trax norr om Rackeby på Kålland låg en gång borgen Jarlehus, eller Järnehus som man säger i trakten. Det senare är nog också det

Tillbaka

Borg med vallgrav

Jarlehus tros ha blivit anlagd mot 1200-talets slut på en bergsplatå invid Vänerns strand och har under sin storhetstid varit helt omfluten av vatten. Dock - en tradition i trakten menar att borgen skall ha uppförts redan under Olof Skötkonungs tid, alltså för omkring 1.000 år sedan.

Runt borgen har funnits en vallgrav, och det har också funnits kraftiga kalkstensmurar som varit ca 2,5 - 3 meter tjocka, som skydd mot landsidan. Storleken för dessa rester av murarna mäter ca 65 x 24 meter vilket ger borgområdet en yta omfattande närmare 1.600 m².
Muren som var byggd av gråsten med inslag av sandsten var ovanligt nog putsad på utsidan och troligen också på insidan!
Jarlehus anses ha varit en mycket stark befästning och låg strategiskt placerad för sjöfarten, och här tros även ha funnits en hamn som även användes till in på 1500-talet.

Kanske var Jarlehus förutom sin bevakningsfunktion för sjöfarten också en yttre försvarsborg för den kungsgård eller det slott som måhända en gång fanns på Lindön där lämningar efter en sjutton meter lång byggnad och några märkliga markformationer fortfarande går att se.

Tillbaka

Som nämnts tror man att Jarlehus uppfördes under 1200-talet, men finns inte omnämnt förrän under Gustav Vasas tid, då kallat för Hiernehus.
De enda övriga källor som pekar mot Jarlehus är att hertigarna Erik och Valdemar red till Rakkaby efter mötet med sin bror kung Birger på Aranäs år 1304, vilket av tradition anses ha varit synonymt med att dom red hit till Jarlehus. Men om Jarlehus var en förborg till huset på Lindön så lär det ha varit till Lindön man kom.

Tillbaka

P E Lindskog om Jarlehus

P E Lindskog skriver att "Järlehus har varit ett Slott, der Wästgötajarlarne, enligt hvad namnet tillkännagifver, residerat. Det har varit i flor i Ingjald Illrådas tid och på 760-talet. Härifrån skall i Hedentima varit en stark järnkedja öfver viken intill Dalbo-näset. Namnets uttal har hos Allmogen blifvit så vida förändradt, att stället nu vanligen kallas Järnehus".

På annan plats fortsätter han: "Åt sidan af Järnahus i sjön, äro de så kallade Stenkistegårdarne märkvärdige; de äro anlagde omkring 10:de seklet af den Garnison, som låg i Järnahus, att hindra Danskarnes ingång. Vid Järnasund var en bekant järnkedja öfver sundet, att förekomma infall.
Man blir varse i Strö Socken 3 stora stenrör, af klotformiga och runda stenar, visst öfver 10.000 lass i hvartdera; det ena kallas Hjortröret, väster för långmåsse; det andra ligger söder om Bredeberg och det tredje på Fläxeberga. Dessa äro förmodligen ihopsamlade af den garnison, som varit i Järnahus, och ämnade till försvarsmedel emot fienden för att dermed slunga och kasta".

Tillbaka

Vid undersökningar av platsen har man funnit två hillebarder vars existens menas peka mot att strider ägt rum på platsen. Enligt en tradition som nedtecknats på 1600-talet fick borgen ett dramatiskt slut:

Borgens garnison skulle ha gjort sig synnerligen impopulär genom våldgästningar hos traktens bönder. Dessa skall då ha lyckats ta sig in i borgen, dödat knektarna och bränt allt som kunde brinna.
Att det brunnit på Jarlehus vittnar några provundersökningar som Länsmuséet utfört på platsen. Kanske var det under Engelbrektupproret, vilket tog sin början år 1434, som fästet förstördes.

Tillbaka

Det är inte mycket kvar av murarna, i vart fall inte ovan jord

Tillbaka

Järnkättingen vid jarlehus

e norsk-isländska sagorna berättar om Olav Haraldssons härnadståg i Svitjod. Kung Olav seglade då in med sin flotta och trängde långt in i svearnas rike, ända upp till "Fornu Sigtunir", spekulationsvis till Sätuna vid Hornborgasjön dit man förr kunde ta sig med båt - se under Skara. I Sätuna finns en stenlagd hamn.

I Sigtuna härjade Olav och brände, men när han skall segla ut finner han utloppet spärrat av en järnkedja, och måste därför vända och gräva sig ut på ett grundare, men obevakat ställe. Kanske är det från denna så omtalade järnkätting som det forna namnet Hiernehus (Järnehus) kommer?
Prästen Johan Högman skrev år 1787 att "i hedentimma varit en stark jern Kädja öfver viken in på Dalbonäset.

Att kedjan skall ha skyddat Jarlehus är inte troligt - hypotesen att den skyddat för infart till Järnesundet in mot Lindön och bort mot Riksbro skans verkar mer sannolik.

I sin bok Ortnamn i Västergötland för Gunnar Linde fram tanken att det även kan ha funnits en sådan kätting vid den närbelägna Läckö biskopsborg.

Troligen hamnen för Jarlehus som var beläget uppe bland träden - kanske
var det härifrån som kättingen spändes över Järnesundet

pisoden med Olavs seglats har sysselsatt forskarna länge. Kättingen som spärrade av utloppet, troligen vilande och uppburen av ett antal flötestockar, har man gärna velat hitta. Olav Haraldsson liksom andra norska och danska kungar vid den här tiden krigar och sluter fred kring Kattegatt, Vänern, Göta Älv och Kongahälla. Är måhända en av platserna för Olaf Haraldssons härnadståg i Svitjod att söka vid Jarlehus?

Järnkätting var också något som omnämnts att Torgils Knutsson (från det till Jarlehus ganska närbelägna Aranäs) skulle ha använt sig av då han försvarade sitt Landskrona i Finland år 1300 - läs här.

I TV-serien "Svearikets Vagga" visade Dag Stålsjö en konstruerad modell av fästet Jarlehus. De provgrävningar som senare utfördes visade att hans modell stämde närmast exakt med verkligheten. På modellen hade Dag efter förebild från Olaus Magnus illustrerade svenska 1500-talshistoria låtit hänga upp en grov järnkedja som spärrade av sundet. Handlingar från 1600- talet och 1700-talet berättar nämligen om en folktradition som sade att "hedentima var här en kedja sträckt över sundet". Denna kedja omtalas i flera handlingar och kanske var det också den Dag fann i sundet, idag förvarad på muséet i Skara.

*

Från en P-plats i stugområdet några km norr om Rackeby kyrka, nära Järnesundet, leder en stig fram till platsen där Jarlehus en gång tronade.

Se en klickbar karta över området runt Kinneviken

Källor:
Arkeologi i Skaraborg - Gerhard Flink
Svearikets vagga - Dag Stålsjö
Jägmästare Henrik Stålhane
Borgar och befästningar i det medeltida Sverige / Christian Lovén