|
ocknen Eling
omnämndes första gången år
1371, då som Eline sokn,
medan
namnet av lokalbefolkningen i vart fall förr
uttalades som Ili med ett tjockt, västgötskt
L. |
Eling ligger i Barne härad, med Väster-Bitterna,
Öster-Bitterna
och Vedum i öster,
Lekåsa i
söder, Barne-Åsaka
och Fåglum
i sydväst och Essunga
i väster, alla på mindre än en mils avstånd.
Sitt
namn skall socknen enligt en sägen ha fått
av kyrkan som skall ha uppförts av en kvinna vid
namn Eli på den närbelägna herrgården
Bol (Bohl eller Bilsholm). Åter andra menar att
den är namnad efter den
heliga Elin från Skövde, vilket väl
dock är mindre troligt. Ytterligare en förklaring
till namnet är att Eling är bildat av Al -
hedniskt tempel och Vini - betesmark. Alwine blev Alene,
som strax före år 600 blev Aelene, som till
sist blev Eline.
Tillbaka
Den
ursprungliga kyrkans ålder och utseende är
okänt, men rester av den har påträffats
under kyrkans golv. År 1540 uppges den vara förfallen
och ersattes sedan av en ny på 1600-talet. Då
denna första kyrka uppfördes har den sannolikt
legat på en udde, omgiven av Viskabäckens
vatten. Hit
till Eling skall biskop Brynolf
Algotsson ha kommit för visitation någon
gång runt 1300-talet.
Kyrkklockan
lär komma från Hospitalet S:t Göran
som under medeltiden låg strax öster om det
dåtida Skara.
Dopfunten är 1200-tal och år 1934 fick västporten
en ny trappa istället för de gravhällar
som tidigare använts. Ovanför ingången
finns en inmurad gravsten med hjulkors, c:a 1 m högt.
Ett
tjugotal meter från kyrkans östra hörn
finns någon slags lämning med måtten
12x7 m och 1,2 m hög, kanske en gravhög.
Vid
Southampton i England finns ett Eling som inte ligger
långt från Bitterne, liksom Eling och Bitterna
ligger bredvid varandra här i Västergötland
- ett märkligt sammanträffande eller en följd
av vikingatida
färder?
Index
över kyrkorna
Källor:
Ordinis
Helenium
RAÄ
|