lliest går een gammall sägn, att fordom tijd hafwa twänne Adelsmän Fächtat på Åhrby Giärdet, som nu ligger under Sparrsätra by. Den ene hafwer warit af Folckungarne, och den andre af

Texten ovan är hämtad ur Rannsakningar efter Antikviteter av år 1672 och beskriver slaget vid Sparrsätra år 1247 där ett uppror lett av Holmger Knutsson till fästet Ymseborg i Vadsbo härad i Västergötland fick sitt slut.

Tillbaka

Prologen i Olostrum 1229

Vid Olostrum kom år 1229 Knut Långe Holmgersson ridande i täten för ett följe upproriska stormän som hade som mål att avsätta den blott trettonårige kung Erik läspe och få bort den förmyndarregering som sedan Johan Sverkerssons död år 1222 skött de kungliga affärerna - med Birger Jarls bror biskop Bengt och Birgers kusin, jarlen Ulf Fase som frontfigurer. Anledningen till missnöjet med kungen är en smula oklart.

Var Olostrum var beläget är osäkert, möjligen vid Alvastra eller vid Eskilstuna, omnämnt som Olostrum av Skänningeannalerna som också meddelar att Erik efter slaget flydde till Danmark, varefter Knut kunde tillträda som kung.

1234

Då Knut Långe dött år 1234 ansåg sig sonen Holmger Knutsson vara den som skulle bli ny kung, men eftersom Erik läspe precis då kom tillbaka till Sverige, kanske åtföljd av danska trupper, så fick Holmger vackert dra sig tillbaka.

Om Erik faktiskt hade tillgång till danska trupper och/eller ett starkt stöd här i Sverige så kan hans återtagande av kungakronan mycket väl ha skett i ett slag år 1234 där folkungarna fick smaka på vad den bortkörde nu artonårige Erik förmådde uppbåda av slagkraft. Lindskog förmedlade en tradition från Sparresäter i Lerdala i Västergötland om att slaget stått där, och att det kanske var där som Knut Långe dog.

Hursomhelst, missnöjet blev inte mindre med det, och år 1247 samlar Holmger sina upproriska vänner bland folkungarna och beger sig på jakt efter kungen. Även invånanrna i folklanden skall ha ställt sig på folkungarnas sida.

Tillbaka

Sparrsätra 1247

Vid Sparrätra någon dryg mil nordväst om Enköping möttes man öga mot öga. Den kungatrogna styrkan leddes av Nils Sparre till Tofta om vilken man inte vet så mycket. Folkungarna förlorade slaget och motståndet mot kungligt centralstyre och skatter hade fått sig en rejäl knäck.

Holmger flyr efter slaget till Gästrikland där han dock letas upp och tas till fånga för att året därpå, 1248, halshuggas av Birger Jarl. Även Ulf Fase avlider detta år, Birgers kusin, och möjligt är att även han miste sitt huvud. Det senare är dock endast en hypotes, men han lär trots att han var kungens jarl ofta motsatt sig de förslag till förändringar som fördes fram.

I Skänningeannalerna skrev man anno 1247: "Detta år förlorade Upplands allmoge vid Sparrsäter segern och sin frihet, och man pålade dem spannskatt, skeppsvist och flera bördor".

Tillbaka

Vid tiden för slaget lär platsen för slaget ha hetat Åhrby vilket sedan lär ha ändrats till Sparsætræ. År 1231 omnämns ett Arby i ett påvligt brev Birger Jarl figurerar som överlåtare av mark som nu stadfästes till att ha övergått till kyrkoprovinsen Dacia, omfattande hela Norden med Ascer i Lund som förste ärkebiskop. Huruvida det är samma Årby som åsyftas är dock oklart.

Vilka var folkungarna?

Om vilka beteckningen folkungar egentligen åsyftade har man funderat en hel del över. Kanske man kan beskriva dem som ett slags parti där medlemskapet kom genom genetiskt släktskap vilket sedan genom generationer blev alltmer uppblandat. Därmed kom de flesta inom de högre kretsarna att på något sätt vara släkt med varandra, inklusive kungahuset.
Kanske att folk kommer av Folke den tjocke, Bjälboättens påstådde urfader, och att ungarna är hans efterkommande vilka sedan blivit uppblandade med andra ätter.

Beteckningen användes första gången i den äldre Västgötalagens kungalängd där man skrev att Sverker d.y. togs av daga av en folkunge i Gestilren 1210, vilken torde ha varit Sune Folkesson.
Här ser man tydligt hur ätterna hade kopplingar över ättegränserna - Sune Folkesson som var Birger Brosas sonson (Bjälboätten) gifte sig efter att ha dödat Sverker med dennes dotter Helena. Sverker var vid sin död gift med Sunes Faster Ingegärd - Bjälboätten igen...

Källor:
Slaget vid Sparrsätra 1247 / Sven Sandblom