en märkliga kyrkan i Rydaholm med sina reliefter och runinskrifter uppfördes troligen under 1130-talet, men tros ha haft en föregångare

Troligen fanns ingen västportal då kyrkan byggdes, ingång skedde via en syd- och en nordportal i långhusets västra del. Det mäktiga och breda tornet anges ha tillkommit åren 1180 - 1219 medan de dubbla spirorna tillkom i mitten av 1300-talet. På vardera sidan om den södra torngluggen sitter en relief, till vänster kyrkans skyddshelgon S:t Mikael och till höger en biskop i högtidsskrud.

På tornets andra våning tyder bjälkhål i stenmuren på att det funnits en läktare in mot kyrkan, ett imporium vilket byggts samtidigt med tornet. Här satt kyrkans patronus. År 1178 nämns biskopen i Linköping som ägare till egendomen Lökaryds by ett stycke norrut, kanske var det biskop Kol (1171-1196) som lät bygga tornet? Konflikter mellan Linköpings och Växjö stifts biskopar om makten över Finnveden är kända och gick till Vilhelm av Sabina för skiljedom på Skänninge möte år 1248 - Finnveden och Rydaholm kom att tillhöra Linköpings stift under hela medeltiden.

Något längre ner på tornets sydsida finns en runrad inhuggen som inte gått att tyda. Nere på sockeln på tornets norrsida lär finnas en runrad med lönnrunor varom traditionen förmäler, att om den onde kom så skulle han uppehållas genom att han inte kunde tyda runorna, och skulle därmed bli stående att läsa, och läsa, och... Runt det södra vapenhusets ingång finns ytterligare reliefer, se nedan. År 1793 revs långhus, kor och absid och ersattes med dagens större och rymligare skepp. Tornet fick dock stå kvar orört.

Tillbaka

Rydaholm - en centralort

Rydaholm är den största socknen i Östbo härad i Finnveden, dessutom centralt belägen i vad som ingick i Tiohärads lagsaga som senast mot slutet av 1100-talet omfattade de tre smålanden Njudung, Finnveden och Värend. Namnet Rydaholm stammar från vikingatid, och området har en osedvanligt rik tillgång till myr- och sjömalm för järnframställning.

I Rydaholm rinner Helge å upp, Den heliga ån som rinner ner till Åhus och ut i Hanöbukten där slaget vid Helge å stod år 1026. Rydaholms tidigaste kyrka tros ha legat någonstans vid eller nära Helge å´s källa. Helt nära där som Helge å rinner upp ligger gården Kungsholmen, och ett kortare stycke därifrån finner man gården Trälsborg, om det nu på något vis kan ha något att göra med Blåtands trelleborgar, tro. I Rydaholm finner man också Helgasjön, eller Den heliga sjön, jämför med Helgasjön vid Växjö.

Vid Dackefejden sommaren 1542 drog sig den svenske Gustav Olofsson till Torpa undan hit till Rydaholm för att invänta Lars Siggeson Sparre och hans svenska huvustyrka, detta eftersom Nils Dacke var alltför överlägsen sett till antal stridande. Rydaholm låg lämpligt placerad utmed vägen mellan Kalmar och Växjö i öster och Ljungby i väster, se vägkartan.

Tillbaka

Reliefer från den gamla stenkyrkan

Reliefterna på bilderna sitter runt ingången till det södra vapenhuset.

Tomasreliefen som menas visa hur Tomas tvivlaren sticker in
fingrarna i Jesus sår medan en biskop ser på

Två ansikten överst på en kolonn,
båda ser ut att räcka ut tungan...

Runinskrift Sm 57 från en gravhäll, tolkad som "Älska Gud"

Rydaholm kyrka i juli 2008

Index över kyrkorna

Rikslikaren för den gamla alnen kallades för Rydahomsalnen och hängde förr uppspikad på Rydaholms kyrkas dörr. Från år 1414 föranstaltades att denna skulle vara det enda (av alla florerande alnmått) som fick användas. Exakt samma alnmått användes i danska Skåne under 1100-talet. Från år 1604 var Rydaholmsalnen upphöjd till riksaln (0,5934 m).