Trestena
Uppdaterad 14 maj, 2008
Tillbaka


Två av fordom tre stenar i Trestena
ppe på en ås öster om Trestena egendom vid sydvästra Hornborga-
sjön tronar idag två mäktiga bautastenar. Men enligt Sahlström skall
här fordom ha stått tre stenar, och det skall vara dessa tre stenar som givit platsen dess namn. De båda kvarvarande stenarna är 2,65 respektive 2,8 m höga, där den hitersta stenen på bilden ovan skall ha varit omgiven av en kantkedja.

Vägen som går fram till och förbi stenarna kan säkert ha använts som fägata, men kanske att den en gång varit en väg som ledde ner till Vargaklippan vid Hornborgasjöns strand. Resta stenar brukar ju antagas ha fått sin placering invid vägarna, i norska Hávamál från 900-talet kan man läsa att resta stenar placeras nära väg, efter frände (släkting).

Ner till vattnet var det ca en km, och vid Korpabo norr om Vargaklippan har det funnits en stenåldersbosättning. Stenarna bör man nerifrån Hornborgasjöns vatten ha kunnat se avteckna sig mot horisonten i väster.


Vägen fram till stenarna liksom hela platsen riktigt skälver av historisk mystik

Rakt österut på andra sidan Hornborgasjön låg vad man kan ana ha varit kung Inge Stenkilssons borg på 1000-talet, belägen ute på Ytterberg. Kanske att kung Inge seglade över sjön eller red över isen när den bar, och då passerade förbi här på väg västerut...


* * * *

År 1527 skrev Ingeborg Halvardsdotter på okänd ort "Itt papers breff, ath Ingeborgh Halfurdz dotter haffuer sålt thill her Twre Jönsson en gård heter Smedeby och en gård heter Trestena, Mdxxvij".

 

 

Tillbaka

Härlunda


Resterna efter Härlunda 1100-talskyrka som ligger vid en av Flian bildad vik
på dess väg ner till Lovene där den sluter sig samman med Lidan

Härlunda kyrka låg belägen i den södra delen av Skånings härad någon halvmil söder om Skara, och blev högst troligt byggd under den tidiga delen av 1100-talet. Kyrkan har varit drygt 16 m lång och 8 m bred och har haft ett smalare kor vilket avslutats med en rundad absid - av Västergötlands drygt 500 tidigmedeltida kyrkor skall endast 74 ha varit absidkyrkor.
Invändigt var långhuset 8 x 4 meter. I kyrkogårdsmuren fanns en liljesten, och en kvinnograv har påträffats vid kyrkans norra sida.


Härlunda kyrka var byggd av vackert huggen sandsten, kalksten och granit

Under de arkeologiska utgrävningarna som utförts 2005-2007 har man påträffat saker som tärningar, nålar, färgat fönsterglas och knappar - samt ett stort antal mynt, varav det äldsta är ett norskt mynt som präglats i mitten av 1100-talet. Här fanns också en brakteat med hög silverhalt, präglad med ett stort B som står för Birger jarl. Myntet slogs i Lödöse omkring år 1260. Se ett liknande mynt här.


En Härlundabo som fått sin sista vila under kyrkgolvet framför koret

 


Väggarna stod ovanpå stora stenhällar, under den södra korväggen ligger en fyra meter lång sten som till formen påminner om runstenen i Levene - bär även denna sten runor, tro...?

 


Vy bort mot Prästegården i nordost


Tillbaka


I mars år 1287 skrev kung Magnus ett brev utfärdat i vad man tror var borgen Konungsberg (kononxbiærgh) i Mjölby i Östergötland angående en tvist mellan nunnorna i Gudhem och barnen efter Gelve rörande några kvarnar i 'hæruthorp parokye herlundum' - Herrtorp i Härlunda socken, beläget vid Flian någon km nordost om kyrkan. Här spelades kärleksscenerna mellan Arn Magnusson och Cecilia Algotsdotter in sommaren 2007.

Några km nedströms Flian från Härlunda räknat ligger Marum.

 

 

Tillbaka

Bjärka


Resterna av Bjärka 1100-talskyrka

Bjärka kyrka i Gudhems härad restes under den förra halvan av 1100-talet där den fram till år 1781 låg vackert belägen vid Ore backar, ca 1,2 km norr om Dagsnäs och med Hornborga på andra sidan Hornborgasjön i öster. Kyrkan hade ett rektangulärt långhus med ett smalare, rakslutet kor. Murarna var byggda i skalmursteknik, där de äldsta stenarna var kvadratiska sandstensblock medan de yngre var rektangulära till formen. Kyrkan har haft en klockstapel, och in till kyrkogården kom man via en stiglucka som nu är borta.

Vid en utgrävning år 1929 fann man fundamenten till de långbänkar som funnits utmed väggarna, samtidigt återuppfördes altaret och man lade en stenhäll över den grav som fanns i koret som man tror har tillhört Metta Kafle från den intilliggande Bjärka gård.


Sju km rakt västerut ligger det intressanta Vinköl, och en dryg mil åt sydväst bodde en gång lagman Lumber i sitt Vånga.

 

 

Tillbaka

Bjärka + Härlunda =
Bjärklunda


Bjärklunda kyrka från 1781, byggd av huggen sten och ersättande kyrkorna i Bjärka och Härlunda som fick ställa upp med såväl byggnadsmaterial som inventarier

 

Index över kyrkorna

Karta över området