|
ellan
Fölene
och Södra Härene
ligger Eggvena, år 1393 skrivet
som
Eggwine eller möjligen Egg Wine där betoningen
skall ha |
legat på den andra stavelsen. Här finns ännu
ett antal resta stenar kvar som minnen efter våra
förfäder. Stolta står de uppe på
en kulle vid Lunda Östergård, på vad
som i dagligt tal kallas för Gravåkern.
Av
de tre resta stenarna på bilden är de två
till höger autentiska, medan den vänstra stenen
hittats i den närbelägna skogen. Strax till
vänster utanför bild ligger ännu en sten
som spruckit. En sten har hämtats från platsen
och ligger numera som grundsten till en ladugård.
Tillbaka
|
P
E Lindskog 1816:
"Minnesmärken bestå uti upreste
högre stenar, dels uti lägre och nära
hvarandra satte stenar, som tyckes utvisa Domarsäte
eller Tingsställe efter fornålderns
bruk och dels uti några af jord och sand
uppkastade högar, hvilka anses hafva varit
nyttjade såsom så kallade Reduter".
"Reduter"
(redutter) är ett mindre slutet befästningsverk
med vallar.
Även
en domarring
som bestod av ganska små stenar har funnits
på kullen.
En av dessa står fortfarande kvar på
sin ursprungliga plats medan de övriga ligger
uppstaplade mot en mur bredvid (stenarna på
bilden hitom granen).
|
Strax
bortom dessa stenar finns en hög, omgiven av granar
- måhända tillhör den Lindskogs redut?
Tillbaka
En
märklig sten
Vad
är nu detta för en skräphög...?
För musen över bilden och se en närbild
av
hålet vid pilen - ett handgjort hål med
en diameter av ca fem centimeter.
På
gravåkern finns en sten som väcker undringar.
Om man tänker sig stenen med hålet uppåt
så är den spetsig mot botten och har kanske
varit en grundsten åt en byggnad.
Precis
sådana här stenar beskrevs av G Liljenroth
i hans bok om Gum.
Han menade att man i hålen slagit ner järntenar
och att dessa sedan använts till att hålla
en bärande stolpe på plats. I hans fall med
Gum menade han att byggnaden varit en tempelbyggnad
- men riktigt så långt skall vi kanske inte
gå i detta fall - eller...?!
Tillbaka
Bautastenarna
på Gravfältet
|
Den
största stenen, ca tre meter hög, har
fått en kraftig lutning och riskerar att
välta. Försök att räta upp
den med hjälp av traktor har gjorts - stenen
vägrade dock att låta rubba på
sig!
Lutningen
beror på att en stor björk vuxit alldeles
bakom stenen, och att dess rötter har lyft
upp ena sidan. Några mindre stenar hjälper
nu till med att hålla kolossen stående
under ännu några år.
På
åkern strax bakom stenarna på bilden
t.v. visste förre ägaren till gården
att berätta om att där fordom funnits
flera varggropar.
|
Tillbaka
Kanes
sten - Vg 152
Stenen
blev rengjord och fick runorna ifyllda sommaren 2008
Gunnvar reste denna sten efter Kane,
sin make, en mycket god thegn
Utmed vägen mellan Eggvena kyrka och Bråttensby
står en runsten vid Håkansgården.
Stenen är en s.k. thegn-sten,
en titel som troligtvis innehades av någon hög
man nära kungen vid tiden runt år 1000 eller
strax dessförinnan.
Dessa
thegn- och drängstenar som finns i området
visar att det har bott mycket inflytelserika män
här under vikingatiden,
inte långt från stenen ligger Kungegården
och Hovgården - intressanta namn!
I
verket över Hilfelings resor år 1791 finns
följande beskrivning:
"Runsten vid Äggväna Bys Giärde
af gråsten 5 alnar lång 3 alnar bred - var
nedfallen 29 Aug 1791, men blef uprest af Hilfeling
Antiquarius".
Stenen
har sedan dess varit nära att falla flera gånger.
År 1899 var den "till marken nästan
nederfallen men återupprestes den 30/6 samma år
genom ortsbefolkningens försorg". Dess beteckning
är Vg 152, och man tror att det är samme man
som ristat denna lika väl som Vg 151 utanför
kyrkan - se denna sten här nedan.
(texten
ovan från Fotevikens hemsida)
Noteringar:
Den 22 februari år 1411 meddelar väpnaren
Birger Folkesson till Åby i Landa
att han skiftade arv med (halv-) brodern Magnus Bengtsson
och då erhöll den större Loftsgården
i Eggvena. Sigillanter var b.a. "curatorumque videlicet
Benedicti in Asgwzstorp (Algutstorp),
domini Benedicti in Taarzlef (Tarsled),
domini Gunnonis in Narungum (Nårunga)
et domini Iohannis in Laarf (Larv)".
Birger var förmodligen av ätten Lilliehöök
och häradshövding i Barne härad.
Här
bodde också en Herr Folke vid samma tid, Folka
ij Æggwine - Birgers far?. År 1402 köpte
Folke loss gården Trä (?) i Landa
socken som till hälften tillhörde Skövde
kyrka (troligen Vårgårda)
medan han själv ägde den andra hälften.
SD
Plötsligt
en dag i Eggvena kom "Arn"
ridande på vägen...
Notera Kanes runsten borta till vänster (bilden
ovan).
Tillbaka
Eggvena
kyrka
Eggvena
medeltida kyrka
Eggvena
kyrka uppfördes troligen under 1100-talet och är
belägen utmed vägen mellan Herrljunga
och Södra Härene,
alldeles invid Nossans
södra strandbrink. Tornet tillkom år 1776,
kanske samtidigt som skiljemuren mellan långhuset
och koret revs ner - se en bevarad skiljemur i Horla
kyrka.
Av
de äldre inventarierna märks ett processionskrucifix
från 1100-talet och en dopfunt från 1200-talet,
tillverkad av sandsten och dekorerad med flätmönster.
Eggvena
kyrka ca 1920
Index
över kyrkorna
Tillbaka
Vives
sten - Vg 151
Vid
Eggvena kyrka finns en runsten - rest ca år 1000.
e.kr.
Vifast reste denna sten efter Vive,
en mycket god tägn
Runstenen menar man mycket väl kan ha tillverkats
av samme ristare som fick i uppdrag att rista stenen
söder om kyrkan liksom runstenarna
i Hol och
i Remmene.
Skylten
ovan står bredvid runstenen utanför Eggvena
kyrka, skriven av Storebror själv - RAÄ. Som
vanligt utgår man ifrån att allt betydelsefullt
alltid funnits längre norrut, runt Mälaren!
Varför måste tägn, eller thegn, ha en
annan innebörd här i Västergötland?
Kan det inte helt enkelt ha varit så att Västergötland
verkligen hade så många thegner och drängar
här under vikingatid/medeltid som förekomsterna
visar! Ibland
kan man tro att Västergötland, och särskilt
då den södra delen, skulle ha varit ett slags
vacuum för ca 1200 - 900 år sedan. Allt
hände runt omkring oss - våra vägar
var det inga som använde, ingen besökte oss
- hellre rundade man då området per båt
(!).
En
gravkulle ca 200 m öster om Eggvena kyrka
|