet i Skaraborgs län. Rosendufva innehade Ribbingsberg en följd av år. Via dottern Beata Rosendufva gick egendomen över till den Gyllenhaalska ätten. Carl residerade även på Höjentorp, Karls IX:s älskade jaktslott.

 

Tillbaka

1734

Det var ryttmästaren Johan Wahlfelt som 1734 lät uppföra de nuvarande gårdsbyggnaderna. De utgörs egentligen av två mot varandra liggande flyglar, mellan dem skulle en huvudbyggnad ha uppförts, men arbetet på den upphörde sedan man lagt ut grunden. Antingen var markförhållandena inte riktigt lämpliga, eller kanske räckte inte kapitalet till, så istället fick den ena flygeln tjänstgöra som corps-de-logi. Den är uppförd i trä i en våning och har restaurerats och byggts om vid ett par olika tillfällen, bl. a. på 1860- och 1880-talen samt 1943.

På Ribbingsberg föddes 1752 den framstående entomologen - insektsexperten - Leonard Gyllenhaal.

1860

1860 tillträdde hovmarskalken Carl Fredrik von Mentzer, som ägde även Kolbäcks säteri i Bergstena - och som lär ha använt sig av en privat postryttare mellan de båda gårdarna! von Mentzer hade tillhört de trupper som 1848 var förlagda i Danmark, och där kom han att bli bekant med en dansk adelsfröken, Tora Medea Clausen, med vilken han sammanvigdes 1849.

I parken vid Ribbingsberg finns fyra »kungaekar», planterade av Karl XV, Oskar II, Gustaf V under dennes kronprinstid och Gustaf VI Adolf. Den förstnämnde planterade sin ek 1864 och av allt att döma har han vid en del tillfällen övernattat på Ribbingsberg. I ett av gästrummen står en magnifik säng som alltid kallats Karl XV:s säng, en möbel i päronträ. Den blev senare såld liksom en del annat bohag och den hamnade på en gård i närheten men sattes aldrig upp där. Ribbingsbergs senaste ägare spårade upp den och lyckades åter förvärva den till den egna gården.

 

Tillbaka

Axevallamanövern 1865

Under den stora Axevalla-manövern i juni 1865 då 10.000 man från svenska och norska kadettkårerna, fotgardena, de tre västgötaregementena, Bohusläns, Närkes och Värmlands regementen, Värmlands fältjägare, Livregementet och Smålands husarer deltog, gick det livligt till i trakterna kring Ribbingsberg. Konstnären och överhovintendenten Fritz von Dardel, som tillhörde Karl XV:s uppvaktning har i sin dagbok skildrat upplevelserna i samband med manövern.

"Efter stridens slut gick trupperna i bivack och officerarna, kadetterna och många andra samlades kring punschbålar. Efter att ha ätit frukost hos herrskapet von Mentzer delade kungen ut ett flertal medaljer".

Efter hovmarskalken von Mentzers bortgång 1882 skötte hans änka gården och under en tid var en av sönerna förvaltare där. 1890 förvärvades Ribbingsberg av löjtnant B. K. Nilsson som satt kvar till 1915 och som under denna tid hann avancera till överstelöjtnant. En kanon på gårdsplanen har troligen förts dit genom dennes försorg. Ribbingsberg bytte ägare ytterligare ett par gånger, innan godsägare Nymann övertog godset 1935.


Släkten Ribbing tros ha anor från 900-talet, säkerställt från 1295. Släkten är uppdelad i två grenar, Ribbing af Zernava nr 40, och Ribbing af Koberg nr 70.

 

 Ribbingsberg 16 mars 2003
Gården ligger uppe på en kvadratiskt formad höjd, måhända
är det grunden till en tidigare försvarsborg?

 

 

Ägarlängd:

I 1640 års jordebok stod Ribbings måg, landshövdingen Carl Siggesson Rosenduva, som ägare till Ribbingsberg.
Carl Siggesson var den förste landshövdingen i Skaraborgs län, och som sådan residerade han på Höjentorp, Karls IX:s älskade jaktslott vid Varnhem.


Vapen för ätten
Gyllenhaal

1680 dennes måg Gudmund Gyllenhaal till Bråttensby (1643 - 1700), gift med Beata Rosendufva (†1725)

1685 Anders Ollonberg (en Ollonberg har också ägt säteriet Stommen i Hov under 1700-talet)

1700 änkan till d:o

1715 assessorskan Kock

1730 ryttmästaren Johan Wahlfeldt

1762 majoren Lars Wahlfeldt, son till d:o

1802 överstelöjtnanten R.S.O.L. Paul Wahlfeldt

1841 G Kindberg

1851 greve Charles Emile Lewenhaupt, ägde även Alefors i Alingsås


Vapen för ätten
von Mentzer

1860 hovmarskalken Carl Fredrik von Mentzer, född på Kolbäck 1801

1890 löjtnanten, sedermera överstelöjtnanten B K F Nilsson

1915 G A Lindstedt

1930 Gottfrid och John Johansson samt Sven Lunneryd

1935 Sören och Bodil Nymann

(Att utröna ev. samband:
Erik Pedersson Ribbing af Zernava. Överstelöjtnant vid Hälsinge regemente. Född 1640 i Wismar. Började som kammarbetjänt (page) hos Karl X Gustav.
"Öfw. Lieutn. wid Helsinge Regemente Frih. Eric Ribbing till Boxholm och Edstadh, f. d. 30 April 1640, + d. 1 Maji 1675".
Öfwerste-Lieutenanten Baron Eric Ribbing och hans Hus-Fru (hustru) friherrinnan Beata Rosenhane (1638-1674) författarinna till Salongsretorik - släkt till Beata Rosenhane på Lagmansholm?)