 |
 ockenkyrkan
i Grude i Gäsene härad knappa
två mil öster om Vårgårda
är enligt traditionen uppförd under medeltiden.
Stenkyrkan |
tros ha föregåtts av en träkyrka som fram
till digerdödens ankomst på 1350-talet stått
på annan plats i socknen, troligtvis då vid
Kyrkerud på byns utägor vid gränsen mot
Vesene och Asklanda
där det också finns ett gravfält med bl.a.
flera mindre domarringar, någon halvkilometer nordost
om Domkullen.
Enligt
en uppgift skall kyrkan ha legat vid en boplats som kallades
Körkeplan. Då bygden började befolkas
igen efter digerdöden flyttades både by och
kyrka till nuvarande plats.
Dagens
kyrka i Grude var till en början liten med endast
ett fönster och en dörr på södersidan.
Av denna ädsta kyrka återstår ännu
betydande delar i långhusets västra del. Koret
tillbyggdes 1688 och gjordes då lika brett som långhuset
och med den dåtida, moderna tresidiga avslutningen.
Samtidigt tillkom fönster på norrsidan. År
1772 tillbyggdes kyrkan till en mer rektangulär form.
Bland inventarierna märks en medeltida dopfunt av
sandsten och Gustav Vasas Bibel.
Grude
kyrka år 1889
Den
18 april år 1364 var kung Magnus
Eriksson i Grude där han i kyrkan (ecclesiam
Grodha - Grude kyrka) utfärdade ett brev till
bönderna i Vilske härad i anledning av att Axevalla
brunnit och behövde återuppbyggas.
Tillbaka
Varför
så många kyrkor?
Under
medeltiden måste det ha bott många människor
i och runt Grude. Sålunda ligger kyrkorna för
Remmene,
Jällby,
Södra Björke
och Hudene
i norr,
Norra Säm och Hov
i öster, Vesene
och Molla i söder
och Ornunga,
Asklanda, Kvinnestad
med Kvinnestadborgen
samt Landa
i väster - alltså 13 kyrkor inom en lite dryg
mils avstånd fågelvägen från Grude!
Man
måste ställa sig frågan vad denna kyrkotäthet
berodde på. Bodde här osedvanligt många
människor och kanske ett stort antal stormän?
Inom samma område som kyrkorna finns flera gravfält,
bl.a. står det en vacker runsten på Fröstorps
gravfält, de tre stolta
bautastenarna i Hudene, gravältet i Hov
och kung Erik
den Heliges gård Gate
i Eriksberg
ligger knappa två mil åt nordost.
Tillbaka
Sägner
i Grude
Vid
okänd tidpunkt skall det ha bott två systrar
i Hede, Gruda och Siri, vid gränsen till Södra
Björke, och de utövade en storartad, gagnande
verksamhet. Fru Siri lät uppföra Siene
kyrka i väster och fru Gruda, som alltså ska
ha gett namn åt socknen, bekostade en kyrka åt
Grudeborna. Kyrkklockan skulle gjutas på gården.
Medan
arbetet med detta pågick kom en annan rik fru förbi
och skänkte en silversked som smältes ned i
malmen och gav klockan en speciell klang.
En
annan sägen menar att klockan göts på
Grude Skattegårdens ägor, Ekebacken, på
en kulle som kallas Klockarebacken nordost om kyrkan.
Vid 1800-talets slut löd sägnen att drottning
Gruda bott i en borg ett stycke från ett mycket
stort stenkummel i kyrkans närhet och att lämningarna
ännu fanns kvar. Öster om kyrkan ligger Stinkerör,
ett gravröse som är 16 meter i diameter.
Index
över kyrkorna
Källor:
RAÄ
P E Lindskog
- Försök till en korrt beskrifning om Skara
stift
|
