te på en holme i Nordre älv mittemot Norges då viktigaste stad Kongahälla anlade konung Håkon den gamle på 1250-talet en ringmursborg till stadens försvar, omnämnd år 1257. I Håkonssagan

berättades att kungen "lät göra borg i Kungahälla på Ragnhildsholmen och bygga hus i kungsgården i staden".

Borgen var ett för sin tid mycket starkt fäste, och vid Kungahälla fanns vid den tiden ingen kraftigare försvarsanläggning. Den kastal som funnits på vad som idag heter Klosterkullen brändes efter ett anfall av venderna år 1135, ett folk från södra Östersjön.

Men med denna nya borg fick man ett effektivt lås i Nordre älv - på den tiden kort och gott kallad för Älven. Ungefär samtidigt påbörjades också ett antal andra borgar att uppföras under Håkons tid, bl.a. det enorma Tunsbergshus vid Oslofjorden, omfattande cirka 60.000 m² varav själva huvudborgen utgjorde 7.000 m² - att jämföra med Ragnhildsholmens 1.500 m².

Tillbaka

Under medeltiden inträffade ett ras vid nuvarande Bohus, troligen ca 1250. Man har tidigare utgått ifrån att detta ras skall ha spärrat av hela Göta Älv så att norrmännen därmed kunde kontrollera all trafik till och från Lödöse. Dessa funderingar har dock alltmer kommit att omvärderas, det är inte troligt att hela älven skulle kunnat täppas till så att dåtidens skepp inte kunde passera, särskilt som vattenståndet var flera meter högre än idag. Annars leder faktiskt Nordre älv ut cirka 3/4 av Göta älvs vatten ut till västerhavet.

 

 

Tillbaka

Miklaborg

Ett gammalt namn på Ragnhildsholmen är Eagnihlarholm medan den i Rimkrönikan från början av 1500-talet kallades för Nyklaborg, vilket lär vara en förvrängning av namnet Miklaborg - "den stora borgen". Men oftast har man inte gjort någon skillnad på staden Kungahälla och Ragnhildsholmen - man sade helt enkelt Kungahälla eller Kungahälla slott. Ragnhild själv tror man var Håkons svärmor.

Från borgen hade man en bra utsikt ut över Nordre älv som var
den naturliga farleden mellan Göta älv och Viken

Tillbaka

Dagens Ragnhildsholmen, tidigare Miklaborg, sedd från Hisingen i söder

Inne i borgen bodde befälhavaren, men även styresmän med nära anknytning till kungamakten. Dessutom kunde mördare och andra oönskade element få en tids förvaring i borgen.

Ringmuren är byggd av sten medan tillbyggnader och reparationer är av tegel. Borggården mäter 36x40 meter och alltsammans vilade stadigt på det bohuslänska granitberget. Runt borgen har det legat förläggnings- och förrådsbyggnader, troligen byggda av trä.

Huvudporten varigenom kungar och stormän vandrat
var vänd ut mot Nordre älv och Kungahälla

Tillbaka

Hertig Erik

I början av 1300-talet härskade den svenske hertig Erik på borgen. Erik fick Ragnhildsholmen med kringliggande land (Älvsyssel som bestod av södra Bohuslän) av kung Håkon Hålägg 1304 som tack för att Erik stödde Håkon i striderna mot Eriks bror, kung Birger av Sverige. Året därpå, 1305, fick han också norra Halland med bl.a. borgarna Hunehals och Varberg. Dessutom trolovades Erik med kung Håkons dotter Ingeborg för att ytterligare stärka banden. Det visade sig bli en kort vänskap. Redan 1307 belägrar kung Håkon, danske kung Erik Menved och brodern Birger Ragnhildsholmen tillsammans! Men även den alliansen blev kort - endast ca fem veckor...

Så dags i historien verkar dock Ragnhildsholmen börjat förlora i betydelse för Håkon - eller så behövde han helt enkelt ett nytt fäste för att kunna hålla ordning på dotterns fästman Erik... På Bagaholmen där Älven delade sig började en ny borg ta form ca 1308, det sedermera så ryktbara Bohus. I Erikskrönikan kan man läsa att det "Nya huset", dvs borgen på Bagaholmen, "är besvärande för hertig Erik och till hinders för trafiken på älven".

Men hertig Erik tyckte fortfarande att Ragnhildsholmen passade hans syften mycket väl där den låg i Norge, skyddad från brodern Birgers härar, och redan 1310 återtog Erik fästet. Men inte heller denna gång blev det någon längre sejour. I enlighet med villkoren i Oslofreden 1311 återlämnades borgen till Håkon, sannolikt före 1315 men antagligen redan 1312. Den ödelades snart av eldsvåda, och stenen användes sannolikt för byggandet av Bohus.

År 1313 gifter sig hertig Erik med Håkons dotter Ingeborg. Han har då stora planer på att bilda ett eget västnordiskt rike, motsvarande ungefär dagens Västra Götaland. Men innan han kom så långt hade broder Birger lurat honom till Nyköping för ett gästabud år 1317 där han sedan svalt ihjäl året därpå...

Från Bohus kom, efter hertig Eriks död, hans hustru drottning Ingeborg att residera med sonen Magnus Eriksson, vald till kung av Sverige vid blott tre års ålder. Av Erik hade hon också fått Axevalla hus i morgongåva, samt borgen Hunehals i Halland med tillhörande land.

År 1311 nämns borgen på Ragnhildsholmen för sista gången. Myntfynden i borgen visar att den antagligen övergavs någon gång före 1319.

Tillbaka

Borgen har varit imponerande att närma sig vid den tid då murarna hade
sin fulla höjd, försedda med smala fönsteröppningar som vidgades inåt

"Verkansdelen" av en stridsklubba
funnen på Ragnhildsholmen

Tillbaka

Översiktsplan
- för markören över siffrorna (eller se förklaringar nedan) -

1. Södra porten
2. Smedja, bak- eller brygghus? I SÖ hörnet fanns en eldstad
3-4. Verkstad? Här hittades borr, mejslar, brynen, pilspetsar o speltärningar
5. Inga fynd
6. Västra porten, igensatt
7. I en avbalkning av tegel fann man lås, mynt, vapen, en lerkruka, en ring av guld, en ring av silver, en brons- och tre järnnycklar
8. Gamla huvudporten mot älven
9. Kök? Här hittades ett metertjockt lager av avfall, ben o trasiga köksredskap
10. Den enda kända ingången till tornet
11. Troligen borgens försvarstorn och sista reträttplats. De övre våningarna tror man kan ha inrymt ett kapell och en sal
12. Rum utan dörr mot borggården, innerväggar av tegel
13. Källarutrymme utan fönster
14. Gården sluttar mot sydost. Här har funnits en naturlig förrådskällare innanför en ingång med spetsbågevalv
15. Liten utbyggnad av sten - kan ha varit uppsamlingsplats för hängdass
16. Yttre port i utanverket, till skydd för porten (1)

Knappt två km nordost om Ragnhildsholmen låg Hakereds fornborg och tre km söderut de båda fornborgarna i Djupedal.

Översiktsplanen och informationen kommer från en tavla på platsen