yrkan i Timmele norr om Ulricehamn är i sina äldsta delar från mitten av 1100-talet. Den tympanon och de två ansiktsmasker som finns i

Omkring år 1550 tillbyggdes den så kallade bakkyrkan åt väster, detta som en ersättning för de två annexkyrkorna Bjättlunda och Vång som då raserades.

Till Timmele kyrkas dyrgripar hör nattvardskalken från 1383. På foten är den smyckad med gjutna bilder av den korsfäste samt av Maria och apostlarna. Inskriften lyder Ave Maria, ora – ”Var hälsad Maria, bed (för oss)”. Kalken används fortfarande och är troligen den äldsta som fortfarande används.

Tillbaka

Timmele kyrka brändes av danskarna år 1520, samtidigt med den närliggande Dalums kyrka. Danskarna passade då på att plocka ner takbeläggningen som var av bly, precis som kyrkan i Molla. Troligt är att byggmästaren kom från Lund, precis som man tror om Mollakyrkan, då blytak var en vanlig taktäckning i det danska Skåne under 1100-talet.

Timmele kyrka har, förmodligen under 1700-talet, blivit tillbygd på östra gaveln varigenom den blev både ljusare och rymligare (höger på bilden).

Index över kyrkorna

Tillbaka

En del av Ätrastigen

Hålvägar i Timmele, belägna ovanför och alldeles invid Ätrans västra strand

Via Timmele i Redvägs härad i sydöstra hörnet av Västergötland har människor under årtusenden passerat revy. Här i Ätradalen har allt från fromma pilgrimer på väg mot Nidaros till krigare som kom med mord i blick tagit sig fram - se även Kymbo nedanför Tidaholm med dess hålvägar samt kartan över det medeltida vägnätet.

Hålvägarna sedda söderifrån

Uppe på platån och mellan hålvägarna och Ätran finns ett gravfält med ett sextiotal gravar

Tillbaka

Runstenen Vg 186 - idag på Dagsnäs

I muren som omger kyrkogården i Timmele har det tidigare funnits en runsten som dock tillsammans med flera andra runstenar har flyttats från sina ursprungliga platser och hamnat i en park på Dagsnäs säteri.

Runstenen från Timmele som nu återfinns på Dagsnäs

Seyter satte sten efter Steno (Östen),
Gud hjälpe hans själ och Guds moder
helig Krist i himmelrik

Tillbaka

Runtikring Timmele

På Timmele hed har Älvsborgs regemente vilket grundades år 1624 haft sin första fasta övningsplats under åren 1685-1770. Manskapet hämtades från de sju häraderna Mark, Bollebygd, Kind, Redväg, Ås, Gäsene och Veden, varifrån benämningen Sjuhäradsbygden kommer. Det åttonde kompaniet sattes samman av folk från Göteborgstrakten - se häradskartan. Bl.a. deltog mannarna som övats här i Timmele i anfallet mot Fredrikshald år 1718, se under Blomsholm.

I närheten av Vist mellan Timmele och Ulricehamn beskrev P E Lindskog i början av 1800-talet att det strax invid landsvägen fanns en djup lång grav "som synes hafva varit en lämning af de försvarsverk, som Svenskarne måst anlägga emot de Danske under den långa fejd, hvartill Kalmare-Unionen föranledde.
En dylik graf af än betydligare längd ser man ej långt ifrån Timmelheds Prästegård, hvarest omgifvande och närgränsande höjder och berg göra denna plats ganska tjenlig till förskansningar emot en anryckande fiende".

Lindskog förtäljer vidare att "På Timmelheds Hed, emillan Lena by och Timmelhed belägen, finnas här och der högar uppkastade, som troligen utgöra lämningar efter märkvärdiga händelser i forntiden".

Han fortsätter: "Här i Församlingen äro, utom Staden, 2:ne Gästgivaregårdar, nämnligen en i Timmelhed, hvarest är Tingsställe för Redvägs Härad, och en i Brunn, benämnd Edman, som är Handelsborgare i Ulricæhamn, har genom en väl byggd man- och ladugård samt genom en väl anlaggd trägård, som blifvit rikligen försedd med flere fruktträd och bärbuskar, derstädes nedlagt en berömvärd kostnad och möda".

(Timmelhed - ett äldre namn på Timmele)

Se också de närbelägna Vädersholm, Fagranäs, Vinsarp och Slottet i Vist.