Höjentorp
Uppdaterad den 14 maj, 2008
Tillbaka


På höjden ovanför Trädgårdssjön låg det en gång så vackra barockslottet Höjentorp

öjentorp strax norr om Varnhem omnämndes första gången år 1283
som Hognathorp i ett brev där dåvarande ägaren Magnus Johansson Ängel sålde gården till biskop Brynolf i Skara för 20 mark lödiga.
Magnus Ängel lär ha varit av Bjälboätt på spinnsidan och blivit född i Ekebyborna strax öster om Ulvåsa i Östergötland ca 1210 - morfars far skall ha varit Birger Brosa. Dessförinnan lär gården ha varit ägd av ätten Bonde och även av biskop Bengt, Birger Jarls bror. Huruvida Höjentorp var befäst under sin tid som biskopsgård så som Brunsbo, Säckestad, Husaby borg och Läckö är oklart, men ter sig troligt.

Under förändringarna efter reformationen 1527 drogs gården in till kronan och blev därigenom en kungsgård. Kungsgårdar var storgårdar som fungerade både som lokala representanter för kronan och makten, men var också stödjepunkter för militärapparaten.

En mark lödig = 210,6 g guldvikt

 

Tillbaka

Lindskog om Höjentorp

Den förträfflige P E Lindskog visste att berätta följande om Höjentorp år 1816:

"Fordom kalladt Agnatorp, Hygnartorp, Hägnatorp och Högnatorp; har troligen icke varit ett UpsaIa-Öde, som B. Rhyzelius, Sviog. Mun. sid; 90 förmenar, utan snarare en enskild egendom, och förmodligen tillhörig Ridderliga Bonde-ätten, till dess det, utan tvifveI, af Biskop Bengt den Gode, som var af nämnde ätt, död 1190, lades till Skara Biskops-Stol. Man vet ej när det blifvit Kronans egendom; men åtminstone, om ej förr, har det, enligt 1527 års Riksdags-beslut, bIifvit reduceradt och Kongl. Maj:t och Kronan tillerkändt. Det blef sedan brukadt och häfdadt för Kronans räkning att ingen omedelbart eller genom Arrendatorer. Landshöfdingen öfver Skaraborgs Län, Carl Siggesson Rosendufva, innehade det från år 1630 till 1644, och ehuru det sedermera blef doneradt till Riks- Kansleren Gr. M. G. Dela Gardie, synas dock Länets Höfdingar här hafva residerat till år 1660. (Tidgrens Westg. Hist. s. 221)".

 

 

Tillbaka

Höjentorp - älskat av kungar

Många kungligheter har trivts gott på Höjentorp. Dels låg det geografiskt väl till i dåtidens Västergötland, i Eggby socken nära Varnhem, dels är naturen något av det underskönaste man kan se. Enorma rundade kullar och däremellan djupa sänkor, på den tiden förmodligen vattenfyllda, idag kärr med enstaka vattenpeglar. Både Gusav Vasa och senare Johan III var ofta på Höjentorp.
Medeltidsslottet raserades av danska trupper år 1566 varefter ett jaktslott med två våningar uppfördes vid sidan om ruinen.

Den som tillbragde mest tid på Höjentorp var hertig Karl, senare Karl IX, som gärna jagade i den inhägnade jaktparken. Han gifte sig med sin andra hustru Christina av Holstein i Höjentorps slottskapell.

Även Karl XI kom senare, nästan årligen, på besök för att mönstra sina Westgöta Regementen.

Mellan 1630 och 1644 användes gården som residens för den förste landshövdingen i Skaraborgs län, Carl Siggesson Rosendufva, vilken i 1640 års jordebok stod som ägare till Ribbingsberg i Södra Härene.

År 1647 gifte sig Magnus Gabriel De la Gardie med pfalzgrevinnan Maria Euphrosyne. Drottning Kristina skänkte i samband därmed Höjentorp till sin kusin Euphrosyne i bröllopsgåva. Magnus Gabriel som var mycket för att bygga lät uppföra en ståtlig barockanläggning i trä på den gamla medeltidsborgens grundmurar. Se också Ölanda kapell.



Magnus Gabriel och Euphrosynes barockslott, fasad mot sjön

 

 

Tillbaka

Slutet för Höjentorp

Slutet för Höjentorp kom i september 1722. På besök var då kung Fredrik och hans gemål, Karl XII:s syster Ulrika Eleonora vilken fått abdikera från tronen för att Fredrik skulle få bli kung.

Skarabiskopen Jesper Swedberg som ankom till slottet tillsammans med Ulrika Eleonora vid solnedgången den 4 september och skrev sålunda i sin Levernebeskrivning:

"När vi varit där vid pass en timma, kom elden upp i stora byggningen. Och på en timmas tid lades hela gården i aska. Därpå kommer Hennes Majestät kl. 10 vid lag i blåmörkret till Brunsbo, medföljd av största delen av hovfolket".



Magnus Gabriel de la Gardies slott Höjentorp brinner ner till grunden anno 1722


Slottet byggdes därefter aldrig upp igen, och den kungliga epoken var över.
År 1726 övertog Jonas Alströmer arrendet och hade där ett av sina schäferier, där fåren gick och betade för att sedan förse Jonas spinnerier i Alingsås med ull. Dessutom hade han schäferier på bl.a. Tubbetorp herrgård utanför Vårgårda.

 

Nedanför denna trappa som leder ner till Trädgårdssjön fanns en brygga där båtar för lustfyllda utflykter låg och väntade.

 

Tillbaka

 

Det enda som egentligen är bevarat från Höjentorps glansdagar är denna källare som ligger till höger ovanför trapporna i bilden ovan.
Den har alltså legat i bottenvåningen till slottet och kan mycket väl ha hängt med sedan biskop Brynolfs tid på 1200-talet.
På grund av rasrisk är det förbjudet att gå ner i källaren...

Ingången ner till den gamla källaren har funnits inuti huset, och har ett fönster som vetter ner mot sjön.

 

 


Dagens Höjentorp