|
ppe
på en ås öster om Trestena
egendom vid sydvästra Hornborga-
sjön
tronar idag två mäktiga bautastenar. Men enligt
Sahlström skall |
här fordom ha stått tre stenar, och det skall vara
dessa tre stenar som givit platsen dess namn. De båda kvarvarande
stenarna är 2,65 respektive 2,8 m höga, där den
hitersta stenen på bilden ovan skall ha varit omgiven av
en kantkedja.
Vägen
som går fram till och förbi stenarna kan säkert
ha använts som fägata, men kanske att den en gång
varit en väg som ledde ner till Vargaklippan vid Hornborgasjöns
strand. Resta stenar brukar ju antagas ha fått sin placering
invid vägarna, i
norska Hávamál från 900-talet kan man läsa
att resta stenar placeras nära väg, efter frände
(släkting).
Ner
till vattnet var det ca en km, och vid Korpabo norr om Vargaklippan
har det funnits en stenåldersbosättning.
Stenarna bör man
nerifrån Hornborgasjöns vatten
ha kunnat se avteckna sig mot horisonten i väster.
Vägen
fram till stenarna liksom hela platsen riktigt skälver
av historisk mystik
Rakt österut på andra sidan Hornborgasjön låg
vad man kan ana ha varit kung Inge
Stenkilssons borg på 1000-talet, belägen ute
på Ytterberg.
Kanske att kung Inge seglade över sjön eller red över
isen när den bar, och då passerade förbi här
på väg västerut...
* * * *
År
1527 skrev Ingeborg Halvardsdotter på okänd ort "Itt
papers breff, ath Ingeborgh Halfurdz dotter haffuer sålt
thill her Twre Jönsson
en gård heter Smedeby och en gård heter Trestena,
Mdxxvij".
Tillbaka
Härlunda
Resterna
efter Härlunda 1100-talskyrka som ligger vid en av Flian
bildad vik
på dess väg ner till Lovene
där den sluter sig samman med Lidan
Härlunda
kyrka låg belägen i den södra delen
av Skånings
härad någon halvmil söder om Skara,
och blev högst troligt byggd under den tidiga delen av
1100-talet. Kyrkan har varit drygt 16 m lång och 8 m bred
och har haft ett smalare kor vilket avslutats med en rundad
absid - av Västergötlands drygt 500 tidigmedeltida
kyrkor skall endast 74 ha varit absidkyrkor.
Invändigt var långhuset 8 x 4 meter. I kyrkogårdsmuren
fanns en liljesten,
och en kvinnograv har påträffats vid kyrkans norra
sida.
Härlunda
kyrka var byggd av vackert huggen sandsten, kalksten och granit
Under
de arkeologiska utgrävningarna som utförts 2005-2007
har man påträffat saker som tärningar, nålar,
färgat fönsterglas och knappar - samt ett stort antal
mynt, varav det äldsta är ett norskt mynt som präglats
i mitten av 1100-talet. Här fanns också en brakteat
med hög silverhalt, präglad med ett stort B som står
för Birger jarl.
Myntet slogs i Lödöse
omkring år 1260. Se ett liknande mynt här.
En
Härlundabo som fått sin sista vila under kyrkgolvet
framför koret
Väggarna
stod ovanpå stora stenhällar, under den södra
korväggen ligger en fyra meter lång sten som till
formen påminner om runstenen
i Levene - bär även denna sten runor, tro...?
Vy
bort mot Prästegården i nordost
Tillbaka
I mars år 1287 skrev kung Magnus
ett brev utfärdat i vad man tror var borgen Konungsberg
(kononxbiærgh) i Mjölby i Östergötland
angående en tvist mellan nunnorna i Gudhem
och barnen efter Gelve rörande några kvarnar i 'hæruthorp
parokye herlundum' - Herrtorp i Härlunda socken, beläget
vid Flian någon km nordost om kyrkan. Här spelades
kärleksscenerna mellan Arn
Magnusson och Cecilia Algotsdotter in sommaren 2007.
Några
km nedströms Flian från Härlunda räknat
ligger Marum.
Tillbaka
Bjärka
Resterna
av Bjärka 1100-talskyrka
Bjärka
kyrka i Gudhems
härad restes under den förra halvan av 1100-talet
där den fram till år 1781 låg vackert belägen
vid Ore backar, ca 1,2 km norr om Dagsnäs
och med Hornborga
på andra sidan Hornborgasjön i öster. Kyrkan
hade ett rektangulärt långhus med ett smalare, rakslutet
kor. Murarna var byggda i skalmursteknik, där de äldsta
stenarna var kvadratiska sandstensblock medan de yngre var rektangulära
till formen. Kyrkan har haft en klockstapel, och in till kyrkogården
kom man via en stiglucka som nu är borta.
Vid
en utgrävning år 1929 fann man fundamenten till de
långbänkar som funnits utmed väggarna, samtidigt
återuppfördes altaret och man lade en stenhäll
över den grav som fanns i koret som man tror har tillhört
Metta Kafle från den intilliggande Bjärka gård.
Sju km rakt västerut ligger det intressanta Vinköl,
och en dryg mil åt sydväst bodde en gång lagman
Lumber i sitt Vånga.
Tillbaka
Bjärka
+ Härlunda =
Bjärklunda
Bjärklunda
kyrka från 1781, byggd av huggen sten och ersättande
kyrkorna i Bjärka och Härlunda som fick ställa
upp med såväl byggnadsmaterial som inventarier
Index
över kyrkorna
Karta
över området
|