|
orra
björke kyrka ligger på en
höjd med god sikt mot Hunneberg.
Troligen har den ursprungliga kyrkan uppförts
under 1100-talet medan den nuvarande byggnadens
södra delar är från 1400-talet. |
Namnet Björke skrevs år 1540 som Birke. Dopfunten
av täljsten är från ca år 1200 -
norr om kyrkan har man funnit det så berömda
Vitteneguldet.
Intressant
är att stigporten av sten från 1800-talet
har ett klocktorn av trä ovanpå, ovanligt
i trakten men desto vanligare i Finland under medeltiden.
Själva
kyrkan präglas dels av om- och tillbyggnader vid
1700-talets mitt med tresidigt kor och fönster,
dels av en slags stilrestaurering 1903 med tillbyggnad
av sakristia med rokokodrag och ny västportal med
barockformer samt takryttare i väster. Drag av
lökkupoler tillämpades i såväl
takformer som invändig inredning.
Kyrkan
består av en salig blandning av stilar
Namnen Södra
Björke kyrka är belägen söder
om Herrljunga.
Index över kyrkorna
Källa:
Bebyggelseregistret
Tillbaka
Mellan
Hunneberg
och Norra Björke kyrka fann
man på platsen efter den drygt 2.000 år
gamla byn Vittene år 1990 en av de största
guldskatter som hitintills påträffats i Sverige
- 1,9 kg guld i form av fem ringar. Tre av ringarna
var kraftigt demolerade varför man menar att de
var nedlagda i jorden som en guldreserv, avsedda för
att senare smältas ner och omformas till nya smycken.
Platsen
för Vittenefyndet har redan innan man gjorde fynden
kallats för Hövdingens - man kan undra varför
en hövding, om det nu var en sådan som ägde
guldet, inte hade denna förmögenhet mer tillgänglig
så han kunde ta den med sig upp på den närbelägna
fornborgen Halleberg
om fara hotade. Funderingar finns dock även över
huruvida man vid den här tiden inte såg guldet
som en viktig dyrbarhet utan mer som att själva
ägandet innebar status och gav ägaren sitt
anseende. Vid byggandet av en mangårdsbyggnad
försvann den stora Kungshögen som var "lika
hög som farstukvisten".
Tillbaka
En
betydande plats
I
området runt Vittene har funnits fler byar eller
gårdar och två ganska omfattande gravfält
från åtminstone folkvandringstid
fram till vikingatid.
Det ena gravfältet består av fem gravhögar,
en skeppssätttning och ett trettiotal flatmarksgravar,
ett annat av 19 gravhögar, 19 runda stensättningar,
två treuddar, fyra domarringar och sex resta stenar.
Man har också haft en betydande järnframställning
på platsen. Ca tre km åt nordost står
thegnsten i Bragnum.
I
Vittene har det en gång legat en mindre sjö
som man tror har kunnat haft en förbindelse med
Göta älv via Lerumsån där det fanns
två fornborgar
- se karta.
Vid Lerum mellan Lerumsån och Härstad finns
ännu ett gravfält, bestående av nio
gravhögar och 34 stensättningar.
Tillbaka
Guldringarna
Den
största Vitteneringen som ses på bilden ovan
var den första man fann, detta efter att det hade
fastnat taggtråd i en gräsklippare och "skrotet"
följde med upp då man rev upp taggtråden...
Det är en vacker och mycket välarbetad halsring
om 655 g och 23 karat som endast har fem motsvarigheter
i Europa, varav en från Havor på Gotland,
troligen tillverkad strax före vår tideräknings
början. Slitage visar att den använts flitigt.
Dessa
ringar kallas för torques och har endast
kunnat ägas av mycket rika människor med därtill
hörande hög samhällsställning.
En
av de andra ringarna är en öppen armring av
ormhuvudtyp - ändarna kan liknas vid stiliserade
ormhuvuden. Av denna sort finns endast två tidigare
kända ringar i Sverige, en i Danmark och en i Slovakien.
Ringen dateras till ca 100-talet, vikten 145 g och guldhalten
21,5 karat.
Av
en tredje ring finns endast ena halvan kvar. Denna ring
är massiv och kraftig och försedd med en triangulär
frontplatta. Trots att bara halva ringen finns kvar
så väger återstoden 553 gram.
Lyssna
(Västarvet)
Läs en arkeologisk rapport, 136 sidor
Se
ringarna på Historiska.se
Ett annat Vittene finns väster
om Hols gravfält
söder om Vårgårda.
|