ellan Fölene och Södra Härene ligger Eggvena, år 1393 skrivet som Eggwine eller möjligen Egg Wine där betoningen skall ha

Av de tre resta stenarna på bilden är de två till höger autentiska, medan den vänstra stenen hittats i den närbelägna skogen. Strax till vänster utanför bild ligger ännu en sten som spruckit. En sten har hämtats från platsen och ligger numera som grundsten till en ladugård.

Tillbaka

P E Lindskog 1816: "Minnesmärken bestå uti upreste högre stenar, dels uti lägre och nära hvarandra satte stenar, som tyckes utvisa Domarsäte eller Tingsställe efter fornålderns bruk och dels uti några af jord och sand uppkastade högar, hvilka anses hafva varit nyttjade såsom så kallade Reduter". "Reduter" (redutter) är ett mindre slutet befästningsverk med vallar. Även en domarring som bestod av ganska små stenar har funnits på kullen. En av dessa står fortfarande kvar på sin ursprungliga plats medan de övriga ligger uppstaplade mot en mur bredvid (stenarna på bilden hitom granen).

Strax bortom dessa stenar finns en hög, omgiven av granar - måhända tillhör den Lindskogs redut?

Tillbaka

En märklig sten

Vad är nu detta för en skräphög...? För musen över bilden och se en närbild av
hålet vid pilen - ett handgjort hål med en diameter av ca fem centimeter.

På gravåkern finns en sten som väcker undringar. Om man tänker sig stenen med hålet uppåt så är den spetsig mot botten och har kanske varit en grundsten åt en byggnad.

Precis sådana här stenar beskrevs av G Liljenroth i hans bok om Gum. Han menade att man i hålen slagit ner järntenar och att dessa sedan använts till att hålla en bärande stolpe på plats. I hans fall med Gum menade han att byggnaden varit en tempelbyggnad - men riktigt så långt skall vi kanske inte gå i detta fall - eller...?!

Tillbaka

Bautastenarna på Gravfältet

Den största stenen, ca tre meter hög, har fått en kraftig lutning och riskerar att välta. Försök att räta upp den med hjälp av traktor har gjorts - stenen vägrade dock att låta rubba på sig! Lutningen beror på att en stor björk vuxit alldeles bakom stenen, och att dess rötter har lyft upp ena sidan. Några mindre stenar hjälper nu till med att hålla kolossen stående under ännu några år. På åkern strax bakom stenarna på bilden t.v. visste förre ägaren till gården att berätta om att där fordom funnits flera varggropar.

Tillbaka

Kanes sten - Vg 152

Stenen blev rengjord och fick runorna ifyllda sommaren 2008

Gunnvar reste denna sten efter Kane,
sin make, en mycket god thegn

Utmed vägen mellan Eggvena kyrka och Bråttensby står en runsten vid Håkansgården. Stenen är en s.k. thegn-sten, en titel som troligtvis innehades av någon hög man nära kungen vid tiden runt år 1000 eller strax dessförinnan.

Dessa thegn- och drängstenar som finns i området visar att det har bott mycket inflytelserika män här under vikingatiden, inte långt från stenen ligger Kungegården och Hovgården - intressanta namn!

I verket över Hilfelings resor år 1791 finns följande beskrivning:
"Runsten vid Äggväna Bys Giärde af gråsten 5 alnar lång 3 alnar bred - var nedfallen 29 Aug 1791, men blef uprest af Hilfeling Antiquarius".

Stenen har sedan dess varit nära att falla flera gånger. År 1899 var den "till marken nästan nederfallen men återupprestes den 30/6 samma år genom ortsbefolkningens försorg". Dess beteckning är Vg 152, och man tror att det är samme man som ristat denna lika väl som Vg 151 utanför kyrkan - se denna sten här nedan.

(texten ovan från Fotevikens hemsida)

Noteringar:
Den 22 februari år 1411 meddelar väpnaren Birger Folkesson till Åby i Landa att han skiftade arv med (halv-) brodern Magnus Bengtsson och då erhöll den större Loftsgården i Eggvena. Sigillanter var b.a. "curatorumque videlicet Benedicti in Asgwzstorp (Algutstorp), domini Benedicti in Taarzlef (Tarsled), domini Gunnonis in Narungum (Nårunga) et domini Iohannis in Laarf (Larv)".
Birger var förmodligen av ätten Lilliehöök och häradshövding i Barne härad.

Här bodde också en Herr Folke vid samma tid, Folka ij Æggwine - Birgers far?. År 1402 köpte Folke loss gården Trä (?) i Landa socken som till hälften tillhörde Skövde kyrka (troligen Vårgårda) medan han själv ägde den andra hälften.

SD

Plötsligt en dag i Eggvena kom "Arn" ridande på vägen...
Notera Kanes runsten borta till vänster (bilden ovan).

Tillbaka

Eggvena kyrka

Eggvena medeltida kyrka

Eggvena kyrka uppfördes troligen under 1100-talet och är belägen utmed vägen mellan Herrljunga och Södra Härene, alldeles invid Nossans södra strandbrink. Tornet tillkom år 1776, kanske samtidigt som skiljemuren mellan långhuset och koret revs ner - se en bevarad skiljemur i Horla kyrka.

Av de äldre inventarierna märks ett processionskrucifix från 1100-talet och en dopfunt från 1200-talet, tillverkad av sandsten och dekorerad med flätmönster.

Eggvena kyrka ca 1920

Index över kyrkorna

Tillbaka

Vives sten - Vg 151

Vid Eggvena kyrka finns en runsten - rest ca år 1000. e.kr.

Vifast reste denna sten efter Vive,
en mycket god tägn

Runstenen menar man mycket väl kan ha tillverkats av samme ristare som fick i uppdrag att rista stenen söder om kyrkan liksom runstenarna i Hol och i Remmene.

Skylten ovan står bredvid runstenen utanför Eggvena kyrka, skriven av Storebror själv - RAÄ. Som vanligt utgår man ifrån att allt betydelsefullt alltid funnits längre norrut, runt Mälaren! Varför måste tägn, eller thegn, ha en annan innebörd här i Västergötland? Kan det inte helt enkelt ha varit så att Västergötland verkligen hade så många thegner och drängar här under vikingatid/medeltid som förekomsterna visar! Ibland kan man tro att Västergötland, och särskilt då den södra delen, skulle ha varit ett slags vacuum för ca 1200 - 900 år sedan. Allt hände runt omkring oss - våra vägar var det inga som använde, ingen besökte oss - hellre rundade man då området per båt (!).

En gravkulle ca 200 m öster om Eggvena kyrka