te på den yttersta delen av en udde i sjön Sommen i Ydre härad låg Aspenäsättens sätesgård. När gården tillkommit vet man inte, den förste kände ägaren var Knut Jonsson som levde fram till 1347,

Ydre härad bestod av bygden omkring den stora sjön Sommen och hörde under medeltiden till Smålanden men låg under Linköpings lagsaga. Aspenäs hörde till Malexander socken som med sin kyrka låg så gott som rakt i norr, på andra sidan Sommen.

Knut Jonsson skrev sig som lagman i Östergötland år 1310 och var gift med Katarina Bengtsdotter, en dotter till lagmannen Bengt Magnusson i Östergötland, vilken var av Bjälboättens lagmansgren. Men Knut verkade under sin levnad även som riksråd och riksdrots.
.

Tillbaka

Gården låg synnerligen otillgängligt belägen långt ute på en udde, och dessutom uppe på en mäktig platå i ett bergigt och skogigt landskap. Mot sjösidan stupade berget brant ner mot sjön.
Att gården var lätt att försvara var av stor vikt då ätten från 1200-talets senare del ofta befann sig i stridigheter mot kungamakten och därmed Bjälboätten.
Detta bekräftas inte minst av att både Knut Jonssons fader Johan och farbrodern Birger Filipssöner kom att halshuggas i Stockholm av kung Magnus Ladulås för sitt uppror år 1278 - läs om det här.

Av sätesgården Aspenäs återstår idag endast en del grundstenar efter några gårdbyggnader och en välbevarad stensatt brunn, men har säkert varit av omfattande storlek och hade egen hamn varifrån man kunde segla ut på sjösystemet.

Förutom Aspenäs hade ätten ett flertal andra gårdar och ägor runt sjön, såsom Tranås, Sånna, Ringshult, Sjövik och Vi.

Tillbaka

Birgitta

Hit till Aspenäs gård kom år 1314 en moderlös elvaårig flicka för att bli omhändertagen av sin moster Katarina. Flickan hette Birgitta Birgersdotter och var dotter till Upplands förste lagman Birger Persson och hans hustru Ingeborg Bengtsdotter av Bjälboätten - även han lagman. Mosterns fostran av Birgitta var hård, och hon fick ofta smaka på riset.

Snart började Birgitta få syner som hon började skriva ner. Måhända att dessa var framkallade av sorgen efter modern, den stränga mosterns risknippen och att hon redan som trettonåring fann sig bortlovad och sänd tillbaka till sitt barndomshem i Finsta uppe i Attundaland där hon tillsammans med systern skulle bli bortgift med två bröder ur Ulvåsaätten - Ulf och Magnus Gudmarsson...

Aspenäsättens stamtavla

Källor:
Riseberga kloster av Agneta Conradi Mattsson
Historiska-personer.nu