 |
ordens
äldsta kvarvarande stenkyrka är
Heligkorskyrkan i Dalby, belägen endast någon
mil öster om Lund.
Den första stenkyrkan |
menas ha varit S:t Clemens kyrka i Roskilde
på 1030-talet, men möjligt är att Överbo
kyrka vid västgötska Varnhem faktiskt tillkom
ännu lite tidigare.
Dalby
kyrka anses ha börjat byggas under den danske kungen
Svend
Estridsens tid, år 1060, alldeles invid dennes
kungsgård. Den förste biskopen blev Egino som
blev utsedd till ämbetet av den omstridde ärkebiskop
Adalbert av den Hamburg-Bremska kyrkan. Kyrkan fick till
en början två och en halv gårdar skänkta
av kung Svend.
Tillbaka
Biskop
Egino
Biskop
Egino |
|
Då
biskop Henrik av Lund dör år 1066 flyttar
biskop Egino av Dalby över till stolen i Lund.
Därmed avbryts planerna på att anlägga
en stor stiftsstad i Dalby som skulle ha blivit
en motvikt mot kung Estridsens försök
att skapa en egen, självständig kyrkoapparat.
Biskop
Egino reste senare upp till Västergötland
och hjälpte biskop Adalvard d.y. i Skara
med missionsverksamheten, bl.a. planerades ett korståg
mot hedningarna norr om Mälaren. Han skall
också ha velat riva ett hednatempel, föreslaget
till att ha varit antingen Ubsola,
Gum
eller Gudhem.
Om
Egino skrev Adam av Bremen att "Han har kristnat
folk som hittills varit avgudadyrkare, nämligen
de barbarer som kallas blekingar".
|
Tillbaka
1100-talskyrkan
sedd från sydväst
1200-talskyrkan
Utsikten
från kyrkan är magnifik. Gräset markerar
olika korbyggnationer. Här framför dagens kyrka
men under den tidigaste kyrkans kor menas Harald
Hen ha fått sin grav.
Kryptan
i Dalby är egentligen en förhall från
1100-talets första hälft
En
riddare till häst på kyrkans södra yttervägg
Tillbaka
Dalby
kungsgård och kloster
Kyrkan
och Augustinerklostrets huvudbyggnad vilken tidigare varit
platsen för den danske kungen Svend Estridsens kungsgård.
I förgrunden pågår ogräsrensning
i den forna klosterträdgården.
Kungsgården
i Dalby anses ha legat norr om och så gott som vägg
i vägg med Dalby kyrka. Troligen
fanns Svend
Estridsens kungsgård redan då kyrkan påbörjades
ca 1060, i annat fall har de uppförts samtidigt.
Från
kungsgården hade man en god blick bort mot Öresund
där vikingaskeppen
passerade förbi.
I
början av 1100-talet kom kyrkan att omvandlas till
en klosterkyrka tillhörande Augustinerorden. Klostret
övertog även kungsgårdens byggnader och
nyttjade dem fram till det att huvuddelen raserades någon
gång på 1300-talet varefter nya byggnader
uppfördes i dess ställen.
Klostret har brunnit vid minst ett tillfälle och
kom även att fara illa under svenske Karl
Knutssons härjningar i Skåne under 1450-talet.
I samband med den danska reformationen indrogs Dalby kloster
med alla sina jordar och hus in till den danska kronan.
Bakom
kyrkan låg kungsgården. Kyrktornet från
1200-talet reste sig ursprungligen rakt upp från
den västra ingången men är idag halverat
efter att delvis ha rasat för länge sedan.
Några
km österut ligger Hällestad
där tre runstenar nämner vikingen Toke, stenar
vilka en gång restes till minnen efter kämparna
som inte flydde vid Uppsala.
Index
över kyrkorna
Källor:
Statens Fastighetsverk
Foteviken
|
