 |
ppåkra
är beläget strax söder om Lund
i Skåne och var från århundradet
f Kr, genom 500-talet
och ännu in i vikingatiden
en stor och viktig plats. Här har funnits minst
fem stora gårdar, flera mindre |
gårdsanläggningar och vad som anses vara Nordens
enda kända hednatempel.
Kanke var Uppåkra en vikingatida kungsgård,
föregångaren till senare tids kungsgård
i Lund eller möjligen Dalby.
Strax norr om Lund låg Arendala där skåningarna
höll sina landsting fram till mot slutet av 1100-talet.
Genom
Uppåkra gick landvägen mellan Helsingborg
och Trelleborg,
och byn var därmed även en betydande handelsplats
- fynden av vikter till vågar är bland de rikaste
i hela Norden. Nedanför kullen flyter Höje å
fram för att sedan rinna ut i Öresund, mitt
emot Köpenhamn som skulle komma att grundas av ärkebiskop
Absalon
år 1167, mannen som brände hednatemplet Arkona
på Rügen år 1169.
Uppåkra
skrevs år 1085 som vpakkri i ett gåvobrev
där bl.a. Uppåkra och "det andra Uppåkra"
lämnades i "brudgåva" till domkyrkan
i Lund av Knud
den helige.
Tillbaka
Hednatemplet
i Uppåkra
Den
ungefärliga tempelgrunden
Templet i Uppåkra har haft, vilket är mycket
intressant, samma planlösning som många av
senare tiders stenkyrkor - männens ingång i
sydväst, kvinnornas på den nordvästra
sidan medan prästens enkla ingång funnits på
kyrkans sydöstra långvägg...
Dess
storlek har varit ca 13 x 6,5 meter och byggt med svagt
välvda långväggar av grova, stående
ekplank eller stavar. Dessa har varit nedgrävda i
en ränna i jorden på mer än en meters
djup, och byggnaden har haft kraftiga hörnstolpar.
Mittpartiet har stått fri från ytterväggarna
och har utgjorts av fyra enorma trästolpar som varit
nedgrävda till mer än två metes djup.
Vid utgrävningarna fann man att templet byggts om
minst tre gånger under den långa tid som det
existerat.
Tillbaka
Fynden
- guldgubbar, pokaler, m.m.
 |
Under
väggplanken har man funnit ett hundratal s.k.
guldgubbar, ytterst små guldbleck som var stämplade
med olika figurer som p.g.a. sin obetydlighet i guldvärde
anses ha haft med dåtida kulthandlingar att
göra - Tempelguld. Gubbarnas ålder uppskattas
till att vara ungefär jämngamla med templet
och flera av dem är identiska med de gubbar som
hittats i Sorte Muld på Bornholm, faktiskt tillverkade
med samma stämpel! Just denna |
guldgubbe som ses här ovan föreställer dock
en kvinna som håller ett dryckeshorn framför
sig.
|
Andra
fynd som gjorts är en mycket märklig och
unik pokal av brons med pålagda guldbleck
på vilka det finns stämplade bilder.
Dess fot är endast ca en tredjedel av pokalens
diameter och pjäsen måste ha varit mycket
vinglig. Invid fann man en glasskål som anses
härröra från 500-talet, tillverkad
vid Svarta Havet, och i ett av stolphålen
påträffades en järnring, måhända
en edsring eller en dörring, kanske bådadera...
I
anslutning till templet har man funnit mängder
med lans- och spjutspetsar varav många medvetet
blivit demolerade. Även rester efter en prakthjälm
och sköldbeslag har påträffats.
|
Ett
hänge med förgyllda ormkroppar
mot en försilvrad bakgrund
|
Man
beräknar att boplatsområdet i Uppåkra
var ca 300 m långt och 100 meter brett, och här
finns två gravhögar invid dagens kyrka i områdets
nordöstra del medan templet låg i söder.
Locket
till ett relikskrin från 1000-talet
som återfanns då 1100-talskyrkan revs
Bronslur
funnen i Gullåkra offermosse ca två km åt
sydost,
en plats som anses varit knuten till Uppåkra
Länk
till Uppåkras
hemsida
Källor:
Foteviken,
Sven Rosborn
Skyltar vid Uppåkra kyrka
SD
|
