ågon mil sydost om Kungsbacka ligger ett gravfält som pga sin placering på sidan av en sandås kallas för Fjärås bräcka. Längs åsen passerade fordom den viktiga kustvägen genom det ljungbevuxna

Fynd från bronsåldern har påträffats, och i söder vid Fjärås Tom har det under folkvandringstiden funnits minst tre gårdar där en av bostadsbyggnaderna var hela femtio meter lång. Här i norra Halland tror man att det bodde ett folk som kallades fervir, omnämnda av Jordanes på 500-talet.
I norr bodde gautigotherna, västgötarna, och gränsen mellan dem gick förslagsvis strax norr om dagens landskapsgräns vid Kållered medan grannarna i söder tros ha varit hallin som tros ha regerat från Tvååkertrakten och ner mot Laholm/Båstad där man reste sina stenar i bl.a. Asige och Tjärby.

Strax norr om gravfältet i Fjärås har man funnit en smedja från vikingatiden då Halland ingick i det danska riket. Ytterligare minst två gårdar från sen vikingatid eller tidig medeltid har funnits på åsen.

Tillsammans tolkas detta som att Fjärås var en central plats i Halland från åtminstone 500-talet och troligen fram under hela vikingatiden.

Gravfältet innehåller 127 resta stenar, 4 gravhögar, 26 runda stensättningar och 13 skeppssättningar och anses ha varit i bruk mellan åren 800-1100 e.Kr.

Tillbaka

Södra delen av gravfältet

Sjöborg skrev i Samlingar för Nordens fornälskare i början av 1800-talet:

"Fjärås Bräcka emellan Tom och Li, i ett pass emellan bergen. Bautastens-valplats af oviss ålder, men tyckes tillhöra tiden omkring 500:talet. Teckningen får man återse hos Richardson.
Stenarna voro då vid 200 och äro ännu vid 120. En därvid varande hög, kallad Frodes hög, har en ätthäll, kallad Frodes sten, hvilken nyligen blifvit undersökt, hvaruti fanns en lerkruka med kol samt brända ben, och bland dem en menniskotand af ovanlig storlek; blef äfven ätthällen åter upprest, som har den ansenliga höjd af 11 alnar.
Midt uti finnas 5 ättekullar med bautastenar till fotkedjor. På platsen har man funnit en mängd brända ben, stycken af järn och kopparvapen, samt urnor, fyllda med en ovanlig mängd ben och pärlor, hvaraf finnes, att krigare äfven brukat pärlor till prydnad.
Ej allenast Frodes hög, utan äfven traditionen vill säga oss, att en Kong Frode här stridt och stupat. Af en gammal folksång erindrar man sig ännu dessa ord: Emellan Tom och Lie, Där måtte Kong Frode bie (bida).
Men de Nordiska ländernas Tideböcker uppgifva ingen Frode, som stupat i Halland. Det måste således vara någon af Historiens alldeles okänd vikingsfarare, som här företagit en misslyckad landstigning".

Källa:
Foteviken

Tillbaka

Stenar med ett urtag i sidan kan möjligen tillsammans med en hälsten
ha använts som syftstenar mot stjärnorna för att bestämma en viss tidpunkt.
Se Håvesten i Dalsland.

Tillbaka

Gravfältets mest imponerande sten är kung Frodes sten, närmare fem meter hög.
Enligt Snorres edda var Frode en dansk kung som dödade Ottar vendelkråka,
om denne Frode har något samband med stenen är naturligtvis omöjligt att veta.

Högsta punkten på Fjärås bräcka - är detta kung Frodes grav?
Det fanns i aug 2005 inte en enda informationsskylt i området...

"Valplatsen å Fjärås bräcka" - teckning av C S Hallbäck

Tillbaka

Danska vägen

På östra sidan av åsen ligger sjön Lygnern med Västergötland i fjärran,
nere på en udde alldeles till höger utanför bild låg en fornborg

Vägen som gått uppe på åsen har i alla tider varit mycket viktig eftersom det endast var här man kunde följa kusten, detta pga sjön Lygnern som ligger på den östra sidan av bräckan. Lygnern är två mil lång och går ända in i södra Västergötland där den i vart fall från 1300-talet övervakades från fästet Öresten. Den fornborg som en gång legat här vid Fjärås har därmed haft ett mycket strategiskt läge.

Några få km västerut låg Hunehals. När denna borg anlades är okänt, men kan mycket väl ha varit samtida med Fjäråsborgen om man ser till hur fornborgarna var belägna vid vattendragen och läser var Cytræus Vejanus skrev år 1598, att Hunehals "var anlagd av kvarlevorna av Hunnerna". Hunehals finns omnämnd från 1200-talet och var i folkmun kallad De fredlösas borg.

Läs om fornborgar

I Värö två mil söderut ligger
gravfältet Jättahögen

Källor:
Foteviken
Catshaman