 |
 Bollebygds
härad låg under medeltiden och
fram till början av 1600-talet fästet Holmboborg
uppe på Borgakullen i Töllsjö. Läget
för borgen var ur försvarssynpunkt sett
det lämpligast tänkbara där den låg |
längst ut på en 25 meter hög udde i Töllsjön.
På den tiden var sjöns vattenyta betydligt högre
än den är idag, och de branta sidorna sluttade
direkt ner i vattnet.
Borgens
läge indikerar att fästet varit en forntidsborg,
men då den varit försedd med vallgravar pekar
det mer mot att fästet varit en borg från medeltiden.
Det är ju inte otroligt att det helt enkelt är
en forntidsborg som rustats upp och förstärkts
under medeltiden - men ingen vet eftersom ingen utgrävning
gjorts...
Tillbaka
Holmboborg
- ett svårintagligt fäste
Att
anfalla Holmboborg var ingel enkel sak. Först och
främst är hela området kring Töllsjö
en veritabel orgie av höga berg och djupa dalar.
Kom man väl fram till fästet så fanns
i öster och norr, mot Töllsjön, en drygt
40 meter hög brant - nästan ett stup - som på
ett effektivt sätt förhindrande något
direkt anfall.
Branten
följde runt hela borgen, och på dess krön
har sedan palissader och stenmurar fullbordat ett i det
närmaste ointagligt fäste, om vilket mängder
av nedrasade stenar vet att berätta.
.
Ingången till borgen har legat i söder där
branten sluttar något mindre. Här finns en
nio meter lång och tre meter bred vall (A)
som är tydligt upplagd i skift av 4 till 7 dm stora
stenar.
På
utsidan av vallen finns en tydlig grävd grav (B),
4 till 5 meter bred, 9 meter lång och dryga metern
djup.
Omkring
45 meter norr om denna vall, på andra sidan vad
som kan tänkas ha varit en förborg, låg
ännu en vall (C).
Denna var svängd och hade en total längd av
85 m som i norr sammanföll med en naturlig vallbildning.
I
söder fanns en torrgrav (D),
ca 45 meter lång.
(E)
är en oregelbunden förhöjning, vilken skulle
kunna tolkas till att ha varit ett hus eller kastal med
ytan 10 x 8 meter. Från dess södra del löper
en otydlig "bryggliknande" förhöjning.
(F)
har en mer långsträckt form, ca
12 x 6 meter - kanske grunden till ett hus.
Hela
borgområdet har haft måtten ~ 90 x 45 meter
- drygt 2500 m² - medan innerborgen (?) omfattat
~ 1400 m² (grovt uppskattat).
Tillbaka
Den
tredje anfallsvägen
Militärhistorikern
Ingvar Leion, känd för sina väl underbyggda
teorier om slaget
vid Herrevadsbro 1251 (som enligt Leion utkämpades
mindre än två mil norr om Holmboborg) anser
att Sjuhäradsbygden under medeltiden och en bit in
på 1600-talet var ett militärstrategiskt pass
mellan de svårforcerade Smålandsskogarna och
sjöarna Mjörn och Lygnern.
Denna
tredje väg menar Leion skall ha utgjorts av sträckan
Sätila - Bollebygd - Töllsjö - Nårunga
- Vårgårda
näst efter de större och mer ofta använda
Viskastigen och Ätrastigen.
Till
viss del grundar han detta på att det i trakterna
av Bollebygd och Töllsjö skall ha funnits en
borg - vilket då torde vara just Holmboborg.
Tillbaka
Få
omnämnanden av borgen
År
1668 nämns Holmboborg i en promemoria hos biskop
Zakarias Klingenstierna i Göteborgs stift, men han
kallar den då för Gröneborg (vilket inte
skall förväxlas med Joar
Blå's Gröneborg vid Enköping).
Även
namnen Töllsjöborgen och Borgakullen kan förekomma,
och Töllsjö skrevs som Tylsrid år 1540.
Christian Lovén menar att Holmboborg eller Gröneborg
förmodligen varit en skans som anlagts vid ett krigståg,
men anser samtidigt att ett alternativ skulle kunna vara
att här legat en befäst frälsegård.
*
* * *
Tillbaka
Danskarna
på Holmboborg
Vid
1600-talets början gick gränsen mot Danmark
vid Bollebygds södra gräns, och mellan 1612-1613
var häradet och Holmboborg danskt då det
kommit att ingå som en del av Älvsborgs
lösen.
Enligt
en legend i trakten skall danskarna efter återtåget
från Skaraborg suttit uppe på Holmboborg
under hösten 1612.
De goda Töllsjöborna tröttnade till sist
på att ha danskarna boende i sin hemsocken.
Jutarna
var dem dock överlägsna stridsmässigt
sett, så med våldsmedel gick det inte att
bli av med dom.
Töllsjöborna
gav sig dock inte så lätt, och redan på
den tiden fanns det goda psykologer.
Strax
före juletid kom en gammal gumma till tals med
några danska soldater, varvid hon lät dem
förstå att de när som helst kunde vänta
sig ett verkligt "stormanlopp".
På
juldagsmorgonen tog sig så sockenborna till kyrkan,
och de kom från alla håll, med sina bloss
tända för att lysa upp vägen.
Byn Morghult var på den tiden ganska väl
befolkad, och man kan förstå att det var
en mäktig syn då de kom farande i en lång
karavan längs utefter Töllsjöns strand.
Uppifrån
sitt fäste Holmboborg kunde de danska soldaterna
se vad man naturligtvis trodde var en numerärt
sett överlägsen fiendestyrka som närmade
sig i ett våldsamt anfall,.
Så man begav sig hals över huvud iväg
åt andra hållet - mot Danmark.
Sägnen
förmäler vidare att de danskes ledare skall
ha blivit nerstucken i Hedegärde inte många
minuter därefter. Ännu idag kallas ett parti
av vägen för Stackelid.
Källor:
Ett stort tack till Yngve Benjaminsson i Töllsjö
som låtit mig ta del av hans tidningsurklipp ur
BT 3 aug. 1958 och en redogörelse över platsen,
upprättad av Bengt Gynnerwall från RAÄ
den 22 juni 1961.
*
* * *
Tillbaka
Bollebygd
|
Neapel
den 9 mars 1255
Den
katolska kyrkans överhuvud, påven Alexander
IV, skriver i en bulla till biskop
Lars i Skara att den romerska kyrkan beviljat
prästen Johannes i Skara dispensation så
att denne kan tillträda tjänsten i kyrkan
i Ballabu, (Bollebygd).
Anledningen
till bullan var att Johannes var född utom
äktenskapet. |
År
1294 skrevs Bollebygd som ballabygdh och 1420
som Ballabyghit. Enligt Linde kan namnet komma
av mansnamnet Balle som betyder stor/stark.
Mellan
åren 1497-1509 var väpnaren Brynte Bertilsson
till Upplo
häradshövding i Bollebygds härad. Brynte
var far till Måns Bryntesson som mest är
känd för att ha varit tänkt att ersätta
Gustav Vasa
som kung vid Västgötaherrarnas
uppror år 1529.
Huruvida
Bollebygd kan kopplas samman med Bolles
runsten i Härna några mil österut
kan man ju fundera över...
Bollebygds
gamla kyrkas bronsklocka är försedd med dubbla
runrader - se
den hos historiska.se. Ca
100 m norr om kyrkan har man funnit rester efter en
smedja som använts under vikingatiden
och in i medeltid vilket talar för att här
legat en gård.
Källor:
SD
Ortnamn i Västergötland, Gunnar Linde
|
