ölvesborg slotts föregångare uppfördes längst in i Sölvesborgs-viken, troligen någon gång under 1100- eller 1200-talen. Från sent

1300-tal och fram till mitten av 1600-talet var Sölvesborg det administrativa centrumet för Danmarks östra del, Sölvesborgs län. Sölvesborg omnämns på 1200-talet, 1263 förlänades både stad och slott till hertigen av Braunschweig.

Tillbaka

Det kraftiga tornet högst upp på kullen tros ha uppförts under kung Erik Menveds tid som kung, något av de två första decennierna av 1300-talet. Dess dimensioner är ansenliga, med en diameter om drygt 17 m och murar som är drygt fem m tjocka, detta att jämföra med Helsingborgs torn Kärnan vars sida är ca 15 m och murtjocklek om ca 4,5 m. Dessa kraftiga murar antyder att tornet haft en ansenlig höjd, troligen upp emot 35 meter. Tornet har troligen haft ett utanpåliggande trapptorn.

Nedanför slottskullen fanns en ca 15 m bred vallgrav, på östra sidan skild från havet genom en uppkastad vall, ca 12 m bred, invändigt förstärkt med grova bjälkar

År 1343 tillkännager Knut Folkesson av Algotssönernas ätt i ett brev att han av kung Magnus Eriksson mot en en årlig avgift av 500 mark för tre år mottagit Blekinge och Lister mot att han på egen bekostnad skulle hålla en besättning på Sölvesborgs slott, driva in skatter och försvara slottet samt hålla uppsikt över de byggnadsarbeten som skulle utföras.

"Sölvesborgs slott, vid slutet af 1400-talet" - helt missvisande då tornet varit huvudbyggnaden på kullen, som försvars- och bostadstorn, och endast mindre hus fått plats på kullens topp
Sveriges historia 1889

Åren 1332—1359 var slottet svenskt, men stormades under det sistnämnda året av Valdemar Atterdag. År 1402 höll drottning Margareta rådsmöte på slottet, vilket talar för att anläggningen då var både ansenlig och bekväm.

Under Engelbrektupproret stormades slottet år 1436 och intogs också av kung Karl Knutsson ett par decennier senare, 1452. År 1467 var borgen utsatt för en långvarig belägring av Kristian I som då var upptagen av att bekämpa Ivar Axelsson Tott, vilken bland andra förläningar också erhållit Sölvesborg. Slottet dagtingade. Vid brytningen mellan Danmark och Sverige under Gustav Vasa 1525 innehades borgen för en tid av den beryktade Sören Norby som härifrån hade ett gott tillfälle att kontrollera sjöfarten.

Under Nordiska sjuårskriget torde det stora tornet ha mött sitt definitiva öde, då slottet 1564 brändes av länsherren Verner Parsberg inför hotet av de annalkande svenska trupperna. Av tillgängliga uppgifter att döma verkar det stora tornet aldrig helt blivit satt i stånd efter denna förstörelse, men de övriga byggnaderna på borggården återuppfördes och kan följas i räkenskaperna från år 1600 fram till 1658.

Husgrunder på kullens nordvästra sida

 

Tillbaka

S:t Nikolai kyrka

Den svårfotograferade kyrkan i Sölvesborg

Här en mycket bättre avbildning!

En av en yngre person förfärdigad handskriven lapp vid modellen förtäljer följande (sommaren 2008):
Hip hip hura ett stort gratis till 4A:s kyrka som är gjord av sokerbitar, papper, lim, ståltråd, färj, mjölk paket, lite hoby lera och lite kartong, tyg, grus och vadd
Den här kyrkan är inte spesielt berömd men den är fin och den har okså ett fint namn nikolai kyrkan.

S:t Nikolai kyrka i Sölvesborg uppfördes troligen mot slutet av 1200-talet, namnad efter de sjöfarandes skyddshelgon S:t Nikolaus. I anslutning till kyrkan byggdes sedan ett Karmeliterkloster år 1486.

 

Tillbaka

Runstenar i Sölvesborg