lanshammar i Glanshammar härad i Närke skrevs år 1279 som glanshamar och år 1332 som glanzhamar. De två stråk av marmor

 

Tillbaka

Kyrkan

Glanshammar tvåskeppiga hallkyrka är en av Närkes största och märkligaste kyrkor, med en oregelbunden planform efter flera om- och tillbyggnader. Kyrkan har idag ett rakt avslutat kor i öster, sakristia i norr, ett gravkor öster om koret samt ett idag asymmetriskt placerat torn i väster.

Redan under 1000-talet fanns det en liten träkyrka i Glanshammar. Under 1100-talet eller tidigt 1200-tal uppfördes sedan en mindre kyrka av sten med rektangulärt långhus med smalare kor och västtorn. I kyrktornet sitter en ekstock från den tidigare kyrkan bevarad.

Först tillkom ett bredare kor med sakristia i nordost samt ett sidokapell i nordväst. Mot medeltidens slut blev den omformad till en tvåskeppig kyrka med stjärnvalv. En sakristia tillfogades i nordost och tornet påbyggdes med ett blinderat murverk till sin nuvarande ansenliga höjd. Spår efter dessa ombyggnader framträder på olika håll i kyrkorummet. På södra väggen finns rester av äldre fönsteröppningar och delar av en triumfbåge efter ett tidigare kor samt i nordväst delar av en äldre valvbåge i det tidigare kapellet. Vid mitten av 1800-talet rev man vapenhuset, den romanska sydportalen sattes igen och en ny port togs upp mitt i södra fasaden.

Tillbaka

Klockstapeln från 1663 är till
stora delar klädd med spån

År 1589 försågs kyrkans valv och väggar med kalkmålningar bekostade av riksrådet Erik Abrahamsson Leijonhufvud och hans första hustru Katarina Åkesdotter Soop. Dessa målningar är representativa för Närke och Södermanland och torde höra samman med hertig Karls byggnadsverksamhet bland annat på Örebro slott, Gripsholms slott samt Nyköpings hus. Efter Katarinas död år 1594 lät Erik uppföra ett praktfullt gravskrank kring hennes upphöjda gravvård i närheten av sakristian. Gravskranket har sedan flyttats och kompletterats och är ett av de mycket få kvarvarande gravskranken av denna typ i landet.

Det Reuterska gravkoret i öster uppfördes 1678-79 av kammarherren Gustav Reuter till Skävesund och hans hustru och minner om hur stormaktstidens välbärgade samhällsklasser byggde monument över sig själva i kyrkorna.

Nordväst om kyrkan ligger ett tidigare sockenmagasin, uppfört 1758. Byggnaden är en vitputsad gråstensbyggnad under tegeltäckt sadeltak.

År 1536 fick Ebba Eriksdotter till Loholm socknen Glanshammar i förläning av Gustav Vasa. Ebba var mor till Margareta Leijonhufvud som blev Gustav Vasas hustru just detta år. Släkten Leijonhufvud ägde också godset Ekeberg som ligger en knapp halvmil öster om Glanshammar.

Index över kyrkorna

 

 

Tillbaka

Minnesstenen efter Bruna och Holma

Några meter upp på kyrkväggen på Glanshammar kyrka sitter denna runsten inmurad, Nä 26. För musmarkören över bilden för att se runorna digitalt förstärkta.

Torgeir och ... läto göra minnesmärket efter Bruna,
sin fader, och efter sin moder Holma

Förutom stenen uppe i väggen så finns också en tröskelsten inne i kyrkan, kallad Nä 23 ,som bär inskriptionen Sigrik lät resa stenen efter Reidubuin (?), sin son, en modig man, och Odd och Frösten [lät också resa stenen].
Runstenarna tillsammans med kyrkan och dess föregångare vittnar om en 1000-årig historisk kontinuitet på platsen.

I Nasta ca 3 km åt nordväst står Nä 34 och i Apelboda fyra km rakt i norr står Nä 29. Denna senare tros kunna vara en parsten till stenen med drakslingor här nedan som sitter i kyrkogårdsmuren till Glanshammar kyrka.

Stenen med drakslingor i samma svarta bergart, ligger i kyrkogårdsmuren

 

Nära kyrkan finns ett fält med flera gravhögar och en skeppssättning

Källor:
Christer Hamps hemsida
Bebyggelseregistret